Jag måste bättra på min spanska

De tecknade serierna var bättre förr. Jag saknar Mafalda – eller någon annan serie med samma moraliska kvalitet.

Annars kan vi alltid fortsätta att diskutera könsroller utifrån traditionella utgångpunkter. PO Tidholm försöker krama något nytt ur genusdebatten och han beskriver LEGO:s kamp för att vinna tillbaka försvunna marknadsandelar.

Det känns som om han är lite trött på sig själv.

‎– Det som hänt är att marknaden retirerat från sitt samhällsansvar. Trist, säger Lina Thomsgård.

Jag vet inte var den här förvåningen kommer ifrån?

25 thoughts on “Jag måste bättra på min spanska

  1. Att tro att ett vinstdrivande företag har något annat mål än att maximera vinsten är häpnadsväckande naivt. Nu verkar många ställa sig frågan varför Lego har gjort såhär. Svaret är enkelt och står i artikeln, vinsten ökade med 105% och försäljningen har mer än fördubblats. Om en leksakstillverkare ökar försäljningen med mer könsstereotypa produkter kommer dom tillverka mer könsstereotypa produkter. Det är faktiskt inte svårare än så.

    Istället för att fråga sig varför Lego gör som dom gör så är frågan Po Tidholm och alla andra bör ställa sig varför könsstereotypa leksaker säljer bättre än könsneutrala sådana? Den frågan ställs överhuvudtaget inte. Jag tror att det beror på att man helt enkelt inte vill veta svaret på den frågan.

    Like

      • Ilskan borde isåfall riktas mot barnen och föräldrarna som såg till att Legos mer könsstereotypa inriktning blev en sådan försäljningssuccé. Men så mycket enklare att bara skylla på Lego. Frågan som vi fortfarande måste våga ställa oss är varför könsstereotypa produkter som tydligt riktar sig mot antingen pojkar eller flickor säljer bättre än könsneutrala leksaker? Så länge så är fallet är det helt otroligt puckat att tro att leksaksföretagen skulle börja tillverka könsneutrala leksaker istället.

        “Dom tar inte sitt sociala ansvar…” Öh? Dom räddade företaget från konkurs och såg därmed till att deras anställda inte blev arbetslösa. Är inte det socialt ansvar?

        Like

  2. Jag undrar vad jag och min bästis Krille skulle ha gjort där i början av 70-talet om legot sett ut som nu? Hade vi låtit bli att leka med Lego, låtit bli att leka med varandra, eller hade vi blandat friskt med Starwarslego och det rosa legot?
    Försöker minnas om hans pärlplattor såg annorlunda ut än mina (som bara var ett gytter av ditslängda pärlor utan antydan till vare sig färg- eller formdesign), hans var förmodligen snyggare – han blev ju AD sen… men troligtvis var de inte rosa de heller.
    Ps Använder er mamma också fortfarande era (ytterligt fula) pärlplattor från 70-talet som grytunderlägg eller är det bara min som är lite udda?

    Like

    • De där pärlplatteunderläggen har väl genomgått en transformering från lågkultur till bara kultur?
      Jag minns en debattbok som hette “Pärlplattor från vagan till graven” och det var en ytterst upprörd skrift som förfasade sig över plast och färdiggjorda pyssel.

      Seda kom vågen med kreativa personer som testade materialets gränser och då blev det lite enklare att orientera sig. Till sist tror jag att det är barnet som formar leken – min position är att vi överdriver materialets betydelse.

      Fast jag inser att det är en sårbar hållning – skjut!

      Like

  3. Om Lina Thomsgård och hennes feministiska genuskollegor verkligen tror att de själva är duktigare på att utveckla, marknadsför och sälja leksaker som passar barnen bättre än de som Lego säljer så står det dem fritt att starta ett eget leksaksföretag. Lycka till!

    Något säger mig att alla dessa genusproffs hellre fortsätter att leva på bidrag och skattefinansierade hitta-på-uppdrag än att själva starta ett konkurrensutsatt privat företag. Det är ju lättare att sida vid sidan av plan och gnälla, än att spela själv.

    Ingen feminist har väl ännu dragit in med skattepengar till samhället än vad de själva har kostat.

    Like

    • Nja – jag tror nog att privata jämställdhetskonsulter kan bidra med skattepengar.

      Det är svårt att bedöma vad en person har “kostat”.

      Like

    • Jag kallar mig feminist (men är inte genusvetare) och tror bestämt att jag betalat in mer än genomsnittet och har “kostat” mindre. Men, råkar jag dra på mig någon dyrbar sjukdom så kan det ju ändra sig snabbare än man hinner säga “manshat” så jag tror att man ska akta sig för såna uttalanden. Vi kanske ska börja lägga en ny innebörd i begreppet “den yttersta dagen” och avkräva en helt annan ekonomisk redogörelse än den som krävs i en bouppteckning. “Har du varit lönsam lille vän?” 😉

      Like

  4. Jag tappade intresset när jag kom till orden “reproducerar könsstereotyper och skamlöst låser in barn i inskränkta könsroller”.

    Sedan tycker jag att Lego tar ansvar bara att de riktar in sig emot tjejerna. Konstruktion och mekanik (by Lego) ligger djupt in i den manliga stereotypen, och om de lyckas få fler tjejer intresserade, bådar det för fler kvinnliga ingenjörer i framtiden.

    Det dessa genusindignerade krönikörer anmärker på är mest yta. Jag har svårt att ta dem på allvar.

    Like

    • Du menar att det finns något könsbrytande i själva konstruerandet? Intressant. Med en sådan definition finns det en viss risk att manligheten monopoliserar kreativiteten.

      Like

      • “Med en sådan definition finns det en viss risk att manligheten monopoliserar kreativiteten.”

        Teknisk kreativitet och uppfinningsrikedom ÄR en manlig egenskap i min bok (och väldigt lätt att sätta siffror på för att visa att så är fallet). Men att monopolisera är för mig att anlägga en köns-separatistisk värdering som jag inte gillar.

        Risken är nog betydligt mer överhängande att se kreativitet som en icke-önskvärd egenskap, eftersom den förknippas med manlighet.

        Like

      • Aj – det finns vissa kodord som är negativt laddade i skolans värld. De flesta föräldrar t-r-o-r att det är en komplimang när läraren beskriver deras bar som “intensiva” och “kreativa”.

        Vi som jobbar i branschen anar den hemska betydelsen. Hjälpklass nästa…

        Like

    • @mars: Menar du att det gamla legot – alltså olika stora bitar i “grundfärger” som kunde kombineras oändligt (till skillnad mot dagens både pojk- och flicklego som mer är färdiga leksaker som man kan klämma dit några legobitar på) upplevdes som “killiga”? Jag byggde med dem hur mycket som helst men inte blev det någon ingenjör av mig – huruvida min orädsla för teknik bottnar i legobyggandet har jag ingen aning om men skyller nog helst det på pappa som absolut trodde att även fyraåriga flickor kunde meka båtmotor…

      Like

      • Som förälder investerar vi oändligt mycket kärlek och framtidstro i våra barn genom leksaker. Hela den pedagogiska leksaksbranschen branschen bygger på tanken att du köper ett försprång till ditt barn genom att FischerPrice activity center stimulerar vissa synapser och att barnen därigenom ska leva längre och lyckligare.

        Allvarligt talat så tror jag att det behövs mycket byggmaterial av olika karaktär – gärna sådant som får ligga kvar över natten och som barnen kan bygga vidare med nästa dag.

        Båtmotorer? Det som är så svårt…

        Like

        • Båtmotorer är roligt – och svårt! Men små fingar kommer åt bättre i trånga utrymmen. Samma logik som när man skickar in ungarna i krypgrunden för att leta läckor (vågar föräldrar göra sånt idag?).

          Like

        • Textilindustrin byggde under 1800-talet på flinka barnafingrar så det är en gammal och fin tradition.

          Aha – småbarn i krypgrunden… Man kanske får ha ett rep om foten så att man kan dra ut dem om det blir alltför trångt?

          Kan man hyra sådana barn?

          Like

      • “…till skillnad mot dagens både pojk- och flicklego…”

        Det är nog tyvärr så, även om lite monterande är bättre än inget alls.

        Själva testandet, byggandet och modellerandet (med lego eller annat) ser jag definitivt som mer killigt än tjejigt. Men jag utesluter inte någon, och tycker det är kul om min egen dotter vill ägna sig åt modellbygge av något slag.

        Like

Leave a reply to Anna Cancel reply