–Det hade varit enklare om vi kunnat sortera bort 90 procent och bara fått dem med toppbetyg, men då hade vi kanske fått erbjuda andra arbetsvillkor och bättre löner, säger Mats Olsson.
Jag kommer nog att få dras med de där citaten från SVT ett tag.
Om vi hade haft homogena grupper där alla studenter hade haft svensk bakgrund, föräldrar med akademiska meriter och inga livserfarenheter – då hade vi kanske kunnat bedriva en mycket effektiv utbildning enligt industriella principer. Men jag tror inte att någon skulle vilja anställa de här likformiga personerna. Idag börjar vi erövra insikten att en lärare kan se olika ut och att det finns skilda sätt att definiera vad som är kärnan i yrkeskunskapen.
För mig är det viktigt att betona högskoleförordning som avgörande dokument. Den texten sätter ramarna för debatten. Vi hittar inte på regler för att bråka med utsatta grupper.
Länk till programbeskrivning.
Tysta tankar 
Försök dig aldrig på komplexa hypotetiska resonemang med en journalist. De tar dig exakt på orden och klipper bort den viktiga del som vänder hela slutsatsen.
Quote mining på engelska.
LikeLike
Tack för rådet – det ska jag komma ihåg.
Problemet är väl att det gäller i fler sammanhang? Flera perspektiv stökar till världsbilden.
LikeLike
Klimatet är ganska hårt :
LikeLike
När jag hörde dig i direktsänning förstod jag exaxt vad du menade.
När jag läser den sammanfattande texten i svt så ser jg något annat.
Säger kanska mycket om det srivna språkets handikapp.
Matematik är mycket ärligare. 🙂
LikeLike
Förlåt stavningen. Är på semester och skriver i min telefon.
Läsglasögonen vrt kvar hemma.
LikeLike
Tack för stödet. Det kunde antagligen varit värre.
LikeLike
Kan inte annat än att hålla med.
LikeLike
Kalla mig naiv, men jag tror det är bättre med 8-10 sökande per plats än 1,2 sökande. Om det gör att lärarkåren blir något mer homogen, so be it, tror trots allt fördelarna väger över.
Och för att nå ditt är bättre arbetsvillkor och högre löner nyckeln – det har du rätt i Mats.
LikeLike
Det borde inte vara särskilt kontroversiella påståenden.
Om läraryrket dessutom vore studentens förstaval ökar antagligen motivationen?
LikeLike
Inte ett skvatt kontroversiella påståenden, Mats. Läraryrket är krävande och svårt. Jag har då för min del behövt varje hjärncell, allt jag lärt mig – och ofta önskat mig mer av av både intellekt och kunskap – i min yrkesutövning. En dyslektiker kan bli en bra lärare, men får det svårare både att vinna elevernas förtroende och att hantera bedömning än en icke-dyslektiker. Det betyder att en dyslektiker behöver vara mer motiverad för yrket och mer påläst.
LikeLike
Egentligen skulle jag vilja diskutera revanschism som drivkraft. På ett plan tycker jag att det är vackert att vilja visa världen att man kan – trots att den egna skoltiden var svår. Å andra sidan misstänker jag att det är svårt att frigöra sig från negativa erfarenheter. Det riskerar att bli alltför personligt.
Fast det här ämnet är väl om möjligt ännu mer infekterat.
LikeLike
Som vanligt har många svårt att skilja på individnivå och gruppnivå. En i övrigt vrålkompetent dyslektiker utgör en för gruppen välbehövlig krydda. Om dock alla lärare vore dyslektiker hade vi ett lika allvarligt problem som att skolan under 40 år mobbat tekniskt kunnande.
LikeLike
Olikhet som kvalitet förutsätter ett högt utvecklat arbetslagstänkande. Tyvärr finns det tendenser att idag utbilda varje lärare till någon form av kompletthet. Det är ett komplicerat ideal.
LikeLike
Pingback: Vi ska inte ha någon elitistisk lärarkår eller elitistisk lärarutbildning « Fredriks blogg