https://twitter.com/diskrepans/status/239826777223086082
Jag har delvis samma erfarenheter som Hannah, men skulle nog formulerat frågan annorlunda.
Länk till Retronaut
Tysta tankar
Lärandet börjar där den trygga zonen upphör
https://twitter.com/diskrepans/status/239826777223086082
Jag har delvis samma erfarenheter som Hannah, men skulle nog formulerat frågan annorlunda.
Länk till Retronaut
Tysta tankar 
Det här är riktigt djupa evolutionära frågor. Inget som man klatschigt svarar tvärsäkert på.
Tillhör samma typ av frågor som varför pojkar helst leker med pojkar och vise versa , varför tjejer i en viss ålder skriker sig hesa och helt blöta av tårar av att lyssna på Justin Bieber och varför kvinnorna i TV4 har så höga klackar och i stort sett alla tillhör gruppen “snyggbrudar”.
Det är när man skall svara på sådant som man tvingas ned i källarvåningarna i existentiellt hänseende.
Det är säkert rationella val om man ser till den primala partnervalsprocessen.
LikeLike
Och då riskerar svaren att bli lite obehagliga?
LikeLike
Tror att Anders har en poäng, som han i och för sig inte behöver precisera närmare. Sedan ses det idag inte som “snyggt” att behöva diskutera det man verkligen tror på i ett läge där det inte kan göras på ett visuellt eller dramaturgiskt tilldragande sätt.
Många har en syn på t ex det universellt härskande Patriarkatet eller kvinnors högre intelligens som *fakta* – de ses som bevisade i sig, eller som något man “bara måste fatta”. Och att ifrågasätta dessa bitar avläses då som att ifrågasätta debattören själv, ifrågasätta *dig* som person.
LikeLike
Hmmm… Jag har nog aldrig träffat någon som generellt har påstått att kvinnor har högre intelligens (däremot en del andra biologiskt kopplade förmågor och egenskaper som t.ex. empati).
Det riskerar naturligtvis att bli motsägelsefullt om vi samtidigt utgår från att kön inte har någon betydelse för vem du är – eller framträder som.
LikeLike
Tja, jag har hört en hel del antydningar i den vägen även om det numera oftast inte uttryckligen sägs i genetiska termer. Kvinnor kan ju beskrivas som “smartare” eller “mer insiktsfulla, problemlösande och intelligenta” från barndom till vuxen ålder utan att detta uttryckligen knyts till kromosomerna. Vill minnas att Isobel Hadley-Kamptz, som onekligen själv är en intelligent och välmodulerad analytiker, i samband med Anna L-L:s beryktade krönika om killar och tjejer i skolan twittrade att i alla tider då tjejer har släppts in i skolan på någorlunda bred front har de visat sig överlägsna killarna, det har enligt henne aldrig någonsin funnits ett bottenlager av tjejer som struntar i skolan på samma sätt som det tydligt finns (och har funnits) skikt av killar som säger “plugget är bara bosch, jag vill supa och tjäna en miljon!”
Så fort flickorna är med gör de bättre ifrån sig, de är generellt minst starka treor (som det hette tidigare), menade hon. Och påstår man det har man i stort sett sagt att tjejer “alltid är smartare”, samtidigt som man underförstått avvisar den möjliga förklaringen att dagens skola använder en traditionellt kvinnlig metodik och belönar traditionellt flickiga beteenden, t ex tidsmanagement och förmåga att snacka och disponera snyggt snarare än att bända och vrida på maskinen tills man löst problemet.
LikeLike
Att vara en skicklig ledtrådssökare kanske är en form av intelligens – men det är ett riskabelt sätt att ta sig fram genom livet.
Det finns säkert biologiska förklaringar till att kvinnor har utvecklat en anpassningsförmåga som hjälper dem i komplicerade situationer. Medan männen går i strid för principer.
LikeLike
Tex att kvinnan i det gamla samhället var tvungen att föda i snitt 6 barn, amma varje barn 3 – 4 år för att i snitt sedan avlida vid 40 årsåldern.
Inte speciellt rationellt att då satsa tid på destruktiva konflikter. Förnöjsamhet, konsensus och tålighet är då relevanta egenskaper.
Vilket vi alla skall vara tacksamma över med tanke på hur äldre och sjukvårdssektorn fungerar och är beroende av kvinnlig tålighet och omsorgsglädje.
LikeLike
Ungefär, och sedan har vi ju idag en arbetsmarknad och en samtida kultur som bär på en tydlig paradox. Dels betonas den starka individen som aldrig förr, dels sitter dessa starka individer, firmor och organisationer nu mycket ofta i knät på varandra, den ena är i doldom tvungen att hålla sig väl med vissa andra. Tidningar är t ex tvungna att fjäska för annonsörer, för stjärnors och politikers PR-agenter, för personer de vill ha med i tidningen och så vidare. Din chef är mycket ofta någon annans anställde (mellanchef kanske) eller kontrakterade partner, även om han uppträder som om han vore sin egen man. Vi har fått ett samhälle med en massa dolda gudfadersbindningar, snabbisar och tysta förbehåll. För en generation sen var det betydligt rakare rör – och mycket tydligare vad man kunde och inte kunde göra. Betydligt lättare att få verkliga *besked* om något.
Och det där syns ju i skolan, som Jonas Frykman beskrev det redan i “Ljusnande framtid” för ett dussin år sedan – och direkt knöt analysen till manligt och kvinnligt ute i samhället oich i grundskolan/folkskolan. Skolans koder har blivit allt otydligare, mer outtalade och du förväntas idag i mycket högre grad spela med i livsstilsmässiga roller för att passa in och bli accepterad där. Det är naturligtvis likadant i tv, på konferenser eller på somliga tidningars kultursidor.
LikeLike
Frykmans tes var väl att otydligheten gynnade flickorna som var skickligare på att läsa av undertexterna?
Frågan är väl om det går att återskapa en skola som bygger på enkla och okomplicerade värden? Även om det skulle vara rättvisare tror jag att slutprodukten skulle vara av begränsad anställningsbarhet.
LikeLike
Ja, otydligheten och de porösa, halvhårda väggarna kring klassrummet (i bildlig mening) gynnade flickorna. Men Frykman menade nog också att den samtida skolan gynnar medelklassbarn; de vet hur man ska läsa av det som sägs eller visas mellan raderna och de delar koderna. Men den fungerar inte längre som språngbräda när man koimmer utifrån – från längre ner eller från en klart avvikande, “icke-svensk” familj, eftersom du inte längre kan kvala in och ta plats i en klassrumsvärld, och sedan en vuxenvärld, där kunskaper har ett autonomt värde.
Och kunskapr står ju inte högt i Sverige, right? Idag talar alla om att kunskaper på alla plan “har ett bäst-förefdatum” eller hur? Och det översätts ofta till att snack är lika bra som att begripa något.
LikeLike
Håller helt med ditt första stycke men anser att du drar iväg i det andra. De här tendenserna finns – bland andra mönster.
LikeLike