Jag har ofta förvånat mig över hur tvärsäkra representanter för LR är när de uttalar sig om den svenska skolans förfall. Nu har några forskare försökt legitimera de här påståendena. Det gick inte så bra.
Sanna Rayman:
Jag kan inte redogöra för hela boken här, men låt mig avsluta med att konstatera ett par saker.
1) Lindberg och Svensson slår åtminstone huvudet på spiken när de säger att de tar av sig forskarhatten.
2) Det vore önskvärt om man kunde införa en liten ceremoni, exempelvis i samband med disputation, där varje statsvetare tilldelades en liten flagga. Denna flagga ska representera det enda tillfälle i karriären då statsvetaren i fråga har rätt att hävda att något ”hotar demokratin”. En dylik ransonering skulle sannolikt medföra en hushållning med begreppet, kanske skulle man till exempel vänta med att säga det tills man hade lite på fötterna. Detta skulle tjäna hela det politiska samtalet.
3) Det är astaskigt att skriva pressmeddelanden som kraftigt förvanskar vetenskapligt innehåll och tvingar ledarskribentskor att läsa en massa trams hela dagarna.
Ibland är jag inte så stolt över att tillhöra akademin. Vetenskapen har en tendens att krångla till saker – eller förenkla dem.
Uppdatering:
Jag läser Emma Leijnses referat och blir trots allt lite nyfiken:
– Utbildning slår igenom som en slägga och är genomgående i alla frågor, säger Staffan I Lindberg.
I intervjuer ser forskarna ett samband mellan de ungas attityder och den alltmer uppdelade skolan. Staffan I Lindberg beskriver skolans marknad som ett system där vissa ska slås ut, där vissa skolor ska vara sämre.
– Förr fanns ett starkt budskap om att alla är lika mycket värda och alla har rätt till samma utbildning. Men idag bygger marknadslogiken på att skolorna är olika. Det finns barn som känner att de går på fel skola och är körda från början. Det budskapet får de varje dag, säger han.
Bara grundskoleutbildning, eller icke fullständiga betyg från grundskolan, går hand i hand med antidemokratiska värderingar.
– Det är politikerna som har skapat ett system som bygger på att de och deras kompisar slås ut. Så vad spelar demokrati då för roll för dem?
Tysta tankar 
Kära Mats, visserligen har Skolvärlden skrivit om rapporten – och det lite väl okritiskt kan man tycka, och Zoran kommenterat den i sin blogg, men din rubriksättning får det att låta som om denna smörja nästan publicerats på beställning av LR och då är du faktiskt ute och cyklar.
LikeLike
OK – jag kanske var en aning skadeglad.
LikeLike
Ser nu att Lärarnas tidning också har en artikel om detta…
LikeLike
Det finns forskning som visar att det fria skolvalet, möjligheten att göra vinst och kommunaliseringen bidragit till ökad segregation och att skolans likvärdighet försämrats.
Att konsekvenserna av detta inte skulle påverka somliga ungdomars demokratiska uppfattningar negativt finner jag föga troligt.
Men visst, att säga att det leder till diktatur är givetvis olyckligt och helt kontraproduktivt eftersom det leder till att debatten handlar om olyckliga formuleringar istället för att syna och diskutera i vilken utsträckning det faktiskt finns en orsaksrelation mellan vissa förändringar i skolsystemet och ungdomars demokratiska uppfattningar.
LikeLike
Sanna Rayman är skoningslös. Kanske handlar det om en trötthet i förhållande till forskare som tar munnen full.
LikeLike
Vilken forskning?
Mig veterligen är det väl så att det inte finns några effektstudier i Sverige att skolval, kommunalisering och vinst bidragit till ökad segregation och likvärdighet. Det är ju bland annat detta som Leif Lewin nu ska studera om kommunaliseringen. Fri skolvalet och något till kommer i en ny utredning senare i höst.
Dessutom är nu likvärdigheten uppstramad så att alla ska jobba efter fastställda mål. HUR du gör det är upp till de som undervisa. Likvärdighet har inte ett smacka att göra med resultat.
LikeLike
Att fria skolvalet lett till en skolsegregering är väl belagt i forskningen. Det har uppstått vad man skulle kunna kalla A- och B-skolor. Eftersom kamrateffekten är viktig för studieframgång har elever i B-skolorna sämre möjligheter till studieframgång. B-skolorna blir mindre attraktiva för lärare att arbeta i, etc. Vilken skola du hamnar i spelar alltså roll för dina möjligheter att lyckas i skolan. Därmed är likvärdigheten undergrävd.
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/arkiv_pressmeddelanden/2012/skolan-blir-allt-mindre-likvardig-1.174445
Olika kommuner har olika ekonomiska förutsättningar, vilket medför att skolor i vissa kommuner har bättre förutsättningar än skolor i andra kommuner att förse våra ungdomar med en bra utbildning. Detta vet vi redan. Vilken nivå utbildningen håller kan alltså bero på var du bor någonstans något som går stick i stäv med målet om en likvärdig skola.
LikeLike
Det kan också handla om bostadspolitik. Tanken på att just skolan skulle fungera utjämnande är intressant men också riskabel eftersom den driver upp förväntningarna på lärare mot orimliga höjder.
LikeLike
Ett par grundförutsättningar för att skolan ska kunna vara utjämnande måste dels vara att skolorna får pengar efter behov dels att minimal skolsegregationen föreligger. Om inte dessa förutsättningar finns blir just förväntningarna på lärarna orimliga.
Givetvis beror en stor del av skolsegregationen just på bostadssegregation. Det fria skolvalet anses kunna motverka effekterna bostadssegregationen (Man kan välja bort skolan i förorten – är inte fast i den så att säga.), och visst, det är en bra sak med fria skolvalet. Men vad som faktiskt inträffat är att fria skolvalet bidragit till att förstärka segregationen generellt. Men visst, huvudproblemet är bostadssegregationen, det kan man inte bortse ifrån.
Apropå Sanna Ryman och andra liberaler som verkar ägna mesta av sin tid och energi, när det gäller skolan, åt att försvara fria skolvalet och möjligheten att göra vinst, så är jag inte särskilt imponerad. När de börjar skriva glödande artiklar om att dagens skola inte lever upp till den grundläggande liberala principer om att samhället ska sträva efter att ge människor lika möjligheter här i livet, då blir jag mer imponerad.
LikeLike
Håller med – samtidigt är det svårt att förneka hur liberalerna tar över debatten. Vänstern har uppenbara svårigheter att formulera ett trovärdigt alternativ och jag har svårt att ta LR:s retorik på allvar.
Likvärdighet har reducerats till ett tomt slagord och hatet mot kommunaliseringen slår ut alla andra parametrar.
Jag hoppas det finns andra vägar mot ett rättvisare asamhälle än detaljstyrning. Spåren från England förskräcker – de kommunala skolorna dras med rigorösa planer och inspektioner medan “akademierna” (läs friskolor) frikopplas från den här styrningen.
LikeLike