Den som vill diskutera könsskillnader i skolans värld får vara beredd på att ta en del kritik. Jag menar att rubriken på Newsmill Det är för många kvinnor i skolans värld är onödigt provocerande och Bertil Törestad gör det inte lätt för sig när han fokuserar på biologiska skillnader (flickor är verbala och pojkar spatiala).
Jag tänker att det är enklare och mindre laddat att tala om skillnader i erfarenheter. Jag citerar min egen kommentar på sidan:
Om vi skalar bort alla retoriska övertoner från en känslig fråga återstår det faktum att Jan Björklund gav HSV i uppdrag att se över frågan. Detta resulterade i den underskattade utredningen “Man ska bli lärare”.
Just nu har Skolverket i uppdrag från jämställdhetsminister Sabuni att presentera förslag som ska minska könsobalansen i förskolan.
Det finns en grupp lärarutbildare som försöker bevaka frågan.
Om vi ska komma vidare måste vi hitta ett nytt och mindre anklagande tonfall. Problemet är inte att det finns för många kvinnor i skolan – däremot tror jag att en stor del av denna grupp har gjort ett traditionellt yrkesval och därigenom har begränsade erfarenheter. Det bekymrar mig.
Bild från retronaut.co
Tysta tankar 
Fanns det en registreringsapparat som kunde avkoda det inre flödet av tankar, lockelser, fascinationer och längtan så skulle vi kunna slippa denna diskussion.
Tills vidare får vi gå in i Pressbyråkiosken och studera innehållet i de tidskrifter som kodas / riktas till män respektive kvinnor.
Ett ganska bra substitut till den ännu icke existerande registreringsapparat som jag åsyftar.
LikeLike
Jag tecknar mig gärna för en sådan apparat. Tills vidare får vi nog nöja oss med att spekulera vidare i frågan.
Och undvika de allra tvärsäkraste generaliseringarna.
LikeLike
Och vi som inte läser köper några tidskrifter alls på Pressbyrån är det vi som är queer, eller är vi bara konstiga på ren svenska?
LikeLike
Queer eller helt enkelt ointresserad av alla former av tidskrifter.
LikeLike
Förr i tiden var frisörsalongen den plats där vi bekände färg tidskriftsmässigt.
LikeLike
Jag läste dina kommenterar innan jag såg detta inlägg, och jag gillade starkt hur du bröt debatten om arv och miljö. Det räcker gott med att stanna vid att pojkar och flickor har delvis olika erfarenheter. Även om man som du tror på sociala miljöns bidrag till formandet av individen tycker jag att man hamnar i allvarliga moraliska betänkligheter om man försöker sätta sig över individens bakgrund eller historia. Det kan inte vara pedagogens uppgift att moralisera över något som barnet faktiskt inte själv kunnat påverka. Den självkritiken borde vara självklar – men upplever jag överskuggas av idealismen och moralismen i genus-pedagogiken.
Det borde vara självklart att det behövs såväl kvinnor som män i skolan och att man inte underskattar betydelsen av både manligt och kvinnligt. Det handlar inte nödvändigtvis om förebilder – utan om alternativ och vidgade vyer.
LikeLike
Tack för uppmuntran!
Jag har tränat på att undvika alltför uppenbara snubbeltrådar. Men Nesmilldiskussionen är besvärande enkönad.
LikeLike
Varför, Mats, kan man öppet säga att det finns för många män i bolagsstyrelserna, men inte att det finns för många kvinnor i skolans värld? Har du tänkt på det?
LikeLike
Bra poäng!
Jag skull hellre diskutera vad det är för kvinnor som dras till vissa yrken – det känns lite omodernt att räkna kroppar.
LikeLike
Om det är för många kvinnor i skolan är jag osäker på. Tex så fattas det en massa skolkuratorer.
Däremot är jag helt säker på att andelen män skall öka till 50 % och att jag blir alltmer säker på att bejaka pojk, flick och blandskolor och skolor med olika inriktningar.
Själv hade jag velat gå i en grundskola med teknikinriktning och där minst 70 % av lärarna hade utbildats på en speciell lärarhögskola som fanns inne på Chalmers område och där minst 70 % av lärarna var av manligt kön.
Således rätt macho om jag säger så.
LikeLike
Varför skulle kuratorerna behöva vara kvinnor?
LikeLike
Dom är så snälla:)
Nej självklart inte, men det var bara en reflektion kring att man dragit ned så mycket på omvårdnadsbiten i skolan och att det samtidigt inte behöver vara för många kvinnor i skolan som Torestads artikels överskrift antydde.
Samtidigt är det bli svårt att få just skolkuratoryrket att bli manligt. Det är bara att lösa av söktrycket på Socialhögskolan vad gäller det manliga släktet. (inte är det många)
LikeLike
är= kan
lösa=läsa
LikeLike
Jämfört med förskollärarprogrammet är det i alla fall fler män som söker till socionom – 15 procent av de sökande förra hösten, 7 procent till fsk… Men å andra sidan tror jag inte så många av dem tänkt sig att bli just skolkurator.
LikeLike
Men vips om vi hade pojkskolor så fanns det helt plötsligt en viss manlig personlighetstyp som gärna skulle vilja vara skolkurator.
Sånt är intressant att forska på för den personlighetsarketyp som är intresserad av Darwins efterföljd. (kanske lite nördigt men likväl.)
LikeLike
Hmmm – vad är det vi ser framför oss när vi talar om kuratorn?
Någon som lider av empatiskt överskott?
LikeLike
Den där förstod jag inte. Men nog har kuratorer generaliserat en viss typ av “hjälpande överskott”.
Samtidigt är de själva naturligtvis bara människor ungefär som du och jag. Man vill känna att man passar in i en grupp.
LikeLike
Det var nog bara en dum generalisering . Någon som tar på sig rollen att vara “den som förstår och tröstar”.
LikeLike
Kanske är det delvis bristen på manliga kuratorer som visar sig i det som kallas stökighet, antipluggkultur mm.
LikeLike
Man kan i alla fall konstatera att synen på mognad har allvarliga brister då den (med avseende på hur den tillämpas på pojkar och flickor) är närmast sexistisk.
Det finns inget som säger att verbal mognad är det enda som har någon betydelse.
Dessutom, ifall betygen utvärderat kunskap så hade även pojkars tidigare och högre utvecklade spatiala förmåga fått genomslag i relaterade ämnen och att den inte fått det tyder på en undervisning och/eller utvärdering som suboptimerats med för hög värdering av verbal förmåga eller alternativt värdering av något helt annat.
LikeLike
Flickor är ofta skickliga ledtrådssökare. Det är en egenskap som kan ställa till det på många plan.
Integritet är också bra.
LikeLike
Gossar är ofta skickiga ledtrådssökare de också, och skillnaden i utfallet kan handla om att de ledtrådar som ges skiljer sig helt enkelt därför att den som ger ut ledtrådarna har olika förväntningar på mottagaren utifrån det kön denne tycks tillhöra.
LikeLike
Det är även så att ledtrådar söks hos andra än läraren, toleransen för att optimera mot lärarens ledtrådar är oftast lägre för pojkarna, både från läraren och från omgivningen.
LikeLike
Precis. Johan
LikeLike
LikeLike
Varför pratar människor förbi varandra?
Varför vill man i första hand inte förstå det positiva i ett budskap och istället haka upp sig på det som kan tolkas som lite grinigt? Kanske har Törestad uttryckt sig upplevt nedlåtande i någon vinkling, men själva grundbudskapet får helt enkelt inte missförstås.
LikeLike
Jag tror att det är bra om vi anstränger oss för att skapa en saklig och nyanserad ton i de här svåra frågorna.
Men vem är jag att döma?
LikeLike
Den största synden på nätet – att vara dryg.
LikeLike
Bra poäng!
Kanske handlar det om vilket pris man är beredd att betala för att vara till lags – och belöningens storlek.
Jag tror inte att pojkar har monopol på integritet
LikeLike
Om nu alla kvinnor vore lika och alla män vore lika och alla kvinnor vore olika alla män så vore det väl bra att vi blandar oss på våra arbetsplatser.
Problemet är dock att det kan antas finnas en variation inom repektive kön. Ett annat problem är att merparten av kvinnor och merparten av män arbetar med andra yrken än att vara lärare. Så en fråga man kan ställa sig är vad som lockar kvinnor och män att söka sig till läraryrket? Vilka erfarenheter bär dessa individer med sig in i yrket och på vilka sätt påverkar detta undervisningen?
LikeLike
Viktiga frågor!
Jag är rädd att svaren blir väldigt komplexa och att det finns en stor variation mellan de som välhjer att bli förskollärare och t.ex. gymnasielärare.
LikeLike
På ett grundläggande plan tänker jag att det är bra om lärarkårens sammansättning motsvarar befolkningen. På sikt är det nödvändigt för legitimiteten hos yrket.
LikeLike