https://twitter.com/tomasagdalen/status/176243486360743937
Jag vet inte om alla de som följer #mello2012 eller #vasaloppet ingår i den beskrivningen?
Tänk att Glenn Hysen har 30.000 ur mediemedelklassen som följer honom. Eller är det twittereliten som gör melodifestivalen till en halv upplevelse utan twitter?
Vad är det man brukar kalla personer som yttrar sig tvärsäkert om företeelser de enbart har ytlig kunskap om. Ignoranta?
Tysta tankar 
Wow Mats, det var en dräpande och träffande motreplik. Touché!
LikeLike
Tack – tyvärr möter jag samma mönster i min närmiljö.
LikeLike
Kan man hos Mats märka en viss irritation av att känna sig utpekad att tillhöra en sådan där stereotyp gruppförpackning – likt “vita heterosexuella medelålders män”.
Bunta ihop dem bara. Vänd upp och ner på dom och använd dom som ……………….
LikeLike
Absolut – jag hatar att bli definierad. Det är nog en av mina starkaste digitala drivkrafter – att lägga ut villospår för dem som tror sig veta vem jag “egentligen är”!
LikeLike
Detta är en kulturblogg och för dem som inte snappar referensen i Anders inlägg kommer den här:
LikeLike
Lite syjynta för mediemedelklass är det allt, eller åtminstone så var det det. Men precis som med facebook så sprider det sig med tiden även ut till “vanlig” folk.
Roligast är dock begreppet “twitterstorm”, som betyder att några skitnödiga tomtar ur medieklasseliten “rasat” på twitter.
LikeLike
Visa mig ditt flöde och jag ska säga vem du är.
Det fungerar väl som en spegel? En del väljer att följa personer som bäddar in dem i trygg förvissning om att de tillhör den goda sidan. Tidholm har en viktig poäng här. Men det har knappast med Twitter att göra.
För mig är det spännande att se hur ofta jag överraskas. Jämfört med dagens papperstidning är det ett oändligt intellektuellt äventyr att ta del av de länkarnsom erbjuds.
Samtidigt inser jag att världen är mycket större än jag trodde. Den internationella pedagogiska debatten gör mig bedrövad när jag inser hur provinsiella vi är i Sverige.
LikeLike
Den lilla svenska vassruggen av mitt twitterflöde skiljer sig i hög grad från den större, mer mångskiftande, internationella huvudströmmen. Provinsiell är ett ypperligt sätt att beskriva vassruggen, och nog finns där en och annan näbbgädda.
LikeLike
Det är intressant att de här listorna fungerar som en sorts varudeklaration av vem vi är! Jag vet inte om det går att dölja vem man följer, men jag uppfattar öppenhet som en viktig sida av Twitter. Kanske är jag lite trött på den evighetslånga integritetsdiskussionen där många skyddar rätten att inte synas. Men då är det liksom inte ett socialt media.
LikeLike
Det går varken att dölja vem man följer, vem som följer en eller ens sina egna tweets, hur man än skyddar sitt konto. Twitter är öppet, vidöppet, och det är poängen.
Av någon anledning tycks just svenskar ha lite svårt att förstå hur öppet Internet faktiskt är – man vill att det ska vara lika privat som ens eget vardagsrum, när det i själva verket är lika offentligt som ett välbesökt torg. Vi vet inte vem som ser vad vi gör, eller vem vi pratar med, men vi behöver vara medvetna om att vi syns, och hörs.
LikeLike
Är det något svenskt att vi vill njuta frihetens frukter men inte betala dess pris?
Kanske borde det finnas en myndighet som skyddar oss från oss själva…
LikeLike
Eftersom detta är en så hövlig blogg kan jag inte kommentera på det du säger här.
LikeLike
Då väntar vi på att experterna i SvtDebatt tar itu med förslaget när det lanseras av ivriga politiker av oklar parttillhörighet.
Eller så raderar vi tråden och hoppas på kollektiv minnesförlust.
Jag tycker mycket om dina hövliga sidor!
LikeLike
Även om tråden raderas finns möjlighet att återfinna den om så önskas, eller av en slump. Internet glömmer inget, vet du.
*ler sitt mest vänligt överslätande leende*
LikeLike