Skandalen Thomas Quick fortsätter

Posted on by

Jag är fortfarande skakad av Hannes Råstams bok och gläder mig att den läses och diskuteras. Senast var det Magnus Utvik som gav högsta betyg på morgonteve och jag kan bara rekommendera boken.

Samtidigt sitter Sture Bergwall fortfarande inspärrad efter 22 år. De skyldiga mördarna går fria och rättsväsendet rycker på axlarna.

Thomas Wennerstierna sammanfattar på Newsmill. Slutsatsen tycks vara att Sverige är ett alltför litet land och alldeles för många har mycket att förlora på en utomstående granskning.

Under tiden läser jag Sture Bergwalls blogg om hur det är att vara bestulen på sitt liv.

https://twitter.com/sturebergwall/status/235604221540564992

20120815-090045.jpg

13 thoughts on “Skandalen Thomas Quick fortsätter”

  1. Det klar att polisens enda är och rättsväsendets tankar: att fälla tio för säkerhets skull för att vara mer säkra på sin sak. Jah har märkt att skuldfrågan är ovidkommande för deras räkning. SOVJET lever än!!!

    Like

    Reply ↓

  2. Är inte bildmontaget lite väl generaliserande? Inte minst i tider av Assanges asylansökan till Ecuador osv… Även om varje person som dömts på felaktiga grunder är en katastrof så är väl det generella problemet att många brottslingar går fria – ett av 94 villainbrott uppklarade enligt DN häromdagen, den 78 årige aktulla hustrumördaren satt några månader på rättspsyk för trippelmordet han utfördt tidigare osv…

    Like

    Reply ↓

  3. Det är klart att man ska gå till botten med den rättsskandal Råstam blottlägger. Men nu gäller det att samtidigt besinna sig och inte hoppa på tåget att Quick är någon ängel. Ulrika Knutson uttrycker det bra i sin recension av Råstams bok:

    “För även om den så kallade Sätermannen inte hade begått ett enda av de åtta mord han erkänt och dömts för, så har han dock tidigare dömts för upprepade övergrepp mot minderåriga, och knivhuggit en man svårt.

    Det är inte bara Gubb Jan Stigson som har blivit upprörd när tunga opinionsbildare som Leif GW Persson och Jan Guillou kallat dessa Quicks tidigare brott för “petitesser”. Det var de inte.

    Må vara att Sture Bergwall inte är en mördare, men han är en svårt psykiskt sjuk person med många människors förstörda liv på sitt samvete.

    Medielogiken vill ha svarta skurkar och vita hjältar, alltså kräver medielogiken nu jubel för Quick, som rentvådd och frälst. Men medierna får besinna sig, både av hänsyn till patienten Sture Bergwall, och av hänsyn till Quicks alla reellt existerande brottsoffer där ute i verkligheten.

    Det är de människorna som åklagaren, polisen och psykvården trampade på ännu en gång, genom att kräva största möjliga tystnad av skeptikerna och i stället av alla krafter kränga biljetter till Cirkus Quick.”

    http://www.expressen.se/kultur/hannes-rastam-fallet-thomas-quick/

    Like

    Reply ↓

    • Men 22 år är väldigt länge att sitta inspärrad. Skildringarna från cellen är hjärtskärande.

      Jag har inte läst någon som menar att SB är en ängel. Frågannär väl om han är en fara för samhället?

      Like

      Reply ↓

      • Om morden han dömts för, men troligen är oskyldig till, är en avgörande anledning till att han suttit inne 22 år, vilket det troligen är, så är det givetvis för jävligt. Då har Quick blivit utsatt för en stor orättvisa och förtjänar någon form av upprättelse.

        Men Quick blev inspärrad på Säter före de påstådda morden, och för brott det inte finns någon tvekan till att han begått. Frågan är då om det fanns/finns skäl att fortsätta hålla honom inspärrad även om man helt bortser från morden han dömts för. Det kan givetvis ingen av oss besvara. Du skriver:

        “Frågannär väl om han är en fara för samhället?”

        För dem som inte är insatta i Quicks tidigare brottshistoria, så kommer här ett utdrag från en DN artikel för några år sedan:

        “Thomas Quick har dömts för åtta mord – fällande domar som han själv tagit initiativ till. Nu har han tagit tillbaka sina erkännanden och ger alla rätt som hävdat att han är en mytoman som fabricerat bekännelserna. Men att Thomas Quick faktiskt begått allvarliga våldsbrott går inte att blunda för.

        I maj 1970 döms för första gången den 20-årige Thomas Quick, som då fortfarande hette Sture Bergvall, för ofredande, otukt med barn och otuktigt beteende, till sluten psykiatrisk vård. Thomas Quick befanns skyldig till att vid fyra tillfällen sexuellt ha antastat unga pojkar. I det allvarligaste fallet hade han kvällstid tagit sig in på Falu lasarett där han jobbade som sjukvårdsbiträde och våldfört sig på en patient. Under våldtäkten tog han stryptag på pojken som blev medvetslös. Quick har vittnat om att han trodde att han dödat pojken men tingsrätten ogillar åtalet för försök till dråp eftersom tingsrätten inte är övertygad om att Thomas Quick tänkte döda pojken. Den rättspsykiatriska undersökning som görs slår fast att Thomas Quick är “inte bara farlig utan under vissa förhållanden utomordentligt farlig för annans personliga säkerhet till liv och lem”.

        I mars 1974 begår Thomas Quick nästa brott som det inte heller råder något tvivel om att han är skyldig till. Under ett besök i Uppsala, försöksutskriven från Säter, knivhugger han livshotande en tillfälligt bekant man som han följt med hem efter att de träffats på en gayklubb. Quick överfaller mannen när denne kommer ut från toaletten genom att slå honom i huvudet med en stekpanna och knivhugger honom därefter med ett tiotal hugg – flera av dem var för sig livshotande. Överfallet rubriceras som försök till dråp men eftersom Thomas Quick återförs till Säter för fortsatt sluten vård undgår han åtal – så kallad åtalsunderlåtelse.

        Den 14 december 1990 begår Thomas Quick på nytt ett allvarligt brott. Den då 40-årige Quick genomför tillsammans med en 16-årig partner ett rån där Quick håller familjen till en lokal bankchef som gisslan medan partnern tvingar med sig mannen till banken för att hämta ut 245.000 kronor. Efteråt vittnar gisslan om att Thomas Quick uppträtt närmast bestialiskt och hotat dem till livet, bland annat genom att hugga med en kniv i väggen och i sängen där ett barn låg och sov. Den 16-årige partnern döms i juni 1991 till tre års fängelse medan Thomas Quick döms till fortsatt sluten psykatrisk vård för stöld, grov stöld och grovt rån. Under förhören har det dessutom framkommit att Quick ljugit om en händelse där han påstår att han rånats på 145.000 kronor, pengar som tillhörde hans dåvarande arbetsgivare Bingoalliansen i Falun.”

        Fara för samhället? Jadu…

        http://www.dn.se/nyheter/sverige/quick-domd-for-grova-brott-redan-fore-morden

        Like

        Reply ↓

          • Det har jag inte påstått heller. När jag hänvisde till Knutsons recension var det medialogiken, reaktionen på Råstams bok, jag menade riskera framställa SB i ett ljus där han faktiska allvarliga brott bortglöms eller förminskas. Det gäller att hålla flera tankar i huvudet: den orättvisa SB utsatts för, och respekt för SBs faktiska offer.

            Like

    • Jag håller inte alls med Ulrika Knutsson.
      Det är en helt annan historia vad han begått ock dömts för innan de fällande morddomarna. Menar hon att han ändå är en så ond människa att det inte spelar någon roll att han också fälls felaktigt för ett antal mord?
      Isåfall, ursäkta grekiskan, fy f*n vilken vidrig människosyn! Ändamålet helgar medlen eller vad?

      Detta synsätt går som en röd tråd bland de nu ifrågasatta rättstjänarna ock övriga påhejare.

      Hela den här soppan är större än de enskilda övergreppen tillsammans då delar av vård ock rättsapparat befunnits korrupta.
      Vad kan vara allvarligare?

      Rekommenderar läsning av den Newsmill artikel Mats länkar till i inlägget. Den hjälper till att få bitarna att falla på plats.

      Man kan bara hoppas att detta driver fram någon form av reningsprocess ock att det slutligen kommer ut något gott av detta.

      Tack Mats för att du fick mig att köpa ock läsa boken.

      Like

      Reply ↓

Leave a comment