Jag rekommenderar Vetandets värld om Otta Salomon och hans insatser för att sprida svensk slöjd över världen. Särskilt spännande är diskussionerna om sandpapprets vara eller inte.
Anna Alm vid Lunds universitet har just avslutat sin doktorsavhandling om Nääs och utbildningen där. Den fanns kvar ända fram till 1960 talet och lockade folk från ett 40-tal länder. Här i Sverige kallades pedagogiken oftast Nääs-systemet, utomlands blev idéerna kända under begreppet ”Swedish sloyd”. Systemet gick ut på att eleverna skulle göra funktionella saker, som de fick ta med sig hem och som skulle fungera i deras vardag.
Genom att utgå från färdiga, noggrant måttsatta modeller, skulle barnens arbete börja i enklare tekniker för att allt eftersom bli allt svårare. Undervisningen skulle ske individuellt, läraren skulle ta sig bort från sin kateder och hjälpa eleverna en och en.
Men Nääs var också ett socialt experiment. Här samlades lärare från alla världens hörn, både kvinnor och män, och därtill människor ur helt olika sociala klasser, för att under några intensiva veckor arbeta och umgås tillsammans. Än idag finns det skolor i till exempel England, USA och på Kuba, som arbetar enligt Nääs-metoder, berättar Lennart Martinsson, som är lärare på slöjdlärarutbildningen i Göteborg.

Selma Lagerlöf kände till det hela. Slöjdskolan dyker upp i kapitlet “En stor herrgård” i “Nils Holgersson”.
LikeLike
Jag är lite kluven inför fenomenet och har plågsamma minnen av petig slöjdlärare – men det fanns något väldigt vackert över hantverk och tålamod som nog har gått förlorat i limpistolernas era.
LikeLike
Slöjdämnet borde sedan mycket länge ha transformerats till ett högstående teknikämne.
Rådande tillstånd tillhör en svunnen tid medan vi blir överkörda av Kineserna.
LikeLike
Har du koll på kursplanen:
http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/grundskoleutbildning/laroplaner/2.5241/kursplaner_for_grundskolan_2000?_xurl_=http%3A%2F%2Fsvcm.skolverket.se%2Fsb%2Fd%2F2386%2Fa%2F16138%2Ffunc%2Fkursplan%2Fid%2F3888%2FtitleId%2FSL1010%2520-%2520Sl%25F6jd
LikeLike
Det där är bara ord på ett digitalt papper.
Min erfarenhet har jag skaffat genom följa mina tre barns undervisning.
Stenålder var förnamnet.
Slöjd skall lära ungarna att bygga framtidens tillverkande företag. Inte några antika traditioner som av ungarna betraktas som tråkigt och mossigt.
PS! Det finns säkert slöjlärare som uppfyller mina krav. Men jag träffade inte dom i mina barns skola. DS
LikeLike
Va? Börjar gnället få genomslag.
http://www.dn.se/ekonomi/jobb/doldisarna-som-bygger-sverige
LikeLike
De nya kursplanerna dryper av entreprenörsromantik – men det är inte riktigt samma sak?
LikeLike
Ja Anders, visst är det lite konstigt att vi har trä- och metallslöjd och teknik som separata ämnen, också textilslöjden som hamnar lite vid sidan. Sen är ju slöjd (båda arterna) ett gemensamt ämne som ändå (oftast) undervisas som om det vore två som dessutom är mer könskodade än något annat ämne nånsin skulle tillåtas komma i närheten av.
LikeLike
Textilslöjd skulle naturligtvis också transformeras mer mot yrkesmässig och försörjningsmässig inriktning.
Det där med könskodning är däremot en luring.
Jag tillhör dom som anser att det saknas forskning inom detta område.
Tidvis tänker min hjärna att könskodning antagligen är den centrala drivkraften för påfågling och därmed för ansträngningen att vinna världen.
Tar man bort könskodning så dör kulturen. Lite som i gamla Sovjetunionen.
Det mesta nu för tiden handlar om att demontera kritisera manlig könskodning medan kvinnor får påfågla hur fritt som helst.
Se bara hur Lady Gaga och Madonna tillåts hålla på medan jag som nördig manlig civ.ing anses ingå i den patriarkala överordningen.
LikeLike
Dessutom är det helt meningslöst att försöka kriga mot de biologiskt kodade själviska generna.
Det är kvinnan som styr och har den egentliga makten:
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/kvinnan-overger-mannen-nar-dottern-blir-vuxen
LikeLike