Ser Dokument inifrån och blir måttligt upprörd.
Wikipedia är öppet nedlåtande:
Mats Olsson är namnet på flera personer:
Mats Olsson, kompositör med mera, se Mats Olsson (musiker)
Mats Olsson, sport- och musikjournalist, se Mats Olsson (journalist)
Mats Olsson, landslagsspelare i handboll, se Mats Olsson (handbollsspelare)
Mats Olsson, basketspelare, se Mats Olsson (basketspelare)
Mats Olsson, (Mats J. Olsson) Med Dr., forskare och vitiligoexpert [1].
För alpine utförsåkaren, se Matts Olsson.
Det har sina sidor att ha samma namn som en sport- och musikjournalist. Honom har jag blivit förväxlad med förr.
Den arbetsgivare som hittar hit till bloggen och tar sitt uppdrag på allvar kommer att hitta 4.300 inlägg att läsa.
https://twitter.com/#!/isobelsverkstad/status/182913866823503873
Tysta tankar 
http://jardenberg.se/b/om-att-heta-henrik-larsson/
Känns bekant?
LikeLike
Aha! Tusen tack!
Många goda råd som skulle kunna förändra min blygsamma ranking på Google. Samtidigt ställer det en avgörande fråga:
– hur synlig vill jag vara?
Men det är naturligtvis roligare att definiera sig själv än att någon annan gör det.
LikeLike
Med den givna följdfrågan – och hur vill du vara synlig?
LikeLike
Jag ser min aktivitet på nätet som en form av självgestaltning (hu, så pretentiöst det låter). Inom akademin talar man ibland om att skriva fram sig själv och jag tror att textproduktion fungerar som ett slags markering. Det är snäppet finare än hundens pinkande och klottrarens “Kilroy was here” – men grundidén är den samma:
– Jag lever!
Sedan är det en helt annan fråga om de här avtrycken bär på någon egentlig information om avsändaren. Jag tror att mottagaren ofta överskattar värdet av det jag sänder ut – i alla fall när det gäller någon djupare sanning om min person.
Det finns ett litet stänk av maskerad, men samtidigt också en dröm om att vara älskad för den man är.
LikeLike
Men framför allt är det en del av skapandet av din identitet, på alldeles riktigt. Precis som du alltid fungerat i den fysiska världen funkar du i den digitala världen. Skickar ut en signal, lyssnar på responsen, bygger på och utvecklas.
Feedback-loop, Johari-fönster och allt det där du vet.
LikeLike
Jo, det kittlande är ju att av alla som läser min blogg är det ytterst få som kommenterar och jag har ytterst vaga föreställningar om vem de andra är.
Min småkoketta inställning är att de får skylla sig själv och att jag inte har något ansvar (förutom mot mig själv) men det är svårt att inte börja fundera över vad som händer i de här processerna. Där jag nog oftare är sändare än mottagare!
Drömmen om loopen lever!
LikeLike
Din sista poäng är den avgörande. Om inte du berättar din historia, så gör någon annan det.
LikeLike
Det var min ursprungliga drivkraft. Skräcken för att bli reducerad till anonym kugge i utbildningsfabriken.
LikeLike
Det finns ganska många datanördar som kan söka på IP adresser.
Vissa av dessa säljer säkert tjänster till vackra välsminkade tjusiga HR-damer i högklackat.
LikeLike
Men då söker de väl på objektets adress? Taktiken är nog att dränka det dåliga med eget gott?
LikeLike
Fast nördarna kan ge HR- folket rådet att filtrera bort det egna…..
LikeLike
Var inte det där en väldigt konstig och ganska så grisig kommentar? Man vinner inga poäng i min bok med uttryck som ”vackra välsminkade tjusiga HR-damer i högklackat”
LikeLike
Vad menar du med grisig.
Det vara bara en beskrivning av den verklighet som mina ögon betraktar.
En maktförskjutning i företagen från det fundamentala till det skenbara.
En slags teater.
Det sker lite överallt.
Fastighetsmäklare är en annan sådan arena.
Chimärer och hägringar får alltmer makten över det fundamentala.
Mats har nog lite rätt. Ingenjörer är skolade i att alltid försöka blottlägga och skala bort ytan. Bor man i Norrland så kanske man är lite extra känslig.
LikeLike
Jag kanske skrev min kommentar i fel linje. Jag hade ingen avsikt att koppla min kommentar till något du har skrivit.
Min kommentar var helt fristående enbart kopplad till företeelsen “du är googlad”.
LikeLike
Förtydligande:
http://sv.wiktionary.org/wiki/mansgris
LikeLike
Vad får dig att tro detta.
Varför hakade du inte upp dig på att jag använde ordet datanörd. Är det också en grisighet. Jag beskrev en arketyp som jag känner mig störd på. Den tjusiga ytan som tar alltmer fokus i vårt samhälle.
Skall du ge mig ett epitet så får du snarare välja något liknande :
“Tråkingenjören”
Den står jag för.
Jag är nog rätt tråkig. Ingen kvinna har dock sett mig som en mansgris.
LikeLike
Jag brukar sjunga
“Morsgrisar vi allihopa” och hittar på olika varianter. (smuts-, gotte- )
“Mansgrisar är vi allihopa”?
Nej, det är inte helt sant. Jag är lite misstänksam mot manliga botgöringsfeminister.
LikeLike
Hur menar du, Mats?
LikeLike
Ibland möter jag en lite väl ivrig ton bland manliga feminister. De vill så gärna visa att de INTE är som andra män och jag är rädd att de anstränger sig för mycket när de försöker ta avstånd från något de egentligen inte borde ha något ansvar för.
Men jag tror varken på kollektiv skuld eller ansvar.
LikeLike
Hur hänger det ihop med Joakims reaktion på Westins onekligen aningen nedlåtande kommentar?
LikeLike
Jämför med Jens Liljestrands text i dagen sydsvenska :
“Jag skulle s å oändligt gärna vilja att fler män förmådde föra den jämställdhetsdiskursen på det här planet. Utan en sekunds tvekan skulle jag byta bort diverse SCUM-, hen- och hår-debatter, alla dessa ändlösa metadebatter om Axess-höger, Sveland-vänster och Karl Ove Knausgårds eviga babyrytmik, för en enda text där en man medgav att han – konkret, medvetet, personligen – utsatt en kvinna för någon form av kränkning. Inte för att jag känner någon längtan efter mänskligt lidande, utan för att det är omöjligt att komma vidare om vi inte kan råda bot på den groteska diskrepansen i de livsberättelser som alltid är utgångspunkten för genusdebatten. Hur kommer det sig att alla känner en kvinna som har blivit slagen, men ingen känner en man som slår? Att offret alltid är den bekanta, förövaren alltid den främmande?”
Han vill alltså att mannen ska komma ut “som förövare” och erkänna att vi som kollektiv vinner på kvinnomisshandel och våldtäkter. Om han har rätt är det grisigt att inte vilja dela denna skuld.
LikeLike
Jag jämför och kan inte undgå att reflektera över fenomenet blundande med vidöppna ögon
LikeLike
Antagligen inte alls – men jag funderar över om en kollektiv avbön skulle vara möjlig? Om alla är lite grisiga (men har koll på de här sidorna hos sig själv) skulle det kunna vara möjligt att fokusera på verkliga orättvisor.
Anders schabloniserade bild av HR – kvinnor menar jag är ett bra exempel på en tråkig fördom, men hans uttalande säger ganska lite om hans karaktär. Tror jag.
LikeLike
Och angriper man en fördom så är det fel? (jag skrev att kommentaren var grisig, inte ett ord om Anders).
Men. I en annan post ser jag dig avsluta med:
“Hellre en ärlig mansgris än en hycklande botgörare?”
Är det där verkligen de enda två alternativen?
Alldeles oavsett, jag drar nu. Tänker inte fastna i den kategorisering du uppenbart gör av mig, när jag tycker att jag bara står för en självklar reaktion.
LikeLike
Ta inte illa upp Jocke!
Det handlar om den polariserade genusdiskussionen som gör det här området så infekterat. Jag tycker att Anders lilla övertramp är intressant som exempel på hur vi ibland ramlar in i schabloner och jag uppskattar ditt försök att skapa rättning. Normalt är jag ganska sträng moderator och försöker hålla en vänlig ton i trådarna.
Men gränsen mellan kommentaren och kommentatorn är naturligtvis sublim. En grisig kommentar gör dig inte till mansgris?
LikeLike
Den polariseringen handlar om Jens Liljeatrands ganska provokativa recension av en bok om mansrollen. Absolut inte om dig.
LikeLike
Ikväll börjar en serie om Coacher i SVT.
Jag har exakt samma fördom om denna företeelse som serien antagligen försöker beskriva.
Dvs det som min första kommentar egentligen handlade om.
Ytans diktatur.
HR- damer var en symbol. Men samtidigt en sorg. Bara det faktum att man bytt bort det robusta personalassistent räcker för mig.
Att den sk jämställdhetsprocessen tvingas gå hand i hand med utvecklingen av ytans diktatur kan väl inte undgå någon – hoppas jag.
LikeLike
P.S. Det är aldrig fel att angripa en fördom!!!!!
Men om jag skulle tvinga mina kollegor att dansa runt granen och sjunga “mansgrisar är vi allihopa” tror jag att en del skulle reagera negativt.
LikeLike
Jag håller med Joakim här – kommentaren var nedlåtande och en gnutta gubbslemmig, och detta intryck förstärks på ett inte genomtrevligt sätt av kommentatörens rättfärdigande. Detta rättfärdigande inte bara förstärker doften från stian utan flyttar också fokus från kommentaren till kommentatören, medan Joakim, som ifrågasatte kommentaren, raljeras över och snudd på förlöjligas med den lilla visan.
Tydligt, men inte så snyggt.
LikeLike
Jag ser inte någon tydlighet och förstår inte att Joakim förlöjligas. Det är komplicerade frågor och de flesta av oss balanserar mellan fördomar, generaliseringar och det som vi upplever som äkta erfarenheter.
Anders bild av HR-folk får stå för honom. Jag är intresserad av den problematik som Jens Liljestrand lyfter som handlar mer om att vara en fin kille på ett trovärdigt sätt. Han verkar mena att antologins författare inte lyckas.
Vi män försöker antagligen på olika sätt bevisa för oss själva och omvärlden att vi “inte är som dom”, ibland tror jag att det här kämpandet motverkar sitt syfte och skapar andra problem.
LikeLike
Jag kommer inte förtydliga mer här, i ett offentligt forum. Det riskerar att bli aningen för kärvt för att passera som trevligt.
LikeLike
OK.
Det offentliga samtalet har sina gränser. Bra att du påpekar det.
LikeLike
Mats
Jag skulle kunna känna samma känslor om dig och dina kompisar på förskollärarutbildningen om ni började marknadsföra Er yrkesroll med begreppen.
CR – management coordinator .
(CR = children resources)
LikeLike
VSV
LikeLike
Du menar att jag är en konsekvent förespråkare av “du- reformens” grundläggande idé.
LikeLike
Eftersom du faktiskt frågar, Anders – nej. Jag menar att du genom att än en gång rättfärdiga den nedlåtande kommentaren förstärker intrycket av att Joakims reaktion var både rimlig och berättigad.
LikeLike
Anders är ingenjör från Norrland – det är en förklaring – inget försvar.
LikeLike