Uppdatering – en olycklig siffra om antalet studenter med språkliga svårigheter återkommer i Expressens ledare.
Plats för källkritik.
………………………………….
https://twitter.com/gordonwi/status/225562582369583104
Lotta Bergman har rätt – det var mycket dumt att nämna siffror i hypotetiska resonemang utifrån illa definierade och mycket kontroversiella begrepp.
Se tidigare diskussioner om “svårigheter”.
Tysta tankar 
Lottas åsikter är typiskt utslätade och anpassade för att tillfredsställa alla. Jag gillar inte sådana texter.
LikeLike
Jag tycker att det fanns plats för lite klargörande och nyanseringar. På twitter råder förvirring och överhettning.
LikeLike
Vad är problemet?
LikeLike
Mats, du verkar tänka att för att det blev sådant rabalder har du sagt något tokigt. Överhettningen har inte med dig att göra. Skolan är inte till för lärarna utan för eleverna.
LikeLike
Egentligen dubbelt:
1) befästa en ståndpunkt som inte utgår från att personer med dyslexi är mindre begåvade
2) beskriva högskolornas ansvar för att ge relevant stöd
Sedan tror jag det finns 100 andra aspekter att beakta…
LikeLike
Tack Helema!
Du har rätt. Jag har en viss disposition för skuld och vill ogärna dra skam över min högskola med förhastade uttalanden. Därför gillar jag Lottas text – som är i en helt annan genre.
LikeLike
Dvs det med skillnaden mellan konformism och pluralism.
Exempelvis varför min hjärna börjat längta efter pojk och flickskolor eftersom min hjärna insett att konformismen innehåller oändligt många skepnader.
Till min stora sorg och besvikelse.
Alternnativt: Tolkningsföreträdet är en hydra och föreställningarna om tillvarons funktion är som pyramidiala Egyptiska hägringar.
Fastän faktum kvarstår: Välstånd byggs endast av energiomvandling. Oavsett maskin eller mänsklig slav.
Vad slavar btraktas som är en helt fråga.
LikeLike
Tack Anders!
Jag tolkar Lottas text som försvar för MÅNGFALD inom ett system som delvis är ganska fyrkantigt i sin syn på undervisning och examination. Vi har alltså ingen möjlighet som lärare att väga olika färdigheter mot varandra – så arbetar inte tjänstemän.
LikeLike
Man måste få “höfta” ibland med syftet att kunna beskriva en tendens. Jag fattade precis att det var en höftning. I annat fall hade du redovisat ett snyggt diagram med en massa parameters som varierade i komplexa formationer.
Folk hatar ju matematik och flervariabelanalys som beskrivs i komplexa diagram. Därav det mänskliga behovet av avrundade höftningar.
Det finns väl bara ett undantag egentligen. Hans Roslings bubblor verkar passa flertalet inklusive logiska analfabeter.
Ditt syfte var väl att belysa en ORO. Eller fattade jag ditt intresse i frågan helt fel.
Kanske skulle du ha satt upp en “höftningsskylt” . En som man måste ha i bakfickan om man skall säga något utan att missuppfattas av dem som har en önskan om att missuppfatta. I annat fall måste man ha med sig en videoprojektor och Roslings bubbeldiagram.
LikeLike
Tack Anders – jag skyller på naivitet och bristande rutin. Man lär sig.
LikeLike
Det ironiska är att jag får representera alarmisterna – antagligen hör jag till de minst oroliga av mina kollegor.
Men det här är ett ständigt återkommande diskussionämne och synnerligen olämpligt för politiska utspel.
LikeLike
Jag vill fortfarande att lärare ska behärska både ämnet och pedagogiken. Jag vill att lärare ska vara stensäkra i läs och skrivkonsten. Och kunna räkna. I min värld är det självklarheter tyvärr inte i andras.
LikeLike
Det tror jag alla VILL.
LikeLike
Jag tolkar många kommentarer som att det finns så många andra viktiga kompetenser en lärare ska besitta. Men för mig är detta dock grundläggande kompetenser. Det är grunden vi utgår från. Tyvärr finns uppenbarligen en skillnad här. Eller hur ska man tolka diskussionen på bl.a. Twitter? Och talet om att många andra kompetenser behövs? Det är återigen ingen rättighet att bli lärare. Bra att det blir tydligt för alla att det ställa höga krav för att få bli och arbeta som lärare. Vilja kan man, men göra bör man. Bra med hårdare sållning och om det blir läkarbrist, må så vara. Kvalitet går före kvantitet.
LikeLike
“läkarbrist” ska förstås vara lärarbrist… Tydligen så ovanligt med lärarbrist att programmet ändrade stavningen…
LikeLike
Det är olustigt att spela ut olika kvaliteter mot varandra. Den sortens positionering riskerar att skapa skenkonflikter som blockerar diskussionen om komplexitet.
Står vi ut med mångfald? Vad innebär det att kärnan i läraryrket förändras?
LikeLike
Mats,
För mig blir det mumbo jumbo att hänvisa till “komplexitet” och en “förändrad kärna”. Inget av det borde stå emot krav på de grundläggande kunskaperna i vårt samhälle – och i synnerhet i läraryrket, som ska föra kunskaper vidare och bidra till att höja kunskapanivån i vårt samhälle.
Varför ge upp inför studenters sämre kognitiva förmåga, som varit en tydlig utveckling på lärarutbildningarna. Höj kraven till lärarutbildningarna, betala rejäla löner, ge bra arbetsvillkor och förändringen är på väg. Låt arbetsgivarna/staten ansvara för lärarbristen som blir oundviklig. Låt arbetsgivarna ansvara för att de lärare de har får såväl komptetenshöjning, som fortbildning, som riktigt bra villkor. Liksom på andra arbetsplatser måste man satsa på “humankapitalet”, det är dessutom det enda kapital skolan har.
För mig är inte mångfald liktydigt med att acceptera sämre kvalitet, utan att ha olikheter och en hög kvalitet. Den målsättningen måste väl vara den enda rimliga, för elevernas skull?
Återigen, det är ingen rättighet att få bli och arbeta som lärare – lika lite som läkare.
Vi borde i praktiken inte stå långt från varandra. Men jag tror att jag har ett tydligare föräldraperspektiv – och du kanske ett lärarutbildarperspektiv, kan det vara skillnaden?
LikeLike
Mitt perspektiv är tjänstemannens och uppdraget beskrivs i högskoleförordningen. Ibland önskar jag mig större frihet att tumma på regler ( till exempel godkänna språksvaga studenter med andra FANTASTISKA kvalitet) men det får jag inte – utan att begå tjänstefel.
LikeLike
Det är just därför det finns regler, Mats!
LikeLike
Tack Bertil!
Jag tror att landets lärarkår har ett kluvet förhållande till regler. Å ena sidan är det härligtned stöd och legitimitet – å andrasidan vet jag egentligen själv bäst!
LikeLike
Pingback: Är grammatik en bra sorteringsgrund? « Tysta tankar