“Kanonmat för kapitalismen”?

Den här texten hyllas inom sociala medier.

Jag är inte lika imponerad och igår gick diskussionen het på Twitter.

https://twitter.com/dtdolan/status/240932208259506177

Jag är nog lite skadad av en miljö där kunskapsbegreppet ständigt diskuteras och där vi undviker att tala om förmedling. Till sist blir det politik.

Inte oväntat dök Zoran upp och hyllade texten. Allt som andas kritik mot skolan gör honom glad. (Det är nog kommunaliseringens fel?)

https://twitter.com/zoranalagic/status/240919271079833600

Jag skulle gärna se en skoldebatten som närmar sig det komplexa kunskapsbegreppet utifrån utredningen Skola för bildning 1992. Idag tycks frågan vara omodern och beskyllningar om hårklyveri tycker jag är olustiga.

Jenny Maria skriver ett debattinlägg – det är rimligt att diskutera innebörden av slutklämmen:

Kritiskt tänkande utan kunskaper är i bästa fall meningslöst och i värsta fall farligt. Vi måste börja intressera oss för hästen och påintellektualisera skolan igen.
Varje gång man argumenterar för kunskap så invänder några att det är mossigt och nu är det framtid och marknadsanpassning som gäller. Men medan teknologi och entreprenöriellt lärande blir omodernt snabbt, blir riktigt god läsförståelse det aldrig.
Kunskapen bör ges med god vilja och som en frikostig gåva till alla individer i varje uppväxande generation. Att se utbildning som en arena för kortsiktiga, politiska och kapitalistiska styrmedel är egocentriskt.
Det fria samhällets attityd borde vara: varsågod unga människa, ta all vår kunskap och låt oss se vad du kan göra av den!
Fokus ska ligga på att överföra hardcore-kunskaper, inte på att begära kreativitet – så låter vi hästen dra oss mot en bättre skola.

20120830-054937.jpg

22 thoughts on ““Kanonmat för kapitalismen”?

  1. Vad är du inte imponerad på Mats? Är inte skolans uppgift att ge de uppväxande släket koden till att knäcka för kunskapen. Det viktiga i livet är att du har koden för språket och matematiken. Med dess hjälp och möjlig grundläggande koder i olika ämnen är varje dag en ny dag i kunskapens trädgård. Kunskap är idag en flyktig materia som måste övervinnas varje dag. Där för måste du ha med dig koden hur du skriver och läser och tänker. Logik och kritiskt tänkande är det som gör att du inte hamnar i den galenskap som beskrivs i inlägget.

    Like

    • Så du håller inte med Anne-Marie att man först ska bjuda in den okunnige. Sedan tala om hur man gör för att sakta lämna över till en allt mer kunnig.

      Dessutom ska också beakta att barn har olika mognad på hjärnkontoret och behöver en rätt handledning i rätt ålder. Mer hanfast ju yngre.

      Like

  2. Mats,
    Jag gillar konstruktiv kritik som syftar till att ge elever bättre och mer hållbar utbildning – och bildning! Därför tycker jag Jennys text var så lysande!

    Och hennes slutkläm är “spot on”! Och en utmärkt början på en fortsatt diskussion. Hoppas vi kan se en sådan början nu.

    Tyvärr kvävdes debatten i sin linda efter den lovande början förra året med Zarembas artikelserie i DN Kultur.

    Låt oss ta ett mytag och kasta upp alla korten. Du kan väl utveckla dina tankar om 1992 års försök: http://66.206.7.141/reformpedagogik/SOU%201992%2094%20Kap%201.htm

    Like

    • Utredningen försöker sammanföra två bildningsbegrepp – dels tanken på individuell utveckling (gärna med estetiska undertoner) – och dels den klassiska bildningen som har ett tydligt klassmärke (att kunna föra sig i de fina salongerna).

      Båda tolkningarna har sin charm – men i dagens krassa samhälle tror jag att marknaden har andra förväntningar på skolans uppgift.

      Like

  3. Jag blir alltid lite lätt nervös när kulturjournalister skriver om kunskap och bildning. Menar dom egentligen att kunskap är detsamma som att läsa romaner och samtidigt inta en generell negativ attityd gentemot sådant som egentligen skapar välstånd.

    Får det finnas teknologi och industrier som skapas av personer begåvade med entreprenörs-personlighet.

    Annars verkar ju kulturfolket mest älska nedlagda industrier där man kan ha lite trevliga TV- program om sådana där gamla tekniska apparater / prylar som numera klassas som antikt = kultur.

    http://www.svtplay.se/antikmagasinet

    Världen är komplex.

    Like

  4. Jag måste erkänna att jag som verksam inom skolan lider av en ovana att relatera till elever som om de vore levande individer med mänskliga egenskaper. Det inverkar givetvis menligt på min intellektuella skärpa i skoldebatten som ju i mycket bygger på att kunna dehumanisera gruppen och betrakta dem genom ett allvetande filter som en homogen skara som alla är betjänta av samma teknokratiska generalstabslösning, eftersom de ju som de anonyma och viljelösa offer de är annars kommer att trilla ner i ett stort svart hål. Eller bli kanonmat. Jag tröstar mig med att det ändå går rätt bra för merparten av den kanonmat jag möter på dagarna. Skönt att verkligheten inte är statistisk.

    Like

    • Jenny Maria försöker förena vänsterretorik med klassisk bildningsromantik – det kan fungera. om inte annat tror jag att hon kommer att få många vänner inom LR.

      Like

  5. Att öka lärarnas ämneskunskaper är en av mina käpphästar. En lärare ska verkligen kunna sitt ämne och kunna hantera det på elevernas nivå. Det betyder inte att all undervisning är en envägskommunikation lärare till elev. Den kunnige läraren kan förutom att “överföra kunskap” släppa iväg dem på upptäcktsfärd i kunskapsdjungeln och vara guide. Kommer det upp frågor är man säker på att läraren kan hjälpa. Så att vi ska återintellektualisera skolan är en god tanke.

    Men sedan havererar det lite. Hon ondgör sig över att barn till de som klarade sig i skolan också klarar sig i skolan bättre. Så kommer det alltid att vara oavsett skolform, friskolor och vad som lärs ut. Hennes exempel med den fattige pojken som upptäcktes av en kunnig lärare och blev nobelpristagare är undantag.

    Just vad vi lär ut är intressant. Vad behöver man kunna för att “klara skolan”? I skolan värderas vissa kunskaper och egenskaper högre än andra. Teoretiska är finare än praktiska. Föräldrar med praktiska yrken uppvärderar praktiska kunskaper som vi teoretiker uppvärderar teoretiska kunskaper. Men det är vi teoretiker som har makten i skolan. På de praktiska gymnasieprogrammen ser man ett klart samband mellan föräldrarnas yrke och barnens intresse. Och då är det deras tur att glänsa. De som följt arbetat på gården sedan barnsben eller spolat rent bilar på farsans åkeri har ett försprång framför de som inte har sådana föräldrar. Om de skulle få känna sig duktiga även före 16 års ålder kanske fler skulle “klara skolan”.

    Like

    • F ö om dessa praktiska ungdomar som inte “klarat skolan” är kanonmat för kapitalismen, vad är då alla de som lurats in på akademiska utbildningar som sedan blir arbetslösa med studieskulder? Offer för socialismen, som i sin klassreseiver övervärderat teoretiska kunskaper och förkastat praktisk tyst kunskap?

      Like

  6. Jag tycker att det är korkat att ställa teori och praktik som motsatser. Jag ser varje dag hur teori och tillämpning växelverkar i mina klassrum.

    Faktiskt så måste jag erkänna att jag tycker att åsikter om skolan som baseras på politik, oavsett färg, är strunt. Skolan ska bygga kunskapserövrare OCH entreprenörer. Inte det ena eller det andra.

    Kanske borde skolan få bli mer som systembolaget. Alla(!?!) gillar det som finns därinne oavsett vilken favoritfärg de har.

    Like

Leave a reply to Jenny Maria Nilsson (@jennymaria) Cancel reply