Min gissning är att vi kommer att få läsa en hel del intetsägande ledare om “individens rätt” när skolpolitiken i Malmö nu på allvar försöker ta itu med utmaningen att motverka segregationen.
När sprickorna mellan stadsdelar ska tätas kan det vara lockande att ta den sociala ingenjörskonsten till hjälp. Men det är barn och ungdomar det handlar om – inte brickor i ett strukturellt politiskt spel. Skolplaceringarna bör även fortsatt bygga på rimliga avstånd och frivilliga val. Det måste gå att minska segregationen utan att göra avkall på respekten för individer. Dit når Malmö först då samtliga skolor håller god kvalitet.
Heja Katrin!
Tysta tankar 
Jag kan inte riktigt se hur ngn skulle kunna argumentera motsatsen – det är essentiellt att somliga skolors kvalitet är lägre än andra eftersom… – men man vet aldrig.
LikeLike
Vad är god kvalitet? Påståendet är fel från politiker. Ordet god definierar i betraktarens ögon och går inte att använda som mått på det jag gissar kommunalrådet är ute efter.
Kvalitet är bara att göra rätt sak rätt över tiden.
LikeLike
Inte så bara, Plura. Att bedriva högkvalitativ ubdervisningsverksamhet kräver enträget, ihärdigt, målmedvetet arbete, mot delmål efter delmål med samma dedikation, fullt medveten om att dwt man bedriver är ett arbete som aldrig blir färdigt.
LikeLike
Jag ber om ursäkt för min bedrövliga stavning, jag håller på att lära mig använda touchscreen och det går väl sådär, kan man säga.
LikeLike
Nej, det är lätt att säga men svårare att realisera i verkligheten. Ordet uthållighet är det svåra i kråksången. För det här med kvalitet är att hela tiden flytta fram positionen genom små vardagssteg. Ett gentande som kräver kraft och energi. Men de flesta borde ha inställningen att bara göra jobbet en gång, alltså rätt från början. Då krävs mindre energi för att förbättras.
LikeLike
Vilket är en av de stora skillnaderna mellan att bedriva utbildningsverksamhet i en ständigt föränderlig värld och att t ex bygga sig en bro. Med inställningen att ‘bara göra jobbet en gång’ hamnar vi i en skola med lärare som upprepar samma kursupplägg läsår efter läsår, oavsett individer i gruppen, oavsett forskningsframsteg och förändringar i ämnesområdet.
Det som är rätt i dag kan vara föråldrat i morgon, det ‘rätt man gör från början’ är ett flyktigt och tillfälligt tillstånd när man pratar om utbildningsverksamhet.
Det vore lite bra om vi kan få med den dimensionen i skoldebatten nu, det börjar gå lite på tomgång.
LikeLike
I Malmö börjar och slutar debatten med integrationsfrågan – varje försök att driva kvalitet som en isolerad fråga riskerar att förflytta fokus frånndet som artikeln handlar om.
Jag tänker att ledarskribenten gärna vill rida på alla kamelerna samtidigt – och ändå ha rätten att peka finger när det blir fel.
LikeLike
Ändå är det absolut nödvändigt att lyfta frågan. Om vi inte är väldigt tydliga med vad vi faktiskt menar med begreppet kvalitet i skolan faller hela diskussionen ihop som en trasig ballong.
LikeLike
Jo, men alla de som väljer att flytta sina barn från det egna området görsin tolkning av vad de vill ha ut av barnets skoltid. Nu gäller diskussionen bussning som redskap för integration – samtidigt som det fri skolvalet komplicerar frågan.
LikeLike
Det gör det ännu viktigare att vi faktiskt är oerhört seriösa när vi använder begrepp som kvalitet och inte bara bygger vackra luftslott.
LikeLike
Bästa vänner jag håller med Morrica, kör du samma undervisning år efter år har du inte fattat grejen. Varje läsår är ett nytt projekt. Nya elever med nya skiftande förutsättningar att lära.
Det som är den stora bristvaran i skolan är avsaknaden av analys och utvärdering av den pedagogik man driver. Hur ser mönstrer ut på resultaten och varför blev det som det blev när vi gjorde det vi gjorde. Det är pedagogiken som gör att eleverna inte når de resultat de har rätt till i förhållande till sina förutsättningar. På pekar ytterligare en gång till skolan är inte till för lärarna utan eleverna.
LikeLike
Det känns inte riktigt som om vi talar om samma sak. När det gäller skolsituationen på Herrgården handlar det i mycket liten utsträckning om pedagogik.
Min invändning mot ledaren är att den försöker reducera en inflammerad skolpolitiskt fråga till en neutral pedagogisk aspekt kallad kvalitet.
LikeLike
Tvärtom, Mats, det handlar i hög grad om pedagogik. I synnerhet i ett område som Herrgården handlar det om pedagogik. Skolan utgör ofta den enda vägen ut i samhället för dessa unga människor. Utbildning ger inga garantier, men motsatsen gör. Utan utbildning får du garanterat inget jobb, du kommer inte överhuvudtaget in i samhället. Det spelar ingen roll om föräldrarna “från andra sidan vägen” flyttar sina barn till en annan skola, för dem som går kvar är pedagogiken, skolan, lärandet, kunskaperna, strukturen, så oerhört betydelsefullt att det knappt går att sätta ord på. Skolan kan inte rätta till alla sociala problem i samhället, men skolan kan rätta till sitt eget arbetssätt och erbjuda högkvalitativ utbildning till varenda elev.
LikeLike
Jag tror inte det är politiskt kontroversiellt att vilja ha hög kvalitet – möjligtvis är det en fråga hur mycket mer de här barnen får kosta?
Men artikeln handlar om bussningens politiska potential – antagligen tycker alla det är en lysande tanke. Åtminstone så länge deras egna barn ibte är berörda.
LikeLike
Det är en prioritering – antingen satsar man på ett fåtal skolor och bussar elever dit från härsan och tvärsan eller så satsar man pengarna på högkvalitativa skolor spridda över stan. Huvudsaken är att alla elever ges möjlighet att få undervisning av hög kvalitet (och att vi är fullständigt på det klara med exakt vad vi menar med begreppet kvalitet, ursäkta att jag tjatar men det är viktigt.)
Stora skolor har sina fördelar, men också sina nackdelar, och det är inte säkert att det blir det minsta billigare. Själva bussresan har mycket lite med saken att göra. Kostnaden för samhället är en bagatell jämfört med vad det kostar att låta ännu en generation unga människor gå i kvav. De sjunker inte stillatigande, som vi väl vet.
LikeLike
Malmödilemmat är att så fort en skola har uppnått en viss nivå av blandning överger en hög andel av de resursstarka barnen skolan för att söka sig till nya skolor där de inte möter andra grupper.
Men vi kan naturligtvis också välja en ideologi som bortser från barnens bakgrund och erfarenheter. En bra skola är en bra skola är en bra skola.
Jag är rädd att båda alternativen innebär ett stänk av cynism eller hårdhänt myndighetsstyrning.
Skolpolitiken i Malmö handlar om mycket mer än pedagogik och resurser. Den grupp som ska se över en möjlig centralisering av ansvaret har många spännande frågor att lösa. Då tror jag att de ibland kommer att ta en del kontroversiella beslut och kommer vara beroende av uthålliga politiker som backar upp impopulära åtgärder.
LikeLike
Är problemet att det finns föräldrar som blir lite nervösa när elevgruppen ser ut på ett visst sätt, eller är problemet att det finns skolor som bedriver en undervisning av så undermålig kvalitet att det snudd på gör eleverna mer skada än nytta att gå där?
Låt de resursstarka eleverna lämna om de vill lämna, det finns ingen anledning att tjafsa med dem av ideologiska orsaker. De har inte ansvaret att bära upp skolan, det ansvaret vilar på politiker, huvudmän och lärarna. Dessa resursstarka elever tar med sin skolpeng, ja, men de elever som är kvar har också skolpeng, och är de i behov av större resurser så finns det, så vitt jag vet, inget alls som hindrar att kommunen faktiskt väljer att satsa extra på att ge dem vad de behöver.
LikeLike
Heja Morrica, än en gång är du rätt ute.
Mats återigen är det en styggelse att Malmö är en S kommun som inte förstår de nya styrreglerna. Läs hur Skolinspektionen tolkar det hela. Då ska du se att centralisering är fel väg. Jag skulle med glädje se hur Skolinspektionen knäpper Malmö på näsan för att vara på fel väg.
LikeLike
Ni är nästan lika förnumstiga som Sydsvenskans ledare!
Vi kan väl vänta tills utredningen är klar innan vi börjar knäppa kommunen (stadsdelarna) på näsan?
Menar du Plura att det är fel att centralisera beslut och resursfördelning till kommunhuset? Systemet med stadsdelar som konkurrerar men inte riktigt får konkurrera har varit demoraliserande för många. Alla skyldigheter och inga rättigheter.
LikeLike
Nu ska vi ta det fint och lungt;)
Vad jag säger och vad Skolinspektionen säger är att nämnden i en kommun kan delegera arbetgivaransvaret till en rektor för en skolenhet. Läs gärna vad som sägs på skolkvalitet.se om frågan.
LikeLike
Förlåt! Jag menade inte att vara oförskämd, men tror inte att detta varken är en pedagogisk eller juridisk fråga. Mina kamrater i Rosengård har nog sett alltför många omorganisationer för att hoppa på det tåget fler gånger.
Jag är alltså inte emot kvalitet.
LikeLike
Rektorns röst:
http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1609784/rdquoTvinga-skolor-att-blanda-eleverrdquo.html
LikeLike
Hälsoperspektivet:
http://www.dn.se/debatt/sa-ska-den-ojamlika-sociala-utvecklingen-i-malmo-brytas
LikeLike
Passion och frustration är bättre än likgiltighet och uppgivenhet, inget att be om ursäkt för. Men vilken utredning är det vi ska vänta in innan vi börjar använda oss av den erfarenhet av arbete i utsatta områden som faktiskt redan finns?
LikeLike
Utredningen som ska presentera ansvarsfördelningen inom kommunen. Ett eventuellt uppbrott med stadsdelsmodellen som de flesta tycks betrakta som ett missslyckande.
Malmökommisionens arbete kan också vara bra att ha med.
Jag tänker att en del av bloggvärldens baksida är dess karaktär av att samtidigt ikläda sig rollen av polis, advokat och domare. Då cementerar vi ett utifrån/uppifrån perspektiv.
Se dagens inlägg.
LikeLike
Är det en nackdel att fundera över vilket ansvar som behöver tas medan det funderas över vem som skall ta ansvaret?
LikeLike
Det är aldrig fel att fundera!
Ibland tycker jag att vi är lite väl snabba att peka ut vägar och tala om vem som måste skärpa sig!
LikeLike
Snabb är en definitionsfråga, Rosengårdssituationen är inget nytt fenomen.
LikeLike
Nej, inte ny. Det som eventuellt skulle kunna vara nytt är en trötthet på just försök till snabba lösningar och projekt.
Jag tror inte det finns någon stadsdel på planeten jorden som är så beforskad.
LikeLike
Skulle det kunna vara en del av problemet? Kanske behöver man ett vidare perspektiv, ta del av andras perspektiv och erfarenhet? Det är lätt att bli hemmablind.
LikeLike
Alla letar efter en snabb lösning – frågan är om EBO är politiskt möjlig att diskutera? Kombinationen av fria skolval och fri bosättning hade oanade konsekvenser som jag inte tror att någon kunde förutsäga.
Eller ännu värre – det kanske de kunde.
LikeLike
Jag brukar inte gilla sånt här:
http://hejamalmo.se/premiar-for-heja-malmo/
LikeLike
Ska man vara rysligt cynisk så var det väl inte direkt obeforskat område, ens då? Problemen i Malmö är inte så unika för Malmö som det låter, de har uppstått och hanterats mer eller mindre framgångsrikt på många platser tidigare. Det finns erfarenheter att ta del av, det finns andras misstag att lära sig av. Men det kräver ihärdighet, de kräver struktur, de kräver ett samlat grepp, de kräver ekonomiska satsningar.
En sak, en viktig sak, är att hur man prioriterar skolorna gör skillnad i detta. Tänker man sig att man måste fixa situationen runtom först så kommer skolorna sen så befinner men sig i en brant uppförsbacke. I motvind. Och hagel.
Skolorna måste komma först. Inte bara för att de är skolor, utan för att fungerande skolor ger struktur, en väg in i samhället och hopp om framtid. De erbjuder ett alternativ till gäng, till kriminalitet, till bostadsområdet.
LikeLike
Skolan som hopp!
Den som säger emot begår tjänstefel.
Jag tror inte att kombinationen extrem segregation och fria skolval är nog en ganska ny företeelse.
Hur ska vi beskriva de som faktiskt låter sina barn gå kvar på de här skolorna. har de verkligen gjort ett aktivt val?
LikeLike
Frågan är snarare varför många av dem inte vet om att de har möjlighet att välja, och vilka alternativ som finns tillgängliga för dem.
LikeLike
För många av dem är Rosengård världen. Det är deras liv och trygghet.
Zlatan beskriver känslan fint i sin bok. Första gången han var på GustavAdolfs torg – främmande mark!
Så det går att beskriva den här enklaviseringen som något självvalt. Jag tror inte att det i första hand handlar om kunskap.
Det finns invandrargrupper som lyckats bryta det här mönstret kraftfullt. Kinesiska och vietnamesiska flyktingar beskrivas som lättintegrerade och initiativrika. Frågan är vad som skiljer dem från andra?
LikeLike
Vad behövs för att man ska vidga sina vyer, utsträcka sin värld, känna sig trygg med att ta bussen ner till Konserthuset och strosa ner mot Stortorget?
LikeLike
En skola som tar den uppgiften på allvar och som hittar en form där föräldrarna blir delaktiga i processen?
Kanske innebär det att de får välja bort en del andra av uppdragen.
LikeLike
Det tror jag vore ett stort misstag! Vi skulle till att börja med vara kvar precis där vi är nu, med en mindre fullödig utbildning i dessa områden. Här kommer övriga aktörer in. Folkhögskolor, studieförbund, bibliotek, det-som-tidigare-kallades-bvc-och-nu-antagligen-har-någon-annan-akronym, öppna förskolor mfl till exempel, eventuellt i samverkan med soc (de kan t ex få betala…) Men att ta av elevers resurser, nej, det är fel väg att gå.
LikeLike
Har du läst?
Det här med marknaden gör ont ibland:
https://twitter.com/sakine/status/172363352251711488
LikeLike
Ibland måste man välja. Ett problem i dagens skola är att vi måste göra allt hela tiden och drivs av skräcken att missa något i alltför hög grad.
Tillbaka till lusten att göra!
LikeLike
Precis, man måste välja. Eleverna väljer inte att gå i otillräckliga skolor, de väljer inte bort möjligheten att söka gymnasium. De väljer inte vilket område de bor i, de väljer inte sina föräldrars oro eller okunskap eller konservatism. Skolan väljer åt dem, kommunen väljer åt dem, lärarna väljer åt dem, föräldrarna väljer utifrån olika kriterier åt dem. Och samtidigt som kommunen och skolan och lärarna väljer vilken slags utbildning man väljer att erbjuda, väljer man vilka möjligheter denna generation har att bygga sig en framtid.
Det kostar, och det är tungt, men att välja bort ungdomars utbildningsmöjligheter är ännu kostbarare.
LikeLike
Menar du att kommunen ska ansvara för en föräldrautbildning som garanterar att de förstår sina rättigheter?
Det är ett gammalt förslag som kanske hade mer fokus på att uppfostra föräldrarna tidigare. Är det att göra dem till goda och kritiska konsumenter? Eller handlar det mer om en demokratisk insats där de ges möjlighet att påverka verksamheten?
Det här med att rösta med fötterna är en krävande form av konsumentmakt.
LikeLike
Nej. Jag menar att skolan ska lämna det ansvaret och istället fokusera på att ta det ansvar som faktiskt är skolans, nämligen att erbjuda eleverna studiemöjligheter. Det innebär mycket utöver de rena ämnesstudierna, och en av de sakerna är just att avgränsa det ansvar man tar på sig. Föräldrarnas behov av kunskap och att erhålla de verktyg de behöver för att vidga sina vyer är stort, men skolan måste bita ihop och lita på att någon annan tar det.
LikeLike
Bita ihop är nog en bra beskrivning.
Menar du polis och socialtjänst?
LikeLike
Jag sa:
“Här kommer övriga aktörer in. Folkhögskolor, studieförbund, bibliotek, det-som-tidigare-kallades-bvc-och-nu-antagligen-har-någon-annan-akronym, öppna förskolor mfl till exempel, eventuellt i samverkan med soc (de kan t ex få betala…)”
LikeLike
Intressant följa diskussione mellan er. Jag bryter in lite i den. När du frågar Mats “Menar du att kommunen ska ansvara för en föräldrautbildning som garanterar att de förstår sina rättigheter?” är svaret ja.
I varje fall har skolan en större informationsplikt i nya skollagen.
LikeLike
@Plura, informationsplikt är en sak, att ge vuxna möjlighet att lära sig mer om samhället man lever i, möjligheter, skyldigheter, rättigheter etc är varken grundskolan eller gymnasiets ansvar.
LikeLike
Intressant!
Jag tror också att den öppna förskolan har en nyckelroll i arbetet mot utanförskap. För många är det den enda kontakten med det svenska som ibte är av myndighetskaraktär.
Tyvärr är det ingen lagreglerad skyldighet för kommunerna att erbjuda denna verksamhet.
LikeLike
Sånt går att ordna. Men låt oss hålla i minnet att det inte är skolans uppgift att ordna den saken, utan andra aktörer behöver kliva fram och axla sin del av ansvaret.
LikeLike