Christina Grewell skriver klokt om den stundande lönerörelsen
Det är rimligt att medianlönerna skiljer sig. Det är viktigt att längre utbildning lönar sig men jag undrar om det finns ett enda fackförbund tidigare som likt LR haft retoriken att den lägst avlönade gruppen inom “skrået” ska betala den högst betalda gruppens löneökningar? Som att tandläkarna skulle skapa sitt löneutrymme från tandsköterskorna, eller läkarna från sjuksköterskorna? Att sedan LR försöker dölja sitt sätt att tänka genom retoriken att säga att bara vissa är “riktiga lärare” och på så vis förminska den 3-3,5-åriga akademiska utbildning som förskollärare och fritidspedagoger har tycker jag är lägre än lägst…
Jag försöker hålla mig ifrån den här diskussionen. Men det kliar i fingrarna.
Det kan bli en spännande lönerörelse.
Det var klarare gränser mellan grupper i samhället förr i tiden.
Jag tror delvis att det handlar om yrkesstolthet.
Tysta tankar 
Var inte orolig. Vill du ha gränser och skillnader så är vi på väg mot ett allt mer segregerat och utpräglat klassamhälle igen.
Samma utveckling vill LR och LF ha inom lärarskrået. Med individuell lönesättning där vissa får stora löneökningar medan andra inte ska ha något för att dom är så “dåliga”.
Du får nog satsa på en till blogg om du tar upp den handsken.
LikeLike
Jag sa inte att jag vill ha tillbaka den tiden – möjligtvis var politiken enklare då. Vi får nog lära oss att leva i förvirrelsernas tid
LikeLike
1. Eftersom LR inte organiserar förskollärare står det väl dem lika fritt att vilja minska deras del av lönekakan likväl som andra kommunansälldas.
2. Det faktum att förskollärares reallöner ökat när gymnasielärares minskat bidrar nog till att somliga tycker att “det är deras tur nu”.
3. Söktrycket till förskollärarutbildningen är rätt starkt riket runt, kan ju vara ett tecken på att arbetsvillkoren, inklusive lön, där uppfattas som mer lockande än i skolan.
4. I skollagen är förskollärare förskollärare och lärare lärare, men Lärarförbundets retorik kanske står över lagen?
LikeLike
Jag har lagt ner lite för mycket tid på att förklara för Zoran att det finns olika lärarexamina. Tanken på att förskollärare ( med examensbevis från lärarutbildning och ofta dubbel behörighet) inte skulle vara lärare tror jag ligger utanför lagens mening.
Vi kan inte ta ifrån personer som sökt och genomfört en utbildning sin yrkestitel. Inte ens Metta Fjelkner har den makten.
Gymnasielärare och yrkeslärare är också “lärare”. På en högskola är alla undervisande personer anställda som “lärare”. Retorik – eller inte – det jag är utbildad för och anställd som borde väga tungt.
LikeLike
Jag tror inte att man ska blanda samman examensbenämning och yrkesbenämning. Den examen man en gång tagit, den har man, men yrken kan komma, gå och förändras. I nu gällande skollag och behörighetsregler gör man skillnad på förskollärare och lärare oavsett vad det står i deras examensbevis. Det gör också skillnad på lärare mot olika årskurser/ämnen men de kan med sin lärarexamen som grund komplettera sin behörighet, det kan inte förskollärare utan då krävs att de tar ut en ny examen, en lärarexamen. Lärare på högskolan kan ha en mängd olika examina i botten, vissa är lärare utan att arbeta på lärarutbildningen och andra är inte lärare men arbetar på lärarutbildningen ändå – för man anställer utifrån de kompetenser man behöver. För vissa av högskolans yrken finns särskilda behörighetskrav, t ex en doktorsexamen men man springer ju knappast runt och säger att man arbetar som doktor för det… Om du säger lärare – tänker nog de allra flesta på en lärare i ungdomsskolan och kanske på komvux, vill du att andra ska förstå vad du ägnat din yrkesbana åt får du nog lägga till förskol- och högskol- för att den rätta bilden ska träda fram i deras huvud.
LikeLike
Jo – vi kan utgå från gemene mans föreställningar, från skollagens avsikt, från anställningsform, från pedagogisk skicklighet, från den unika relationen med en elev, för mig verkar det rimligast att tänka examensbevis och de krav som uttrycks i examensordningen. Att då retroaktivt bestjäla någon rätten att kalla sig lärare är inte bara oetiskt – på sikt påverkar det också förtroendet för staten som utbildningsordnare.
LikeLike
Med tanke på hur lärare värderas fattar jag inte riktigt varför just den benämningen är så viktig? Instämmer med din avslutande mening i inlägget, varför inte vara stolt över just det egna yrkets särart (där har vi det ordet igen…). Om vi tror att marknadskrafter kan påverka lönen, och att en fungerande marknad bidrar till tillväxt borde vi kanske dela upp “oss” ännu mer?
LikeLike
Det är infekterat. I en värld där omsorg och pedagogik inte delades upp och värderades olika vore det här helt oproblematiskt. Nu finns det en massa hierarkier som vi måste förhålla oss till.
Små barn- kort utbildning- låg status – låg lön
Samtidigt är det dumt att stirra sig blind på status – livet är för kort.
LikeLike
Att de som har bäst ställt vill öka sin andel på de längre ner är inte någon nyhet. VD Lars Ramqvist som flyttar huvudkontoret för att protestera mot skatter etc. Att företrädare för de som gått längre och svårare lärarutbildningar vill öka löneskillnaden mot exempelvis förskollärare kan i det perspektivet inte framstå som speciellt hemskt. Det handlar om oerhört mycket mindre skillnader än gentemot VDar, ekonomichefer, byråkrater, fotbollsproffs och läkare.
Sen har jag inte uppfattat det som ett angrepp på förskollärarna bara ett förtydliganda av att lärargrupper som år efter år har tappat relativt alla andra nu borde få högst prioritet. Söktrycket som lärare i fysik och kemi på högstadiet är ju i stort sett noll och redan nu är det rent trams från många skolor att prata om att de undervisar i fysik och kemi när de inte har någon som vet vad ämnet går ut på.
LikeLike
Vi är helt överens om att något måste göras – det är strategin att distansera sig från lärargruppen med inriktning mot förskola som väcker undran.
LikeLike
Jag är helt övertygad om att lärares lönekrav blir bättre tillgodosedda om vi lyfter fram våra olikheter. Likformighet är ett starkt vapen i arbetsgivarens händer.
Jag tror att föräldrar behöver göras mer medvetna om vilken effekt de blir på deras barns kunskaper om de får möta många välutbildade förskollärare. Det budskapet är lättare att få fram om de ständiga jämförelserna med andra lärare undviks.
LikeLike
I TV4-inslaget är det väl i alla fall Fridolin som tydligast uttalar åsikten att lärare i grund- och gymnasieskolan måste prioriteras – och han är väl så vitt jag vet medlem i Lärarförbundet. Bloggaren har ju ingen länk till den debattartikel hon hänvisar till, så den är ju svår att ta ställning till men jag tror ju knappast att hon hittat något citat om “riktiga lärare” där…
LikeLike
Jag är väl fortfarande märkt av diskussionerna med LR:s presschef och ska verkligen försöka återskapa mitt förtroende för LR. På sikt borde det vara en gemensam angelägenhet att höja lönerna och jag ser också rekryteringargumentet. Ska vi släppa loss marknadskrafterna kan det bli riktigt livat!
LikeLike
Jag behöver återskapa mitt förtroende för Lärarförbundet. De kallar sig en fackförening för lärare och eftersträvar ett enda fackförbund men har de någon gång agerat för att ämneslärare ska få höjda löner och sluta tappa gentemot andra grupper?
LikeLike
Ja
LikeLike
När?
LikeLike
Var det inte två frågor? Jag svarade på den första.
LikeLike
“Sluta tappa” är en dubbel negation med oklart innehåll.
LikeLike
Mats, du kör sloganen “Små barn- kort utbildning- låg status – låg lön” men jag säger det i igen: Lärarutbildare är den grupp som har äldst barn och högre lön än alla andra lärare. Hur ställer du dig till en rejäl utjämning för er? Ni har ju dessutom haft mycket bättre löneutveckling än grundskole- och gymnasie- lärare.
LikeLike
Jag hör till de som tjänar sämst på den högskola som har landets lägsta medellön.
Det kan ha att göra med min bakgrund i förskolan.
När jag började arbeta på 70-talet fanns ett lönepolitiskt program som skulle halvera skillnaden mellan adjunkt och förskollärare. Under den tid jag arbetade som förskollärare ökade skillnaden.
Men jag är i princip för en utjämning mellan lärargrupper.
LikeLike
Sämst betalda lärarutbildare tjänar mycket mer än de flesta ämneslärare. Din kritik av våra krav på högre lön kan då kännas ganska orättvis så länge du inte betalar tillbaka lite av din egen. 😉
LikeLike
Lärarutbildares löner (om de är anställda som universitetslektorer med doktorsexamen) skall jämföras med andra yrkesgruppers utbildningsnivå. Min utbildningsnivå är jämställd med dem som är jur.dr. med.dr m.fl. även om det inte alltid godkänns. Eftersom dessa grupper har högre status i allas ögon utan i vår egen.
I den jämförelsen är min lön oerhört mycket lägre än deras.
Fast det beror ju på hur man ser det. Om man skall sätta lön inom yrket eller mellan olika yrkesgrupper med samma utbildningsnivå!
LikeLike
Lärares utbildning skall jämställas med läkares … t.ex. ämneslärarna med specialisterna inom läkarkåren mm.
Vad säger ni om det?
Då handlar det inte om bara 10 000 kronor mer i månaden.
LikeLike
Jag tror vi får vänja oss vid en neoliberal marknadsanpassning och individualisering av löner på olika nivåer. Men det gör ont att skiljas från den solidariska lönepolitiken!
LikeLike
Det är klart att vi får acceptera att löner sätts av en marknad men den solidariska lönepolitiken handlade om att spannet mellan högsta och lägsta lönerna skulle minska, inte om hur olika yrken skulle värderas.
Ditt resonemang håller Monika och är något vi kan driva och argumentera för även när marknaden sätter löner i slutänden. Då kommer vi förstås möta motargumenten att läkare har ett viktigare arbete och att det är svårare att bli läkare än lärare men de går ju att bemöta om vi tycker läraryrket är riktigt viktigt och att vägen till att bli en bra lärare är svår.
Kan skolforskare bemöta argumenten från andra forskare att de gör viktigare saker och att det är svårare att bli forskare inom deras områden?
LikeLike
Vi cirklar kring blandekonomins dilemma och längtar efter en stat som ska korrigera marknadens groteska rättvisa.
LikeLike
Rättvisa har verkligen många aspekter och en variant är förstås att det ska löna sig att göra en bra prestation dvs. precis det som marknaden är bra på att åstadkomma. Jag tillhör också blandekonomins förespråkare och önskar en stat som kan korrigera marknadens orättvisor men min utgångspunkt är lugnare då jag anser att marknadsekonomi lägger den bästa grunden för rättvisa och i stora stycken fungerar utmärkt.
LikeLike
Det är intressant att studera det ökande söktrycket till förskollärarutbildningen. Dels finns det jobb, dels har lönen höjts – men framför allt har man sluppit den mediala smutskastningen.
LikeLike
Jo Jan, man kan säga att läkarens arbete är viktigare, men även läkaren behöver lärare för att kunna bli läkare… Lärare är en förutsättning för att andra skall kunna ha möjlighet att lära sig det man behöver.
Vad många inte tänker på är att lärarens arbete är svårare på så sätt att det läraren gör idag har betydelse för framtiden och det kan vara på både liv och död. Vilket liv får den personen som blivit behandlad illa i skolan på grund av att lärare tittat bort eller inte varit tillräckligt utbildade.
Läkarens “lyckade eller misslyckade” blir synliggjort oftast på en gång – patienten blir frisk eller fortsatt sjuk eller dör.
Men bortsett från ett värderande av vilket yrke som är viktigast, är det befängt att jämföra en yrkesgrupps löner med dem som inte har samma utbildningsnivå, ansvar mm. Men ett bra sätt för kommuner och stat att hålla lönerna nere för vissa grupper.
Vi kan ha ett solidariskt skattesystem istället, vilket vi till viss del har haft och även har. Det viktigaste är vad vi får brutto, eftersom det mesta räknas ut efter bruttolönen, pensionen t.ex.
Visst är det intressant vad man får kvar i plånboken, men än viktigare är faktiskt bruttolönen på sikt. För skatter kan höjas och sänkas.
LikeLike
Jag håller helt med dig i ditt resonemang utom på en punkt.
Det är verkligen stor skillnad på hur fort elever tillägnar sig kunskap och elever med MVG i biologi från gymnasiet kan ofta klara svårare utmaningar än någon med slätstrukna betyg från flera års högskolestudier. Jag tror att det här resonemanget gäller ganska brett och utbildningsnivå kan inte vara det enda som är lönedifferentierande.
LikeLike
Självklart inte, men jag resonerar om det i stora drag …. inte på detaljnivå. Individuell lönesättning är en annan fråga än det jag tar upp här.
LikeLike
När vissa utbildningsvägar lockar elever med snabb studietakt så slår det igenom även på gruppnivå. När läkare rekryteras bland de som tillhör toppskiktet i en klass medan lärare inte alls gör det så är det nog mycket troligt att läkarstudier kan starta på en helt annan nivå. Jag har hört flera lärarutbildare utbrista bekymrat kring studenternas förmåga att skapa en bra rapport. Detta är oerhört ovanligt bland läkarutbildare och ändå bedömer jag kraven på upplägg som mycket högre på läkarutbildningen.
LikeLike
Det finns variationer … vissa vill ha en rapport skriven på ett enda sätt, efter en mall. De blir ofta bekymrade! Medan andra som kan se bortom mallen kanske inte blir lika bekymrade. Det beror ju på, på vilken kurs. Om jag har en uppsatskurs skall de lära sig att överföra det dom kommit fram till i en rapport.
Nu vet jag inte säkert, men läkarnas rapportskrivning kanske ser annorlunda ut än dem som skrivs inom pedagogiken i form av uppsatser. Det kan variera mellan olika discipliner, vilket jag iofs känner till. Det är stor skillnad på hur en filosofisk uppsats skrivs än en pedagogisk (i den sistnämnda måste studenten redovisa och klargöra mer vad de utgått från mm. än i en filosofisk)
LikeLike
Jag har erfarenhet av vilka krav som ställs på rapportskrivning av nybörjarstudenten både på lärarutbildningen och läkarutbildningen (biologikurs) och jag hävdar att det inte finns någon som helst tveksamhet om en kvalitetsskillnad. Alla olika krav som ställs av lärarutbildarna finns med men utökas dessutom för läkarstudenterna. Hur gärna jag än skulle vilja kunna hävda motsatsen så kan de nog köra läkarutbildningen på en helt annan nivå.
LikeLike
Jag talar nu inte om kvalitet utan om formen. Men kan också se en skillnad i vad man ser som kvalitet, rapporten i sig själv eller själva undersökningen man bygger den på. Det råder lite olika uppfattningar om och av det. Men jag vill inte påstå att vi har låga krav på uppsatser… snarare tvärtom, skulle jag vilja säga. Det finns en del som jag kan bedöma inte alls behövs på andra utbildningar, men som verkligen är ett krav hos oss.
LikeLike
Sen är det otroligt svårt att bemöta ett uttalande om att lärarutbildare uttalar sig … utan att veta exakt vad det är de menar är bristen.
Om det nu vore så att studenterna skall kunna detta, t.o.m. veta hur man skall skriva en uppsats på universitetsnivå innan de börjar, är det väl gymnasieskolan som skall ge dem dessa kunskaper.
På magisternivåkurserna är det ändå hantverket som studenterna skall lära sig. Inom lärarutbildningen är det ett examensarbete och det kan ju se ut på olika sätt, men praxis har blivit som en C-uppsats.
LikeLike
Det helt avgörande kriteriet för examensarbetet är dess yrkesrelevans. Om vi lyckas skapa en form som verkligen bygger på den samlade utbildningen och lyckas knyta an till den kommande professionen – då kan vi också tala om kvalitet.
Nu riskerar vi att hamna i en ängslig och abstrakt formalism som mer handlar om skrivande än tänkande och handlande. Förvetenskapligandets mörka sida.
Men det är inte HSV:s fel. Många lärosäten har gått i C-uppsatsfällan och glömt att det är en professionsutbildning.
LikeLike
Jag har haft många studenter som har en naturvetenskaplig bakgrund och som inte alls skriver rapporter eller uppsatser på det sätt som krävs inom den pedagogiska disciplinen. Så, återigen, skall vi ha en mallifiering även gällande detta. Skall allt se likadant ut överallt. Det vore som att tala samma språk med alla nationaliteter.
LikeLike
Rapporter ska inte bli överdrivet mallifierade så att även om formen bör vara lik så bör de kunna ha olika inriktningen. Det förvånar mig inte att naturvetenskapliga studenter hos dig har svårt att hitta de rätta formerna. Det är inte någon NO/SO fråga och både läkare/lärare bör ha en bra bredd. Mina noteringar handlade mest om grundläggande förståelse av varför en rapport ska ha en viss form där studiemotiverade läkare har kommit så mycket längre än lärare. Det handlade alltså minst lika mycket om den förståelse som behövs när olika handledare och olika yrkesområden har olika krav på formatet.
Vi möter ju förstås samma skillnader på gymnasienivå där vi kan möta vissa högpresterande elever med en diskussion om olika format för att de har förståelsen som gör den diskussionen meningsfull men har andra elever där det handlar om att förklara vad en innehållsförteckning innebär.
LikeLike
Jag tror att det är vanskligt att jämföra grupper – att den ena är bättre eller sämre än den andra. Det är olika traditioner och därför kan båda grupperna prestera minst lika bra eller dåligt.
Förstår inte varför man hela tiden skall sträva efter likhet istället för att se mångfalden.
Läkaryrket är ett och läraryrket är ett annat. Vi kan jämföra utbildningsnivåerna, men vad som är kvalitet i ett yrke behöver inte vara i det andra.
Vi lärare måste inse vad vi är bra på, inte hela tiden dissa oss själva i jämförelse med andra grupper som har hög status av tradition. Det är en föreställning att läkaryrket är så mycket bättre.
LikeLike
Lönedifferentiering förutsätter jämförelser och att man kan bedöma olika kvalitativa nivåer. Det är ett instrument för att skapa olikheter men också för att höja prestationer. Jag är stolt över mitt yrkesval, ett yrke som kräver lika mycket som läkaryrket och faktiskt är viktigare då det handlar om allas framtid. Jag blundar dock inte för effekterna av de låga lönerna utan inser att andelen som är dyra att utbilda till dugliga lärare har ökat och likadant gäller med andelen som inte någonsin har förutssättningar att bli bra lärare. Det kan absolut upplevas som mycket orättvist om någon vars prestationsförmåga är låg får hög lön.
Numera är det verkligen inte alls säkert att de som har lång utbildning vare sig presterar bättre eller löser svårare utmaningar. Det håller verkligen inte att använda det som enda differentieringsgrunden.
LikeLike
Jag har svårt att tro att LR sagt att “ge oss förskollärarmas löner”. Av Lärarförbundet kan man vänta sig vad som helst, men det finns dock någon gnutta förnuft hos LR. Kan man ändå inte tro att världens näst mest beskattade land kan betala sina gymnasielärare mer än idag? Den kommunala ekonomin lämnar mycket övrigt att önska. Något är ruttet i skolriket Sverige.
LikeLike
Efter att ha tagit del av de låga söktalen för lärarutbildning högstadium och gymnasium är jag beredd att hålla med.
LikeLike
Skönt att höra, jag är personligen ganska löneokänslig men jag ser hur kompetensen inom mina favoritämnen fysik och kemi fullständigt brakar samman på högstadiet och det gör ont. Det känns som vilseledande marknadsföring att tala om fysik och kemi på många skolor och jag som tror att Sverige behöver elever med dessa förkunskaper från högstadiet.
LikeLike
Om man nu antar:
1. Många, speciellt lärare, är bekymrade för (eller heter det av?) den låga nivån på utbildningen. Inte bara i fysik och kemi.
2. Många av dessa är föräldrar.
3. En del av dessa tror att de själva måste göra något åt saken om deras barn ska ha någon chans på den globala arbetsmarknaden om 25 år.
Vad får vi då för resultat? Jag är dock lite tveksam till storleken av gruppen enl. punkt tre. Det är dock Sverige det handlar om.
LikeLike
Den kraftig ökningen av småjobb som ma/NO “privatlärare” ser jag som ett tecken på att många föräldrar börjar göra något åt kunskapsbrister hos sina barn.
LikeLike
De kraftigt ökade möjligheterna att hjälpa sina egna barn i lärandet ser jag som ett avgörande skäl för mig att välja läraryrket.
LikeLike
Pingback: Kasta sten i glashus i lönerörelsen « Jans Syrliga KaramelLer
De som skall betala är ju skolbyråkrater och överbetalda kommunpolitiker, så varför skulle lärare strida inbördes. Alla lärare behövs, men behoven styr. Håll ihop och få bort den byråkrati som stulit lärarlönerna. Var saknas lärare? Behövs byråkratin?
LikeLike
Jag är rädd att de nya reglerna innebär en kraftig ökning av byråkratin. I värsta fall kommer vi att ha en armé av kontrollanter som övervakar några stackare som försöker undervisa. Spåren från England förskräcker. Det är ett dyrt och kontraproduktivt system som växer fram under täckmantel av “att garantera likvärdighet”.
LikeLike
Först kommuner och sen friskolor som inte följs upp upp på hur mycket eleverna lär sig gör att skolans huvuduppdrag missköts grovt och elever tvingas räkna samma uppgifter som de redan behärskar. Reaktionen att följa upp mer är naturlig men Finland mfl länder visar att man kan ha mindre uppföljning bara den är kraftfull och kunskapsmålet hålls i fokus.
LikeLike
Jag brukar undvika att använda ordet “naturlig” i sådana här sammanhang. Möjligtvis är reaktionen “förståelig”.
Finland börjar bli mystifierat – det är liksom en stor Mädchen für alles, och just nu verkar det som om landet kan användas för att motivera vad som helst!
LikeLike
Nej, men Finland är så lika oss men ändå så mycket bättre på alla punkter där det skiljer sig åt. För hela problemkomplexet förlorat kunskapsuppdrag och oattraktivt läraryrke går det så lätt att jämföra.
LikeLike
Det är alltid lockande att importera lösningar.
LikeLike
Ja oj vad mycket skit vi importerat från USA fastän vi samtidigt klagar på deras skola. I Finlandfallet handlar det dock om att förstå varför vi har hamnat så snett i och med att så mycket är likt.
LikeLike
Är det verkligen så likt?
LikeLike
Ja
LikeLike
Det finns delar av Malmö som inte liknar Finland en sekund. Vilka områden är det du tänker på?
LikeLike
Malmös missköta skola ska vi kanske lämna därhän. Den där Reepalu ni har där nere får mig att fullståndigt se rött.
LikeLike
Hur rött?
Vad tänker du om hans utspel i EBO-frågan? Vapenbrott?
LikeLike
Tack Jan! Ditt inlägg är bra! Uppföljningen är oerhört viktig och den försummas.
Nu är det ingenting nytt – det kommer jag ihåg från 60-talet. Men om målet hålls i fokus och läraren lnser att han måste kommentera elevens insats både kritiskt och konstruktivt, så får vi styrsel på elevers förmåga att lära själva. Och elevens förmåga att lära och handla själv är kronan på lärandet. Det är dit skolan måste komma.
LikeLike
Att lära och handla själva – det är konstruktivismens credo och jag hör Piaget jubla från andra sidan. Men den här synen på kunskap som något som erövras genom aktiva handlingar, den stöter jag väldigt sällan på!
Är det dags att börja tala om kunskapssyn igen? Vem leder den diskussionen? LR?
LikeLike
Att den här synen på lärande är något som du sällan mött är väl ett symptom på svenska skolans sjuka. En skola där kunskapssyn varit en piska för att få lärare som tänker fritt att rätta in sig i ledet.
Sen har väl Ference Marton visat att både konstruktivismen och Vygotskijteorier leder till paradoxer och vill man komma närmare hur kunskap skapas så får man ta fram ett synsätt som inbegriper båda perspektiven.
LikeLike
Menar du att LR bidrar till att utveckla den diskussionen? Genom att sätta sig i knät på Björklund har de tappat en del av sin trovärdighet.
LikeLike
För att LR och Björklund har samma åsikter i många frågor så sitter ingendera i den andras knä. SKLs ensidiga anammande av än det ena än det andra perspektivet har verkligen fått skoldebatten att börja halta. Jag är ingen förespråkare för att fackföreningar ska bredda sitt uppdrag men ser mer att LR tvingats in i den rollen för att skydda sina medlemmar från rena stolligheter.
LikeLike
Nja – Mettas brandkårsutryckning för att rädda Björklund i katederdebatten tror jag fick en del LR-medlemmar att gråta blod. Jag ser inte att att SKL eller LF är ansvariga för den dikeskörningen.
LikeLike
LR har konsekvent arbetat för att traditionellt lärararbete ska respekteras och återupprättande av ord som undervisning, ledarskap etc. K-ordet har varit ett vidrigt sätt smutsa ner lärare som använt de mest skiftande undervisningsmetoder. Jag är djupt oense med LR kring strategin att återupprätta ordet men ser tydligt att de valt strategin utan att på minsta sätt snegla på Björklund.
LikeLike
Skönt – jag har begränsad inblick i förbundets arbete och tror att de på sikt kan ta sig in i den pedagogiska debatten igen.
LikeLike
Mats!
Jag sysslade mest med ingenjörsutbildning och DE måste själva kunna samarbeta och ta initiativ. Jag vet litet om hur det ser ut i förskola och lågstadium, men antar att kravet på egna insatser av eleverna kan ökas ju mer träning de får.
Kan det vara riktigt?
Kunskap är viktig, men förmåga är inte oviktigt det heller.
Har du hört någon tala om förmågasyn? Eller finns det skillnad mellan kunskap och förmåga?
LikeLike
I skolan drevs läroplansarbetet av den lyckade alliterationen fyra F
Fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet.
Tyvär var det få som förstod sambandet mellan dessa storheter och ännu färre som insåg varför man skulle dela upp något som var intimt sammanflätat.
De flesta av oss trodde nog att fakta var fult och förståelse fint – men när man gör något upphävs den här fåniga dikotomin!
LikeLike
Mats!
Det stämmer nog att kunskap innehåller fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet och att de är sammanflätade. För många är nog kunskap = faktakunskaper. Det gäller nog även en del lärare
Förmåga skulle då vara färdighet. Men för mig är förmåga något mer aktivt än färdighet. Jag har alltid aktiverat mina elever. De har ibland gjort “mitt jobb”. De har undervisat mig och sina klasskamrater medan jag kunnat kritisera konstruktivt och fått mina elever mycket mer intresserade än om jag undervisat själv. Efter två år var de bättre på undervisning än jag var. Tvivla inte!
Elever har fått finna lösningar på laborativa problem, planera, instruera en grupp, leda och redovisa. Det var mycket hårt jobb, men förmågan att klara sig själv och aktiver sin omgivning gjorde dem uppskattade och eftersökta som ingenjörer.
Appropå LR och förskollärare, så tror jag att det jobb som en förskollärare har skiljer sig från det som en lärare på gymnasium eller högskola har. – Eller de borde vara olika.
LikeLike
Tack för din beskrivning av hur du tänker om undervisning – men jag förstår inte hur du kopplar samman det med uppdelningen förskola gymnasium?
För mig är det tänkbart att gymnasielärare kan fuska med den inre motivationen och kan hota/muta fram aktiviteter. Den möjligheten är inte lika utvecklad inom förskolan!
LikeLike
Det finns ju en gradskillnad i vilka förkunskaper och färdigheter som elever i olika stadier har. Intressant att läsa din beskrivning av din undervisning och se att den verkar otänkbar att genomföra i förskolan där elevernas förkunskaper är totalt otillräckliga. Vi ser ju att när tankar liknande dina Göran flyttats exempelvis till mellanstadiet utan närmare eftertanke så har den så kallade forskningen inneburit klippa, klistra och kopiera. Det kan finnas viktiga fördelar med att inse skillnader mellan olika elevgrupper.
LikeLike
Skillnader i förkunskaper är säkert viktiga på en metodisk nivå. Men vi måste också ha en grundsyn som håller. För dem som tror att livet börjar med faktakunskaper blir det komplicerat att introducera förståelse som en ny nivå.
Jag vill gärna beskriva det som parallella processer.
LikeLike
Vilka skulle tro att livet börjar med faktakunskaper? Finns det några sådan? Nödvändiga förkunskaper handlar om förståelse med hjälp av fakta. Att alla själva har en viktig del i att konstruera sin förståelse borde inte vara något kontroversiellt att påstå och inte heller att det finns olika nivåer av förmåga som möjliggöra olika fortsatt inlärning.
LikeLike
Jag är glad över att vi kan mötas på den här nivån. Tyvärr är jag rädd att du underskattar svårigheten med att förankra den här kunskapssynen i skolan. Det finns gott om exempel på att formaliserad undervisning fortfarande dominerar.
LikeLike
Jag tycker mig ha svårt att hitta någon lärare som inte är medveten om behovet av att få fram flera perspektiv för att mönstren ska bli synliga och förståelsen ska bli bra. Vet inte riktigt vad du menar med formaliserad undervisning.
LikeLike
Inom språkundervisning är det en gammal strid. När jag gick i skolan ägnade vi första terminen åt att lära oss bokstäverna innan vi fick lov att skriva ord.
Idag försöker de flesta pedagoger sätta språkets funktion i centrum. Detaljer som stavning och handstil kommer senare.
LikeLike
Just det idag sätter de flesta funktion i centrum.
LikeLike
Skönt att höra – den här polariseringen leder ingen vart!
LikeLike
Mats!
Det ställs helt olika krav på lärarna på gymnasium eller högskola än på förskola. Det har gjort att det inte finns kvar många lärare i matematik, fysik, kemi eller biologi och att de snabbt blir allt färre.
Uppdelningen är alltså att grundskola och gymnasium håller på att säcka ihop totalt eftersom kvalificerade lärare flyr, medan det finns tillströmning av lärare till förskola. Skall vi bota den sjuka skolan eller den friska? Vad anser du? Svara gärna på frågan!
Mats! Om det skulle fuskas, hotas och mutas på gymnasiet, så är det ett tecken på att lärarna inte är kvalificerade. Tror du på fullt allvar att kvalificerade lärare skulle behöva fuska, hota eller muta. Du måste förklara varför de som är kvalificerade skulle göra så. Jag förstår inte var du fått det ifrån. Förklara!
Självklart fuskar inte förskollärare heller. Hur skulle det gå till?
Så Mats! Vad vill du göra åt att mer än hälften av utbildade lärare inom vitala ämnen saknas (inte finns)? Svara!
LikeLike
Borde jag ha ett svar på den sista frågan? Jag tror inte jag har gjort anspråk på att kunna presentera en lösning.
Kan det finnas andra anledningar än lönen att de här grupperna söker sig bort från skolan?
Hota och muta är klassiska behavioristiska strategier . En del pedagoger nmenar att de egentligen är de enda och vom ifrågasätter dessa är obotliga flummare.
Jag kanske är elak som kallar det fusk att ersätta inre motivation med yttre men lutar mig mot Gärdenfors tankar i “Lusten att förstå”.
En verkligt kvalificerad lärare skulle uppleva det som ett nederlag att behöva hota med betygsvapnet – problemen uppstår när fostransuppdraget tar över kunskapsuppdraget
LikeLike
Det finns en alternativ beskrivning till “att hota med betygsvapnet” och det är att “lyfta vilka kunskapsmål som behöver uppnås inför framtiden”. Det visar på att en skola som ställer krav kan vara en skola som vill eleverna väl. Användning av ordet “fusk” hittar jag inget belägg för i Peter Gärdenfors bok Lusten att förstå.
Autonomi, syfte och möjligheten att behärska sitt uppdrag ses som alternativ/komplement till lönen. Jag tycker att SKL försämrat lärarnas arbetsvillkor på alla dessa områden också.
LikeLike
Jag tror du känner igen tanken på att inre och yttre motivation har ett problematiskt förhållande till varandra. På kort sikt är belöningar bra – på sikt förvrider de vårt fokus och vi riskerar att jaga bekräftelse i ställe för inre tillfredställelse.
LikeLike
Jag känner till myten om det problematiska förhållandet och är medveten om forskningen på hur negativ verkan kortsiktiga belöningar kan ha.
Psykologer kan lägga mycket kraft på att utreda det intrikata växelspelet mellan bekräftelse och inre tillfredställelse. Bilden är inte entydig men pekar på att inre tillfredställelse skapas av bekräftelse även om den tidsmässigt kan vara separerad av lång tid.
LikeLike
“myten om det problematiska förhållandet”?
Nu skojar du så där gulligt igen!
Vem har talat om entydiga bilder? Sådant sysslar vi inte med här!
Bekräftelse är övervärderat. Vi ska inte göda den narcissistiska tidsandan….
LikeLike
Narcissism beror oftast på frånvaro av sund bekräftelse.
och nej jag skojar inte. Bara för att många vill ha tillbaka mer av svågerpolitik, skråväsende och stor käft istället för kunskapsmeriter så blir det inte en sanning.
LikeLike
De här insinuanta rallarsvingarna biter inte längre. Du måste nog hitta ett nytt spår!
LikeLike
Det är inget insinuerande utan ett påstående om att det en del tror befrämjar jämlikhet egentligen öppnar upp för alternativa former av sortering och hierarkier. Jag tror inte att jag hittar något nytt spår utan nöjer mig med att konstatera att vi har dragit olika slutsatser.
Jag har dragit slutsatsen att den narcisstiska tidsandan växt fram samtidigt med ett ökat ifrågasättande av kunskapsmeriter.
LikeLike
Jag tolkar dina påståenden om att “en del tror” vissa saker som insinuanta – steget över till samband mellan förändringar i tidsandan och andra tendenser upplever jag som spekulativa.
Du vet säkert att det ställs höga krav för att definiera kausala samband inom statistiken – tyvärr räcker inte din bevisföring.
LikeLike
De som tror att minskat fokus på kunskapsmeriter ökar jämlikheten har heller inga bevis. Jag pekar bara på möjligheten att de är fel ute och hävdar inte att jag kan bevisa motsatsen. Kanske tar jag mig tid att skriva ner något som visar att motsatsen är troligare.
LikeLike
Jag är idel öron – detta har skolforskningen sysslat med länge och även de mest ambitiösa metastudierna är ytterst försiktiga när det gäller att slå fast kausalitet.
Men det finns gott om parallella utvecklingskurvor och personer som tror att det är lätt att göra kopplingar.
LikeLike
Mats!
Fusket är rektorernas och kommunernas. Rektor sätter helt okunnigt folk att undervisa i matematik och lurar elever att tro att de får undervisning. Det är grovt fusk och det leder först till betydligt försämrade kunskaper hos elever och därefter till okunniga forskare och ingenjörer inom industrin.
Elevernas matematikkunnande i olika länder har undersökts. Svenska elever i “toppgruppen” går ner från 10% till 2 om jag minns rätt, medan det är tvärtom ibland de sämsta eleverna där Sverige går från 2% till 10. Jag kommer inte ihåg de precisa siffrorna, men de ligger däromkring.
LikeLike
Dina teorier äger säkert sin giltighet inom begränsade domäner.
LikeLike
Det är så intressant att, längre upp i tråden, se hur vissa tycks försvarar synen på att “alla är lärare”. Till vilket pris och till vilken nytta, kan man undra? Och kan det ligga bakom problemen med löneläget i lärarkåren, detta att alla ska pressas samman? Om alla är lärare kan ju alla ha samma lön… Alla är lärare-synen älskas förståeligt nog av SKL.
LikeLike
Hej Zoran! Kul att du hittat hit. Låt oss börja om och försöka hitta en trevligare ton än tidigare. Jag tänker att två retstickor är en dålig kombination och ska anstränga mig för att inte vara dum (i onödan).
Menar du att marknadsekonomin ska styra? Högre löner till svårrekryterade grupper som matematiklärare och manliga förskollärare?
Vad ska vi då ha fackföreningarna till? Var tog den solidariska lönepolitiken vägen?
Jag känner inte igen påståendet att “alla är lärare”?
Alla med godkänd lärarexamen äger rätten att kalla sig lärare. Men det är vi väl överens om?
LikeLike
Mats,
Göran konstaterar att du inte har förstått. Det kan han som lärare ha fog för. Jag är mer ödmjuk och talar utifrån min lilla utsiktspunkt. Men jag landar nära samma utsaga, dock utan samma tyngd.
Angående “alla är lärare” så hänvisar jag till detta blogginlägg:
http://lrbloggar.se/zoran/2011/02/07/alla-ar-larare/
För att vi inte ska fortsätta vår lärardebatt i oändlighet tänker jag nu tala om förskollärare (tidigare dagisfröken) och grundskolelärare och gymnasielärare samt ibland ämneslärare.
I min högst personliga värld är de tre sistnämnda kategorierna liktydigt med lärare. Och jag tror den synen delas av folkflertalet (men vad vet folk?).
Vi får enas om att vi är oeniga och kan väl lämna striden om ordet “lärare”.
Jag måste dock få avsluta med att citera en lysande kommentar som jag såg idag (från den 13 april på sajten Skola och Samhälle) av Bertil Törestad:
“Friskolorna är ingen succé.
De kommunala skolorna är ingen succé.
Rektorerna är ingen succé.
SKL är ingen succé.
Björklund är ingen succé.
Flumpedagogik är ingen succé
Dewey är ingen succé.
Katederpedagogik är ingen succé
Vygotsky är ingen succé.
Lärarna är en succé.”
LikeLike
Göran konstaterar så mycket. Jan konstaterar ungefär samma sak. Båda gör sig gärna till förespråkare av den berömda verkligheten och vill tala om hur det egentligen är.
Jag är märkligt oberörd av deras utsagor.
Den där dikten kräver nog en viss förklaring – men som poesi har den sin retoriska charm.
LikeLike
Vet inte om du Mats är mindre av en förespråkare av den berömda verkligheten än jag när du tar upp dina exempel. Jag är inte oberörd av dina utsagor även om jag ibland inte håller med.
LikeLike
Vid sidan om Göran framstår du som ett under av nyansering, men ibland känns det som om du fastnat på ett spår. Det händer nog mig också – även om jag inte ser det lika klart själv.
LikeLike
Mats!
Du måste kunna skilja på teorier och verklighet!
Att mindre än hälften av alla matemayiklärare inte är utbildade utan i matematik totalt okunnigt folk som tvingats fylla tomma schemaplatser, Det är VERKLIGHET! Att lärare i ämnen som matematik, fysik, kemi, biologi flyr skolan och vänder ryggen åt lärarutbildningen. Det är VERKLIGHET.
Anledningrna är främst två (1) lönen (2) usla arbetsförhållanden. Det är VERLIGHET.
När du kallar det teorier, så blir jag arg! Det är som om du säger: “Du ljuger!”
Mats! Du får lära dig se verkligheten!
Jag blir arg när du påstår att duktiga lärare fuskar. Det stora fusk som pågår från rektorers och SKLs sida är att försöka dölja att svensk skola rasar ihop på grund av SKLs girighet och enorma okunnighet om hur utbildning måste ske.
Ser du MATS! Skolans uppgift är att lära. De som står för lärandet är lärarna. Om de försvinner, så brakar skolan ihop och det sker nu. Gnugga ögonen och ta till dig det!
När det gäller “hota med betyg” så är det omigen ingenting som duktiga lärare sysslar med. Att betyg sätts för att gradera elever i stället för att sporra elever och säkra resultat är en SKAM för en urusel skola.
Nu blir 25% elever underkända och har ingen framtid. Skolan skall lära. Den skall hjälpa elever lyckas! Skolan är under all kritik! Urusel. Det har du inte försått Mats!
LikeLike
Nja – nu tycker jag nog att du hetsar upp dig. Fuska med motivation och använda yttre belöningar är inget stort misslyckande. De flesta föräldrar använder både hot och mutor för att få sina barn att städa på rummet – även om vi gärna skulle vilja att de förstod meningen med städandet.
LikeLike
Kanske är min utsiktspunkt lite begränsad – men jag delar inte din beskrivning av skolornas uselhet. Jag besöker huvudsakligen skolor med väl fungerande verksamhet:
http://www.sydsvenskan.se/omkretsen/vellingeskolor-i-topp-i-skane
Hur många skolor har du besökt de senaste året?
LikeLike
Jag anser att svenska skolan fortfarande är riktigt bra men studerar vi ett mer avgränsat område som exempelvis fysik och kemiundervisning på högstadiet så kan man bli pessimistisk. Ifall vi tycker att det räcker med en NO översikt på högstadiet så borde vi i så fall konsumentdeklarera detta och erbjuda alternativ för de som har ambitioner att vara delaktiga i den teknikutveckling som kräver dessa kunskaper.
LikeLike
Jag delar din oro över NO-ämnenas utveckling. Jag är naturvetare och diskuterar ofta rekryteringsfrågan med företrädare för den institutionen. Ibland prövar jag ett genusperspektiv – och tycker att det kan ge vissa förklaringar.
LikeLike
Hur tänker du om att skilja på teorier och verklighet? Är inte teorier verkliga? Vad har du för kunskapssyn egentligen?
Jag diskuterar gärna ontologi och epistemologi först – när vi är överens på den nivån kan jag tänka mig att vi skulle kunna närma oss de komplicerade skolfrågorna som du nu försöker tvinga in mig på.
LikeLike
Mats!
I Sverige och andra demokratier styr marknadsekonomin – vare sig du vill det eller inte. I Nordkorea är alla lika utom några få som är mer lika än andra.
Alla som lär är lärare! Alla som idrottar är idrottare! Alla som bedriver politik är politiker!
Mats! Har alla idrottare lika mycket betalt? Har alla politiker lika mycket betalt? Har alla ingenjörer lika mycket betalt? Vill du att varenda människa skall ha lika mycket betalt? Skall det bara gälla här, eller skall det gälla över hela världen.
För lärare finns två fackförbund. De har inte samma krav.
VERKLIGHETEN STYR MATS! Du kan teoritisera, men verkligheten styr och den TVINGAR FRAM förändringar. Nu är det dessutom så att vissa lärare har lagt ner nio år, andra sex och andra tre på utbildning. Till en del utbildningar krävs dessutom mer än till andra.
Så det finns olikheter. Vill du förneka det?
LikeLike
Är det längden på utbildning som är avgörande – eller ska vi diskutera utifrån marknadsperspektivet.
Just nu har vi högt söktryck till gymnasielärarutbildning i idrott, religion och filosofi. De studenterna kommer antagligen mötas av en besvärlig arbetsmarknad. Den som har utbildat sig mot matematik och grundskolan har en kortare utbildning och betydligt bättre utsikter att få ett jobb söder om Kiruna.
Så – jo, det finns många olikheter.
LikeLike
Jag tycker du ska fundera över ditt skriftspråk. Stryk utropstecken och versaler.
Det är ingen rättegång och jag tror inte att jag någonsin har förnekat att det finns olikheter. Jag älskar olikheter.
LikeLike
Mats!
Du älskar att slingra dig och undvika mina frågor. Jag älskar utropstecken och versaler de nyanserar och pekar ut vad som är viktigt.
Jag vet inte hur du kan blunda för att svensk skola rasar i jämförelse både med andra länders och med tidigare års resultat. Har du verkligen inte sett det? Svara nu rakt fram: Vet du att svensk skola försämras snabbt? Slingra dig inte!
LikeLike
Snabbt?
LikeLike
Mats!
Du vill inte diskutera. I en diskussion skall du försöka besvara de frågor som ställs. Du bara slingrar dig och undviker att bemöta mig.
Vi kan inte diskutera om du inte vill diskutera. Du pratar nonsens i stället för att svara på enkla frågor. Du flyr från diskussionen.
Jag ger upp! Det är omöjligt att diskutera om du undviker att svara på enkla frågor.
LikeLike
Jag upplever att du har en väldigt bestämd uppfattning om skolans tillstånd och gärna vill trumpeta ut den. Det är nog anledningen till att jag inte tar dina ofta retoriska frågor på fullt allvar.
Vi avslutar här.
LikeLike
https://twitter.com/hvonhumbolt/status/193219341934788608
LikeLike
Och så händer det man (jag) känner igen. Intresset för diskussion och debatt är begränsat hos Mats. Tysta tankar är ett kanske mer välfunnet namn på bloggen än man kan tro?
Här finns fyndiga formuleringar och ibland intressant läsning. Men till slut kommer påståendena i diskussionerna om att besökarna har fel inställning, ingång, utgångspunkt – eller så har de för bestämda uppfattningar. Eller inte.
Nu kommer jag ihåg varför jag avstått att gå in på på denna blogg och avbrutit meningsgutbytet på twitter. Det fanns liksom ingen mening med det.
LikeLike
Det är en av fördelarna med att ha en blogg. Jag kan välja vilka samtal jag vill föra – det är sällsynt att jag raderar inlägg och bemödar mig om en vänlig ton, men när jag ska försvara svenskt skolväsende och ställs till svars för den samlade lärarutbildningen – ja då tappar jag intresset.
Göran är lite för påstridig för min smak – han får gärna hitta någon annan att övertyga. Chansen är stor att det finns andra bloggbesökare som delar hans uppfattningar.
Zoran har tidigare excellerat i att pådyvla motståndaren åsikter som denne ska försöka försvara – de flesta genomskådade det där halmdocketricket och avböjde den formen av diskussioner. Jag gick på det några gånger för mycket och är därför medvetet avvaktande.
LikeLike
Jag har lärt mig en del av hur lärarutbildare som Mats tänker och förklarar sin verksamhet på lärarhögskolorna. Det har varit intressant och ibland klargörande.
Det är ju en riktig soppa som man har kokat ihop under lång, lång tid. Nu kanske vi ser en ljusning med tydligare stadieindelningar och en annan (ödmjukare?) insikt. Kanske småningom även från förskollärare som Mats?
LikeLike
Jag tycker det är lite tarvliga insinuationer och vet inte riktigt vad det är för soppa Zoran syftar på.
Om Zoran menar att det finns vetenskapliga belägg för att stadieindelningar är lösningen på skolans problem så får han gärna presentera dessa undersökningar. Tills vidare känns det som trötta repriser på LR-retoriken – något för de redan frälsta.
Ödmjukhet? Det finns inget jag föraktar mer än personer som prålar med sin ödmjukhet.
LikeLike
Jag tycker att Mats intresse och öppenhet för debatt är föredömligt även om han ibland spetsar till sina kommentarer till oss som besöker honom. Sedan finns det förstås en del frågor där Mats inställning är väldigt svårrubbad men jag erkänner att detta gäller min också.
Jag håller med Zoran om att det finns en positiv trend bland lärarutbildare:
1. till att se fördelar med odla fram olika slags lärare
2. en mycket positivare inställning till de redan yrkesverksamma lärarna och deras traditionella metoder.
3. en växande insikt i att frågan är inte om vi ska ha uppföljning av resultat utanhur denna görs effektivt utan att skapa likformighet.
Det här är tre områden där jag inte har stora förhoppningar att få Mats att ändra ståndpunkt men ändå tycker det är roligt att debattera med dig.
LikeLike
1) Jag jobbar i den nya utbildningen och kan på uppmaning försvara konstruktionen. Jag måste inte älska detaljer i den.
2) Måste jag ta ställning till fenomenet “yrkesverksamma lärare och traditionella metoder”? Det känns som ett mycket diffust begrepp och jag skulle nog vilja se en del preciseringar innan jag bedömer företeelsen. I princip är jag för erfarenhet och är mycket skeptisk till lärarutbildare som försöker missionera.
3) Balansen mellan undervisning och uppföljning är ömtålig. Idag har vi en kraftig överbyggnad och en krympande massa. Alla vill kontrollera – ingen vill bli kontrollerad. Hur påverkar det skolans kultur att drivas av inspektionsrädsla? Ett obeforskat fält.
LikeLike
Vi är inte så långt ifrån varandra även om jag räknar med att hamna i motsatt ståndpunkt i de här frågorna igen. 😉
LikeLike
Jag vägrar tro att du vill associeras med de oblygt nostalgiska skolpolitiker som försöker hämta lösningar på morgondagens problem i gårdagens skola. Även om det på goda grunder går att ifrågasätta en oblyg framstegsoptimism måste vi lägga band på vår sentimentalitet.
Lille Fridolf och Selma (Jan och Metta) kanske har en plan för sitt agerande, men vi andra borde kunna hålla huvudet kallt.
LikeLike
Vad var det för fel på realskolan? Varför ska studietrötta fjortonåringar plågas med franska dikter istället för att lära sig svetsa?
LikeLike
Det måste finnas fler varianter!
Säg efter mig:
Il pleure dans mon coeur
Comme il pleut sur la ville ;
Quelle est cette langueur
Qui pénètre mon coeur ?
Ô bruit doux de la pluie
Par terre et sur les toits !
Pour un coeur qui s’ennuie,
Ô le chant de la pluie !
Il pleure sans raison
Dans ce coeur qui s’écoeure.
Quoi ! nulle trahison ?…
Ce deuil est sans raison.
C’est bien la pire peine
De ne savoir pourquoi
Sans amour et sans haine
Mon coeur a tant de peine !
LikeLike
Många av de nya progressiva idéer som ska dunkas igenom uppifrån har gamla anor men har aldrig lyckats i praktiken. Realskolan vill jag inte ha tillbaka men det är fascinerande att den var nära att konkurrera ut folkskolan och alla ville gå där och ändå har den blivit symbol för dålig skola. Jag njuter av nytt och är inte mycket för att hålla fast vid gammalt men vad som är en ännu starkare eld är värdet hos kompetens och kunskap. Jag väljer hellre en viss konservatism än att jag lierar mig med pratmakare.
LikeLike
De här skiljelinjerna – jag förstår dem inte! Pratmakare är väl nödvändiga? Motsatsen vore förfärligt! En massa filurer som går omkring och tiger… Nej, samtalet är kunskapens moder och fader (som Sokrates brukade säga)
Realskolan hade sin bas i hur yrkeslivet såg ut då och hur utbildningsbehovet uppfattades. Idag är det få som vågar gissa vilka komptenser som är gångbara om 20 år – men OECD gjorde en del kvalificerade antaganden. (låt oss säga att de har mycket lite gemensamt med realskolans innehåll)
LikeLike
Ok, jag kan tycka att pratmakare också har sin plats men när trenderna är så tydliga. Mer och professionellare mätningar, uppvärdering av den som kan sålla i informationssflödet, målstyrning och delegerat ansvar med just in time. Då finns det pratmakare som är så fel ute att jag känner ren avsky för deras krängarbudskap.
LikeLike
Ok – jag brukar kalla dem bilhandlare. Vi kanske menar samma personer.
Kanske.
Min grundidé är att verklig skolutveckling sker underifrån. Då måste vi prata mycket med varandra över ämnes- och stadiegränser.
LikeLike
Ja, där vi rejält överens. När “bilhandlartyper” får mycket utrymme så går det utför för landet. Vi är ju också helt överens om att skolutveckling ska ske underifrån och att vi ska prata ihop oss lärare emellan på mängder av sätt.
Jag är ju rejält inskolad i elevcentrerade arbetslag där fysiklärare, svensklärare och idrottslärare ska samarbeta och man måste ha utgångspunkten att olikheterna berikar. Lite Bourdieu, Dewey och Vygotskij under några år gör inte vår syn på lärande så mycket mer likartad när vi startar i olika utgångspunkter. Min första slutsats är att inte behöver mer av likformig kunskap för att öka hur mycket vi diskuterar med varandra.
Jag har också ofta stött på arbetsgivare som rent ut sagt motarbetar samarbete med de som har liknande bakgrund och även lärarutbildningen gjorde så att man måste leta upp de som brottades med liknande utmaningar som man själv. De samarbeten som är effektivast, där man snabbt byter lektionsplaneringar, täcker upp för varandras kunskapsluckor och kan följa varandras logiska resonemang glöms bort. Min andra slutsats är att arbetsgivaren kräver effektiva samarbeten men inte möjliggör dem.
LikeLike
En del samarbetar bäst med folk som liknar dem – andra funkar komplementärt.
Jag tror det gäller i alla relationer. (själv dras jag åt det komplementära och försöker uppmuntra studenter att bilda grupper utifrån heterogenitet – det är inte alltid populärt)
LikeLike
Det vore intressant att följa en diskussion mellan en lärare och skolledare som Johan Kant och förskollärare och lärarhögskoleutbildare som Mats Olsson.
En sådan diskussion vore det synd att avbryta bara för att den ene parten har en bestämd uppfattning. Tänk dig motsatsen – att den du diskuterar med inte har en uppfattning alls eller tycker precis som du…
Vad tycker Mats om detta inlägg?
Jag tycker det är lysande och sticker hål på ballonger som sväbvar mot det blå utan att någon tittar närmare på dem.
LikeLike
Tack för förtroendet!
Utan att ha läst avhandlingen kan jag förstå Johans olust inför det där “jävla namedroppandet” som tyvärr ingår i det vi kallar akademiskt hantverk. Jag känner ingen större lojalitet med den fosrkningstraditionen och vet inte riktigt varför jag skulle ha en åsikt – rent spontant tycker jag att det verkar vara ett spännande och svårt ämne.
Motivation är något många av oss brottas med genom livet och ibland behöver vi antagligen både piska och morot för att få något gjort. Kanske har det funnits en tendens att romantisera inre motivation som blir förödande om de personliga förutsättningarna saknas.
Vilka ballonger är det du menar? Vem är det som inte tittar närmare på dem?
Jag känner mig inte träffad.
LikeLike
Här dansar elefanterna vidare:
http://lrbloggar.se/zoran/2012/04/19/peka-finger-eller-presentera-fakta/
LikeLike
Du måste väl erkänna att Mats Åhman Lärarförbundet uttrycker sig klumpigt när han snabbt bestämt att socialsekreterare, hemtjänst mfl i kommunal tjänst ska ha lägre påslag än andra yrken. Det är väl rimligt att LR får distansera sig från den åsikten.
LikeLike
Klumpigt är bara förnamnet.
LikeLike
Pingback: Solidarisk lönepolitik? « Jans Syrliga KaramelLer
Den viktigaste slutsatsen är att svenskt utbildningsväsende är oerhört ineffektivt. Det gör att det blir dyrt och därmed är lönerna låga. Folkskolan och realskolan var mycket bättre. Den enda ljuspunkten jag ser är Lenanders påstående om att privatundervisningen ökat.
LikeLike
Är det verkligen den enda ljuspunkten?
LikeLike
Den enda ljuspunkten för den som hoppas på grundskolans fall.
LikeLike
Hmm. Kan man ana en konspirationsteori här? Krafter i samhället som vill få bort grundskolan och återinföra den segregerade skolan från före 60-talet? Det skulle i och för sig ligga i linje med mycket annat som har hänt i samhället under de senaste 20 åren, så jag skulle inte bli förvånad.
LikeLike
Tror jag inte. Men dålig disciplin, dåliga resultat, usel mat, dåliga lokaler får förhoppningsvis resultat.
LikeLike
Också ett sätt att urholka något man vill få bort. Jag menar, de rika och driftiga har ju redan skaffat sig skattefinansierade privatskolor. Det är kanske inte helt medvetet, men man vill inte ha det samhälle som grundskolan byggdes för.
LikeLike
Vi ska nig vara försiktiga med konspirationsteorierna. Karl Marx förutsåg att kapitalismen skulle ta död på sig själv och jag tror det finns mer effektiva sätt än att missköta skolan…
LikeLike
Det var ingen konspirationsteori. Snarast en variant av den enda vägens politik. Ett samhälle är komplext.
LikeLike
Min observation om att betald privatundervisning ökar var inte tänkt som en ljuspunkt.
LikeLike
Vi överlåter cynismen åt magistern!
LikeLike
Grundskolan lär ha byggts med inspiration från DDR. Om det är sant vet jag inte. Men för min del tycker jag inte om En skola för alla, En bok för alla, Ett parti för alla, En TV-kanal för alla. Det låter väldigt enkelriktat och rent ut enfaldigt. Och saken är ju den att det inte verkar fungera? Dåliga lärarlöner är som sagt bara ett tecken på det.
LikeLike
En bok för alla – det är väl en lysande satsning?
http://www.ebfa.se/
http://sv.wikipedia.org/wiki/En_bok_för_alla
Jag tror det är väl nvesterade kulturpengar!
LikeLike
Det där med “en … för alla” påverkas ju av hur man betonar. EN skola för alla tror jag inte alls på, men en skola för ALLA är vår förbannade skyldighet.
LikeLike
Ja, huuuuuuu!
EN bok för alla känns verkligen inte lockande och jag har fortfarande inte övergett visionen om lokalt inflytande över undervisningens innehåll.
LikeLike
Grundskolan gjorde att Sverige låg i världstoppen. Den likvärdiga enhetsskolan fungerade i 30 år. Efter det villa några ha förändring. Sedan kan du fundera över vad som gick snett.
LikeLike
Nej, det fungerade inte. Resultaten var sämre. Visserligen var det bättre i början. Men när man började tillämpa enhetsskolan mer extremt (alla utan undantag i samma klass, ingen kvarstannas o.s.v.) gick det åt skogen. Det var ingen tillfällighet utan var helt logiskt enligt grundskolans inneboende ideologi. Men redan från början var resultaten sämre.
LikeLike
Statistik på det?
LikeLike
Ett mått på framgång för skola är social rörlighet. Den tror jag sjunker i Sverige nu. I stället för att kompensera orättvisor fungerar skolan cementerande.
LikeLike
Ett annat mått är internationella, jämförande test. Dessa har man använt flitigt under de senaste 10 åren. Där kan man se vad den nya regimen gjort med den framgångsrika svenska grundskolan.
Ett annat mått är betygsinflation, som för 20 år sedan hade varit en omöjlighet.
Ett annat mått är storleken på klasserna.
Ett annat mått är hur mycket tid lärarna kan lägga på undervisning.
Däremot tvivlar jag på att tråk anser social rörlighet vara ett argument. Men jag kanske övertolkar.
LikeLike
Den avgiftsfria realskolan möjliggjorde en social rörlighet. Eller menar du rika byggnadsarbetarnas fattiga bibliotekariedöttrar? Inte fanns det nån betygsinflation med studentexamen och bc-A-systemet. Jag har ingen statistik. Den som praktiserar som lärare kan ju ta valfria uppgifter från en bok från fyrtiotalet och ge till samma åldersgrupp. Mycket enkelt. Men det är svårt att resa i tiden.
LikeLike
Spännande – i dokusåpornas tid är allt möjligt.
Only the fittest survive!!!
Programmet väcker många frågor. Tack för länken!
LikeLike