20 thoughts on “Nya studenters svårigheter”

1. Kommer man ur gymnasieskolan med högskolebehörighet utan dessa kompetenser så luktar det väl “snällbetyg” lång väg, eller är jag gnällig nu?

   LikeLike

   Reply ↓

   • Njae – jag är rädd att Elin skulle beskriva dig som empatiblockerad. Vi som har lätt för oss tycks underskatta andras svårigheter. Jag kände mig lite träffad.

     Så du är inte gnällig – bara lite “störd”….

     LikeLike

     Reply ↓

     • *suckar trött*

       LikeLike

       Reply ↓

     • Jag vet – det låter väldigt hårt. Men jag ser ett mönster i högskolan som är väldigt tydligt hos dem som har gjort klassresan:
       – Jag klarade det så borde väl de också det!

       Elins sätt att beskriva studenternas svårigheter var ganska omskakande för oss som gärna moraliserar och tycker att de borde skärpa sig.

       LikeLike

       Reply ↓

       • *gläds utan att vidare kommentera saken*

         LikeLike

         Reply ↓

       • Den här maktkampen tror jag finns inom alla lärosäten – ofta är det väldigt laddade positioner och de som försöker hitta vägar beskylls ofta för att dalta.

         LikeLike

         Reply ↓

   • Det är ju just därför det är så viktigt att vi har studieförberedande program i gymnasieskolan, tre år där man oavsett bakgrund ges möjlighet att bli högskoleberedd. Att inbilla eleverna att bara de läst vissa ämnen, som ingår i högskolebehörigheten, så är de redo för högskolan är att göra dem en otjänst. Högskolan ska självklart vara beredd att hantera vissa svårigheter som eleverna har men det går inte att “lämpa” allt för mycket uppåt i systemet. Därför behövs komvux, folkhögskolor och introduktionsår i högskolan, så att studenterna både är behöriga och beredda.

     LikeLike

     Reply ↓

     • Elins tes är att det var förvånansvärt få som hade problem med det som vi trodde – s.k. akademiska kompetenser.

       Det handlade ofta om försöka hitta sig själv i en komplicerad och motsägelsefull värld. Att koda av en en alldeles för lång litteraturlista och börja sålla är nog en övermäktig uppgift för den som är van att memorera allt ordagrant.

       Frågan är hur vi utformar de här introduktionerna utan att vara curlande eller förminskande. Men det bästa vore naturligtvis om alla hade alla kompetenser med sig när de kommer. (Och högskoleutbildade föräldrar i reserv när det kör ihop sig)

       LikeLike

       Reply ↓

       • Har ni funderat på någon form av mentorsskap? Det är inte så dumt med någon man faktiskt kan vända sig till med frågor som kan verka jättefåniga, men ändå är betydelsefulla.

         LikeLike

         Reply ↓

         • Bör inte studenkårerna kunna ordna med mentorer – vore ju ett sätt att ragga medlemmar när obligatoriet är avskaffat.

           LikeLike

         • Jag tror att de här frivilliga individuella insatserna riskerar att motverka sitt syfte. Det är bättre att göra en rejäl inskolning och utgå från att alla är mer eller mindre vilsna.

           Därefter kanske en del upptäcker att högskolan vill dem väl och inte är ute efter att avslöja deras svagheter? Då är det lättare att organisera eventuella stödåtgärder som inte är direkt utpekande.

           Många högskolor har studieverkstäder och jag tror att de utnyttjas ganska ojämnt.

           LikeLike

       • Elin gav många inspirerande exempel på hur de arbetar på campus Helsingborg.

         Mentorskap? Det första steget är att erkänna problemet.

         LikeLike

         Reply ↓

       • Det är alltså inte i den processen ni befinner er nu?

         LikeLike

         Reply ↓

         • Jag har problem med pronominat “ni”.

           Vi har planer och mål som borde styra verksamheten men det finns både lokala och globala tendenser som pekar åt motsatt håll .

           LikeLike

         • Peter Honeth fick frågan hur många gånger “breddad rekrytering” nämndes i de texter som producerats på utbildningsdepartementet sedan han tillträdde.

           Någon som vill gissa?

           LikeLike

         • Läs mer om breddad rekrytering här:
           http://www.include.nu/

           LikeLike

       • Tillbaka där vi började då – har studenterna ägnat nio år i grundskolan och tre i gymnasieskolan för att lära sig memorera ordagrant har de ju knappast blivit högskoleförberedda…

         LikeLike

         Reply ↓

         • Jag vet – de här förbjudna tankarna (vad har de sysslat med under 12 år i skolan?) återkommer och ibland har jag svårt att dölja min irritation. Det värsta är kanske känslan av inlärd hjälplöshet och jag är glad att jag inte jobbar med IT-support:
           – Var har jag sparat den där filen som jag inte kommer håg vad den hette eller hade för format?

           (ok – nu har jag avslöjat min grundläggande brist på empati)

           LikeLike

         • *avdelningen för mörka avslöjanden* – jag har också haft mer än en elev som drömt om handels där man lite krasst kunnat konstatera att denne nog får vara nöjd med ett medlemskap i handels. Akademisk examen är inte en mänsklig rättighet…

           LikeLike

         • Jo, jag känner igen. Samtidigt gör det ont att läsa om den kravlösa lärarutbildningen när jag vet hur många studenter kämpar och hur många studenter som faktiskt underkänns.

           LikeLike