Jag är melankolisk och tycker allt går för långsamt. Då brukar Nina Simone muntra upp. Hon är den minst inställsamma sångerska jag vet.
Och introt bör spelas oftare!
Tysta tankar
Lärandet börjar där den trygga zonen upphör
Jag är melankolisk och tycker allt går för långsamt. Då brukar Nina Simone muntra upp. Hon är den minst inställsamma sångerska jag vet.
Och introt bör spelas oftare!
Tysta tankar 
Fantastisk låt!
Här är en av mina Simonefavoriter:
LikeLike
Tack – vilken underbart kaxig version!
Att vänta 2.25 med refrängen är modigt!
Jag har starka minnen av att jag som 8-9-åring lyssnade på Radio Luxemburg och plötsligt drabbades av den här fantastiska sången. Antagligen var det något med rösten (som jag absolut trodde var en killes) och texten (som jag hjälpligt avkodade) som fångade mig i ett livslångt Simoneberoende.
En annan gång ska jag berätta om konserten i Lund (1987?). Då var det en ganska skör artist som uppträdde.
LikeLike
Nina Simone – min absoluta favorit, hälsar rektorn i periferin.
LikeLike
Var du också där? I Lund 1987? Vet att jag har sett henne på Konsthallen i Lund, men undrar om det inte var tidigare. Eller kanske inte. Ett starkt minne är det dock, och hon verkade mycket skör, då också (?). Ne me quitte pas, och tårar.
Maggan, Simonefan.
LikeLike
Inte konsthallen – stadshallen!
LikeLike