Vad ska en lärarutbildning innehålla?

Många har bestämda tankar om hur en lärares yrkeskunskap utvecklas. Särintressen driver sina frågor och ibland är det svårt att se hur de olika delarna ska bilda en helhet. En klassisk tvistefråga är förhållandet mellan ämne och metod. Vad är egentligen ett ämne? Går det att frikoppla det akademiska ämnet från skolämnet – eller bör vi se på kunskap i ett bredare perspektiv? Innan vi börjar diskutera olika metoder vore det lämpligt att alla har en djupare insikt i att det finns olika former av kunskap. Filosofi och politik hör till förlorarna när lärarutbildningen gjordes om 2011. Men det är alldeles för tidigt att utvärdera.

Just nu i termin 2 är det mycket “förhållningssätt” och jag anar att det är särskilt svårt att förmedla något som borde växa fram inifrån. (Hur lär man sig att lyssna på barn – genom att lyssna på barn!)

Det saknas inte litteratur som betonar betydelsen av det goda förhållningssättet. Ibland dignar jag under denna monumentala godhet. Alla ska må bra hela tiden.

20120303-090752.jpg

7 thoughts on “Vad ska en lärarutbildning innehålla?

    • Tack!
      I den nya utbildningen möter studenterna Jonas Aspelin och hans senaste bok som ligger nära de här tankarna som betonar att kunskap skapas i relationen.

      Våra studenter läser Anna Kindbergs Pedagogisk retorik som inte bidrar till att skapa klarhet över vad som egentligen är “ett ämne” eller som någon sa “lärandets objekt”.

      Utan en klar bild av detta blir det svårt att beskriva undervisning. Allt får liksom inte bli relationer…

      Like

  1. Jag tyckte lärarutbildningen innhöll (tog examen 1988) för lite av träning och metoder i att bedöma elever i ämnet. I samtal med yngre kollegor kommer det fram att detta fortfarande får för lite ytrymme. Träning och utbildning i formativ bedömning kanske skulle vara ett obligatoriskt inslag?

    Like

    • Betydelsen har nog skiftat över tid och åldrar. Från. 60-talets teknokratiska positivism och mätglädje till en uttalad misstro mot formaliserade utvecklingsscheman.

      Så å ena sidan handlar det om en ideologisk fråga (vad ska vi mäta och varför) till en mer metodisk nivå (hur gör man för att resultatet blir både rättvisande och relevant)

      Men det (liksom konflikthantering) är efterfrågade moment som inte på ett oproblematiskt sätt låter sig göras i högskolemiljö. Varning för torrsim!

      Men det lär bli en hel del om bedömning enligt den nya lärarutbildningen. Det ligger liksom i tiden.

      Like

  2. Mats, det jag efteråt har varit glad över i min lärarutbildning var alla redskap jag fick. Konflikthanteringsboken har jag plockat fram flera gånger sedan jag blev yrkesverksam. Mycket av det material jag fick i metodikundervisningen har kommit till nytta. Ännu mer uppskattade var diskussionerna om material, metoder och upplägg. Grundningen i pedagogik och utvecklingspsykologi var också värdefull. Jag kommer ihåg att vi fick utvärdera vår lärarutbildning och att jag gav min mycket gott betyg redan då. Det gör jag fortfarande 18 år senare.
    Vi lärde oss inget om förhållningssätt. Däremot fick vi redskap, modeller och metoder som har hjälpt mig att förhålla mig. Till eleverna, till yrkesrollen, till situationer, till mitt ämne.

    Like

  3. Man får ofta räkna med en viss grad av torrsim då man går en högskoleutbildning. Likriktar man inte bedömningsförfarandet redan i lärarutbildningen blir likvärdigheten vid tillämpningen obefintlig. Att sätta betyg är en myndighetsutövning, och så länge lärarna har det uppdraget måste det ske något så när rättssäkert. Man skulle kunna koppla enhetliga bedömningsövningar med praktiken. Detta görs inte regelmässigt idag. Ett annat problem i sammanhanget är den reformtäthet som har fått råda under överskådlig tid. Då nya arbetssätt avkrävs, t.ex. ett nytt betygssystem, måste fortbildning genomföras för de lärare som inte fått detta till dels under sin gamla utbildning. Hur detta har fått gå till runt om i landet har nog varierat rejält.

    Like

    • Jag håller med. En del av den yvigaste retoriken hade nog slipats ner om vi skolat in studenterna i myndighetsutövningen kyliga logik.

      Vi förlitar oss i alltför hög grad på att studenterna ska plocka upp de här delarna under VFU. Men det kommer att finnas en gemensam kurs under den utbildningsvetenskapliga kärnan som handlar om just betyg och bedömning.

      Like

Leave a reply to Helena von Schantz Cancel reply