Kulturgeografisk inlaga

Jag önskar att de som ifrågasätter barns fria lek var lika kritiska mot föräldrarnas fria skolval.

17 thoughts on “Kulturgeografisk inlaga

  1. Hmm…

    Om man ska generalisera så anser jag att vänsterns skolpolitik är ganska elak.

    Man försöker att föra en enormt progressiv skattepolitik med ett mycket högt skattetryck på såväl arbete som diverse annat.

    Valfrihet inom välfärden är ju inte heller något som är aktuellt enligt det som vänstern ser som sin välfärdsutopi.

    Konsekvensen blir ju att man som vanligt skattebetalare betalar en allt större del av sin lön, till en skola som just den individen kanske inte ens trivs med, vilket jag ser som en ytterst odemokratisk princip.

    Jag förstår i vissa fall inte det socialistiska resonemanget när det gäller friskolor…

    Like

    • Jag ser inte att det har med socialism att göra?

      Frågan är väl hur medelklassen ska lyckas göra något vackert av sina ambitioner att slippa blanda sig med grupper med lägre status? Många vill gärna beskriva den här sorteringen som något vackert och frihetligt. Jag tycker nog det vore ärligt att tala om gruppegoism och elitism – sådant känner vi igen från historien.

      Det vore skönt att slippa det hycklande talet om solidaritet och en skola för alla – eller försöken att skylla problemen på kommunerna som har ska hantera det här uppdraget.

      Like

      • Äsch Mats, nu får du nog moderera dig lite.

        Har du som en begåvad man gått på snömoset om skolan och likvärdigheten. Möjligen kan jag skriva under på det historiska perspektivet. Där gjorde Finland rätt kommunalisering utan styrfrihet. Men med sakta utbildning för pedagoger hur friheten i en mål- och resultatstyrdskola skulle gå till väga.

        Det är förbannad dikt och lögn att skolan som system skulle lyckas bättre om vi vände tillbaka till det du och jag var utsatt för, att klasserna blandades i samma klass. I landet Utopia går det om det bara finns en “äktsvensk” blandning, som i mitt fall med idel ädel svenskar med svenska barn som blandas i samma skolklass.

        Frågan är bara, är vi mer integrerade i samhället idag. Blivit en klasslös massa. Nej, några kravlade sig ur klassdiket och gjorde resan. Andra stannade kvar i sin klass. Antingen halkandes ner på samhällstegen eller blev kvar utan att skaffat sig den högt eftertrakasde bildningen som så saligen predikas i likvärdighetens tecken!!

        Like

        • Halkade är ett ganska trevligt uttryck som antyder att de var liksom lite slumpmässigt – men att alla egentligen hade samma chans om de tog sig samman och spottade i nävarna?

          Den där berömda klassresan som många gjorde tycks ligga som en förbannelse över skolpolitiken – allt medan vi talar om skolans kompensatoriska uppgift och himlar med ögonen över att barnen ramlar av vagnen.

          Nej, skolan gör det som den alltid har gjort – sorterar och legitimerar orättvisor. Du råkar vara född i fel klass och av fel föräldrar.

          Like

        • Statistiken visar nu ganska samstämmigt att den skolpolitik som förts sedan 1990 har gjort att svensk skola har kört i diket. Misslyckandet med valfriheten med mera är nu så uppenbar att det enda rätta är ett antal återställare. Man kan inte längre lappa det system vi har idag.

          Like

          • Det är egentligen ganska enkelt: man drar in utbetalningen av pengarna. Skolorna får lägga ner och man satsar istället pengarna på icke-vinstdrivande, kommunala/statliga skolor.

            Like

          • Dom som har makten brukar ha “rätt”. Annars får dom “rätt” ända.

            Företagetsregler:

            1. Chefen har rätt.
            2. Om chefen inte skulle ha rätt så träder automatiskt regel 1 i kraft.

            Like

          • Det lär finnas ett samband mellan makt och ansvar. På 90-talet skrev bl.a. Peter Englund om att staten hade abdikerat i skolfrågorna.

            Återtåget kan bli ystert.

            Like

    • Frihet är märkligt – min fundering handlar om bristande respekt för små barns lek och obefintlig respekt för de strukturer som sortera samhället i klasser.

      Men det kan vara ett långskott.

      Like

      • Jo, det känns som ett långskott.

        Sedan vill jag nog invända att man har en alldeles för stor respekt för de strukturer som sorterar samhället i klasser. Den respekten gjorde comeback under 90-talet, tyvärr. I samma veva minskade respekten för den fria leken.

        Like

Leave a reply to Plura Cancel reply