Jag vaknar till ett reportage om rekrytering av kvinnor till gruvor och verkstadsindustri.
De flesta argumenten känner jag igen från arbetet med att rekrytera män till förskolan. Frågan om “kritisk massa” är särskilt intressant – det krävs 25% av det andra könet för att förändringen ska påverka innehållet. Risken är stor att den mindre gruppen fastnar i ett anpassningsbeteende.
Forskaren diskuterar det dominerande mansidealet och menar att kvinnorna innebär stora möjligheter att ompröva machonormen. Jag håller helt med och önskar att samma diskussion skulle funnits inom förskolan. När vågar genusvetenskapen kritisera feminiteten på samma sätt? Jag menar att dessa ideal hindrar männen att arbeta i förskolan och att kvalitetsarbetet därigenom blockeras.
Tysta tankar 
Frågan är på vilka poster dessa kvinnor ska arbeta och vilka kvinnor som ska göra det.
1. Om man bara rekryterar kvinnor till administrativa uppgifter ovan jord ändrar det ingenting. Vi måste alltså ha 25% kvinnor bland maskinförarna 1000 meter ner i marken. Annars blir de bara “kärringarna på kontoret”.
2. Vilket leder till frågan om vilka dessa kvinnor som ska dra i blåstället är. Det är lätt att säga åt andra vad de bör göra istället för att göra det själv. Står det en massa kvinnor och knackar på i gruvindustrin, men som avstår för den hemska “machokulturen”? Om inte, vilka kvinnor är det som ska skolas om för att gilla bergborrar och schaktmaskiner?
Åt andra hållet. Vi vet att det faktiskt finns en del män som skulle kunna tänka sig jobba inom skolan, men som avstår pga arbetsförhållanden. Det kan vi göra något åt. Men att försöka få män som inte haft en tanke på sångstunder och skiva mellanmålsbanan med treåringar att bli förskollärare är lika dödfött som att man kan rekrytera en massa kvinnor till gruvorterna (pun intended).
Som vanligt är det alltid någon annan som ska ta det där könsöverskridande steget. Själv är man nöjd med sina val. Att vara den som bryter ny mark är tufft, det vet ju du om någon. Lätt för den där personaldirektören att uttala sig när hon inte själv har gjort en resa. Jag är mer intresserad av att höra kvinnorna under mark och de som vill bli deras kollegor uttala sig. Vad vill de och vad skulle få fler av dem att börja. Annars blir det tomma ord om stora PK-intentioner uppifrån. Se vad duktiga vi är som pratar om dessa frågor. Ligger i tiden och får oss att se progressiva ut.
LikeLike
Jo – jämställdhetsarbetet lider av den där fluffiga tanken på att vilja vara duktig. Men reportaget pekade på normkonflikten och det tycker jag är bra. Det olyckliga var demoniseringen av machokulturen som på något sätt skulle avslöjas och dekonstrueras. Jag saknar en diskussion om moderlighetskulturen inom skola och omsorg.
Sedan är det på många sätt en individuell fråga hur jag ställer mig till majoritetskulturen. Vill jag vars en del av den? Vilken frihet har jag som avvikande?
Vi ser antagligen kvinnor som medvetet söker sig till traditionellt okvinnliga arenor som en form av revolt – i förskolan möter jag män som är trötta på konkurrens och maskulina stereotypier. Då är det riskabelt att göra dem till normbrytare – de vill ju vara del av den andra normen!
LikeLike
Vad är det som är macho i en gruva av idag? Ingen håller på med tungt arbete som vi skulle tro. Merparten av arbete görs från maskiner som är mer eller mindre självstyrande.
Gruvarbetet idag är mer ett transportarbete som vem som kan sköta. Där verkar kvinnor ha en fördel framför män.
LikeLike
Reportaget beskriver kvinnornas intåg som en kvalitetshöjningen – kanske har männen svårt att skiljas från bilden av yrket som ritualiserat styrkeprov?
LikeLike
Jag lovar på heder och samvete. De kvinnor som väljer att jobba i en gruva har en hel del likheter med armbryterskan från Ensamheten.
Dvs en viss arketyp av kvinnor som själva stortrivs bland snälla och trevliga Machomän.
Jag stör mig något oerhört på språkbruket Machokultur. Folk som använder detta ord har med största sannolikhet aldrig jobbat på ett bygge, sågverk, elektrostålverk eller gruvor.
För att trivas ett helt yrkesliv i dessa arenor krävs helt andra egenskaper än i ett kontorsrum på fina gatan och där den stora drömmen är att få gå på chokladprovning tillsammans med chefen.
Och detta gäller oavsett man som kvinna.
Hela belysningen/diskursen i frågan är helt enkel “TÖNTIGT URBAN”.
LikeLike
Javisst – ett medvetet val att ingå i ett annat normsystem. Så kan det vara.
Å andra sidan finns det en uppenbar risk att du hamnar i en del oförutsägbara konflikter där du tvingas förhandla om centrala värden.
Jag tror att synen på polis- och prästyrkema har förändrats genom
kvinnliga inbrytningar.
LikeLike
Prästyrket hade ju redan förlorat all manlig status när kvinnorna kom i på spelplanen.
Polisyrket är en specialarena där vi av funktionella orsaker skall ha rätt blandning av män och kvinnor. Inte av rättviseskäl.
Detsamma gäller socialtjänst, förskola, skola, sjukvård, domstolar och alla av samhället beslutade specialarenor. Funktionsperspektivet skall gälla.
I den marknadsstyrda verkligheten måste andra drivkrafter gälla.
I annat fall har vi snabbt ett nytt Sovjetunionen med produkter likt Lada och MZ.
I detta sammanhang befinner sig kyrkan i marknadsarenan.
Jag tillhör dom som helst vill att alla präster skall vara kvinnor.
LikeLike
Jag håller med – när det gäller förskolefrågan är jag förstrött intresserad av rättviseaspekten. Grunden för mitt engagemang är att jag tror männen tillför kvalitet – på samma sätt upplevde jag att kvinnorna lyfte vissa försummade aspekter av gruvarbetet som t.ex. skyddsaspekten.
LikeLike
Indirekt så står vi således för den gemensamma insikten att könen bär komplementära resurser och att föreställningen Tabula Rasa är en hägring.
LikeLike
Jag tror inte att någon på allvar trott på den där tomma tavlan. Det har mer varit en position för att kunna driva politiska projekt och forma den nya människan.
Ibland går det bra.
LikeLike
Kanske denna artikel kunde sättas in i forskningen om jämställdheten. Feminismen tycks fortfarande bara i badrummet.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/jamstalldhet-ar-inte-kvantfysik_7410848.svd
LikeLike
Tack Plura!
Det var en uppfriskande krönika!
LikeLike
Så om färre än 25% av lärarna är konservativa kristna så blir de konservativa kristna marginaliserade? Tänk om dessa kunde bilda egna skolor och ha egna läroplaner utan att berövas sina skattepengar. Vilket muiltikulturalistiskt samhälle vi skulle få då.
LikeLike
Separatistiska lösningar är alltid ett hot – eller en möjlighet.
LikeLike