Jag vet inte vad som hände. I Sverige tycks alla positioner vara låsta och förhållandet mellan mansrörelse och genusvetenskap präglas av stor misstänksamhet.
I Tyskland arbetar man tillsammans. Det finns ingen motsättning mellan att bryta mot stereotypier och rekrytera fler män till förskolan.
Tvärtom!
Tysta tankar 
Ibland känns Sverige som en ankdamm! Hur var det nu, publicerar sig svensk pedagogikforskare i utländska tidskrifter? Kommer de med över huvud taget? Mats Alvesson och Bo Rothstein skrev debattartikel i DN nu i augusti om den intellektuella inaveln inom forskningen.
Om det är är så, kan det förklara att allt gått i stå här. Eller så är vi på väg tillbaka till 50-talet och hemmafrun ingen.
Och hos oss på “golvet” där går vardagen som vanligt. 😞
LikeLike
Jag tror inte att det är ett bra mått på kvalitet att mäta antalet publiceringar – men just nu känns den svenska debatten olidligt provinsiell.
Särskilt i förhållande till den uppblåsta självbilden där vi tror oss tillhöra någon form av avantgarde i jämställdhetsfrågan.
LikeLike
Har vi kanske lagt i backen istället?
LikeLike
Nej – men det står och väger just nu.
Positioner vacklar och maktförhållanden omförhandlas. Tror jag.
LikeLike