Symbolical head – är Skolinspektionen vår tids frenologer?

Få discipliner har sämre rykte än frenologin. Forskare som idag vill mäta hjärnan och placera ut aktiviteter i olika delar har antagligen svårt att få bidrag. Det historiska arvet förskräcker och även försiktiga anhängare av lärstilar riskerar att ställas till ansvar för en teori som betonar hjärnans biologi och statiska uppbyggnad. Idag vet vi att det är mer komplicerat.

Spännande bilder producerades på 1800-talet och det är lätt att förstå lockelsen i att dela upp hjärnan i fack. Jag anar att en del forskare såg arbetet som en parallell till kolonialiseringen av Afrika och kartorna är förbluffande lika. Genom att beskriva något kan vi kontrollera det.

20120316-054107.jpg

Läs mer. ” My favorite quack-science

Samtidigt är lockelsen stor och nya kolonialiseringsförsök pågår:

Jag hade egentligen tänkt göra en koppling till den myndighet som tror sig kunna skapa kvalitet genom att inspektera skolor och förskolor. Det blev lite långsökt.

24 thoughts on “Symbolical head – är Skolinspektionen vår tids frenologer?

  1. Förstår inte ditt inlägg. Vart vill du komma.

    Om vi för en gång skull reda ut begreppen. Tillsynen är till för att reda ut i vilken omfattning förskolan och skolan uppfyller styrdokumenten. Kvalitetsgranskningen i vilken omfattning förskolan och skolan arbetar enligt målen, riktlinjerna, kursplanerna och ämnesplanerna.

    Förskolan och skolan är inte längre institutioner med fritt valt arbete på vad som ska läreras. Bara fritt valt arbete HUR det ska levereras bara man håller sig till målen.

    Like

    • Jag är nog påverkad av gårdagens samtal med rektorer som undrar vad Skolinspektionen håller på med? Kontrollen är viktigare än innehållet.

      I ett område förväntas 85% av barnen inte uppnå målen för åk9. Det blir många åtgärdsprogram. Till vilken nytta?

      Like

    • Det kan också handla om den uppenbara reduktionismen som följer med en syn på kvalitet som något mätbart.

      Jag menar att det är svårt att fånga in vad det är som gör att vissa skolor – trots dåliga resurser och svagt stöd uppifrån – ibland lyckas skapa fungerande kulturer där medlemmarnas förmågor tas tillvara. En rädd chef som sneglar mer uppåt än neråt riskerar att slå sönder sådana strukturer.

      Och så har vi Finland som tycks klara sig utmärkt utan inspektioner.

      Like

  2. Skolinspektionen utger sig inte för att beskriva kvalitet, men väl kvalitetsbrister. Apropå rektorer är inspektionens favorit-copy-paste-formulering att problem beror på att “rektor brister i sitt pedagogiska ledarskap”. Enligt deras TM-definition betyder det att rektor brister i “…allt som handlar om att tolka målen samt beskriva aktiviteter för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i skolan…osv. Men redan denna inledning på definitionen gör rektorerna förbryllade då de hittils inte informerats om sitt ansvar för attlägga upp lärarnas lektionsplaneringar.

    Like

    • Läroplanens utpekande av ansvar har den baksidan. Om rektor är ansvarig för allt finns det en viss risk att det leder till uppgivenhet.

      Min kamrat den Arge rektorn brukar berätta om när han tvingades redovisa hur stor del av skolans honungskonsumtion som var ekologisk. Jag tror att den typen av kontroll uppifrån rimmar dåligt med att vara närvarande och stöttande i en pedagogisk vardag. Fast nu för jag in en tredje aktör…

      Like

    • Fast det är väl svårt att beskriva kvalitetsbrister om vi inte har en kommunicerbar definition av kvalitet?

      Jag är rädd att de flesta inspektörer kanar ner i felfinneri och avprickning. Eller som min tredje rektorsvän sa:
      – Vem vill ha ett sådant jobb?

      Like

      • Ja men Mats, åter får jag föra tillbaka debatten till verkligheten.

        Felfinneri är lika med tillsyn av att styrdokumenten innehålls. Hur svårt på en skala 1 till 10 är det att kravla upp på golvet. Skolan är väl inte så unik i förhållande till annan verksamhete än att alla ska uppfylla de lagkrav som finns. Det är bara amatörer som inte gör det.

        Om förskolan och skolan lärde sig att det är lättare att följa alla måsten och förbygga istället för att springa på alla akuta händelser som potenta brandsoldater vore det bra.

        Like

  3. Eller tvärtom, det finns en kommunicerbar definition av kvalitetsbrist. Låt, som man i sin stora vishet gjort med mycket annat, den lokala praktiken sätta sig samman och (induktivt) ur detta härleda vad som är kvalitet. Skapa sedan praxis med hjälp av inspektion. Dumstruten hamnar därmed garanterat aldrig på “fel” huvud.

    Like

    • Kommunicerbar i betydelsen “om vi är tillräckligt många som är överens om vad vi menar behöver vi inte bekymra om det eventuella innehållet i definitionen”?

      Det känns inte intellektuellt uppmuntrande. Vem inspekterar inspektionen? Riksrevisionsverket!

      Like

    • Vad är kvalitet. Jo, att göra rätt saker rätt utifrån de krav kunden ställer på det han vill köpa. I skolans värld är marknaden två dela. Den marknad som vi i privata sammanhang kallar marknad är lika med det riksdagen och regeringen sätter krav i styrdokumenten. Gör förskolan och skolan rätt utifrån det slipper man hamna i “felträsket”.

      Nästa steg i den kommersiella världen är försäljningen. Det är där varje enhet befinner sig i att locka till sig elever genom att ha en förskola och skolan som lever efter de krav som finns i styrdokumenten. Lyckas man inte med det är man ute som enhet oavsett om det är offentilga eller enskilda huvudmän.

      Like

  4. Mjaa, inspektionen inspekterade som bekant Lundsberg m.fl riksinternat runt 2011-12-15 och försvann omedelbart därefter från medias radarskärmar, gäller i synnerhet generaldirektörskan. Samband? Vet inte, men vet på ett ungefär vilken ackumulerad maktfaktor som placerat telningar i nämnda utbildningar. Världen är sällan större än Siljansbygden när allt kommer omkring.

    Like

    • Då har ni fölrj media dåligt. För någon vecka sedan svarade Lundsberg och idag såg jag en notis om Sigtuna Humanistiska. Den senare ska intensifiera arbetet.

      Problemet är bara att det både offentilga och enskilda huvudmän hjar en konstig definition på sitt strikta ansvar enligt 6 kap i skollagen. Och det är inget verken Madame Begler eller någon annan potentat kan spela över. Det är i domarna i Högsta Förvaltningsdomstolen som avgör, inga poletruker eller samhällselit.

      Like

Leave a reply to andersbwestin Cancel reply