Jag försöker skaka av mig den rastlösa skoldebatten. Det känns ibland som om våra försök att styra utvecklingen är lite pompösa och ofta upplever jag något poserande i våra ansträngningar att förklara och förstå. En del av oss är mer otåliga och intar gärna en pådrivande position i förhållande till en tänkt framtid. Ofrivilligt dras vi in det moderna projektet och utvecklingsoptimismen är stor bland oss som lever i den digitala världen. Möjligheterna är oändliga och tillsammans är vi starka.
Baksidan är svårare att sätta ord på. Vad händer i ett kollegium när några springer före och försöker öppna upp skolkulturen mot en oförutsägbar värld? I gårdagens skolchatt diskuterades svårigheterna med att leva i opposition – att vara den jobbiga kollegan som kritiserar en verksamhet utifrån ett utopiskt perspektiv. Varför förstår inte alla vad som behöver göras? Suck, stön…
Jag går ut i trädgården och räfsar undan resterna av vintern. Den vår som jag trodde skulle virvla förbi har stannat upp och på dammen ligger ett tunt istäcke efter nattens frostknäpp. Två guldfiskar har överlevt och nu simmar de runt i sin lilla värld. På ett sätt är jag avundsjuk inför deras sätt att möta livet. De har inga planer på att förändra sådant de inte känner till. Frågan är om de ens förstår ordet “utveckling”?

Vad poetisk du är denna långfredag när man ska ha tråkigt och reflektera. Här hjälper vädret till att man aktar sig för att vara utomhus. Snön står som spön genom luften.
Skoldebatten känns långt borta en sådan här dag. Väntar bara spänt på hur kommande veckor ska bli. Böcker och utbildning. Kanske vi denna gång lyckas med Bullen.
LikeLike
Är du på gång till Malmö? Det finns fler stadsdelar än Limhamn!
LikeLike
Ja, jag är på gång!
Är ner kvällen den 17 för att uppträda på Folkets Hus den 18.
LikeLike
Jag tror Mats blev inspirerad av en riktigt skicklig poetisk skåning i gårdagens K1.
Jesper Svenbro en av de få poeter som jag blir glad av att lyssna till.
http://sverigesradio.se/sida/sandningsarkiv.aspx?programid=3050
LikeLike
Själv vart jag så tagen att jag vart tvungen att genomföra en upphovsrättslig missgärning:
http://musiksignaler.wordpress.com/2012/04/06/pojkig-nostalgi/
LikeLike
Jo – det är sällan man hör en så bastant landskronadialekt med ett så subtilt budskap!
LikeLike
Ja – är det kanske just detta som attraherar mig. Kontrasten mellan den bastanta korthuggna skåniga manligheten och den sköra nostalgin blandad med naturvetenskaplig nyfikenhet understödd av vacker barockmusik.
Kanske är det JAG?
Om inte annat så beskriver detta hur svårt det är att för andra berätta om ens djupaste känsloyttringar.
LikeLike
Inte alls för att dra igång någon debatt här, men vad händer om ingen ens gläntar på dörren mot världen?
LikeLike
Jag anar att de där guldfiskarna blir väldigt förvånade då de möter hägerns glupska blick.
LikeLike
Kanske. I ett tryggt inomhusakvarium hade det inte hänt. Där hade de å andra sidan inte heller fått uppleva skillnaden mellan regn och solsken.
LikeLike
Jag är alltid orolig för att min brist på djurvänlighet ska tas som ett tecken på dålig karaktär. I år överlevde 66,6% av fiskarna.
Det tycker jag är ok.
LikeLike
Helt ok. Och de som dog levde innan de dog. Jag är inte helt säker på att man kan säga detsamma om fiskar i inomhusakvarier. Men vad vet jag, jag har inga minnen av hur det kan vara att vara fisk.
LikeLike
Hittade en pärla i dagens Eskilstuna-Kuriren om barn som blir framtidens ingenjörer och tekniker.
Om det har jag skrivit här: http://pluraword.blogspot.se/2012/04/framtidens-ingenjorer-och-tekniker.html
LikeLike