Vad händer om Björklunds analys av orsakerna till skolans kris inte stämmer? Läs Sten Svensson på SOS. http://t.co/i3oKR9dI #svpol #skolan
— Leif Mathiasson (@leifmathiasson) February 17, 2012
Demokratins baksida
Tysta tankar
Lärandet börjar där den trygga zonen upphör
Tysta tankar 
Vad händer om den stämmer?
LikeLike
Eftersom Sten Svensson menar att Björklunds analys av orsakerna inte har sin grund i forskningen, så bör väl följden bli att forskningen suger. Något Björklund redan anser.
LikeLike
Och vad händer då?
LikeLike
Putin kommer ut som homosexuell.
LikeLike
Couldn´t see that coming!
LikeLike
Fjärilseffekten.
LikeLike
Demokratins framsida:
LikeLike
Björklund missar som de flesta.
Vart tog tekniken vägen?
LikeLike
Vad händer om Sten Svenssons beskrivning av Jan Björklunds analys av orsakerna till skolans kris inte stämmer?
LikeLike
Ja vad händer med de texter som sänds ut i världen? Som höstlöv fladdrar de i vinden.
Men det är klart att Jan Björklunds text har legat till grund för betydligt fler beslut än Sten svensson debattartikel.
LikeLike
Det som händer är väl att jan Björklund får säga de magiska orden:
– Vad var det jag sa!!!!!!!
LikeLike
Tanken att Svensson i stället på ett eller annat sätt skulle medge sitt misstag och Björklund då storsint låta det passera, är den helt otänkbar?
LikeLike
Svenssons bild skriver jag under på. Jag känner så väl igen valserna från tidigt 90-tal. Det var inte bara skolan som råkade illa ut.
Ett exempel är flera av argumenten för att gå med i EU. De gick ut på att Sverige halkat efter. Men då fanns det inga som helst bevis för det, bara lögnaktig statistik från Arbetsgivarföreningen. Budskapet trummades in. Och gick hem. Sedan halkade vi efter.
Att de här mekanismerna även finns i USA vittnar “I Don’t Want to be a Teacher Any More” om.
Ett mycket väl fungerande system övergavs på ideologisk grund. Tyvärr!
Sedan kan jag undra varför folk frågar sig: men tänk om Svensson har fel och Björklund rätt? Om Björklund har rätt borde vi nu se guldet och de gröna skogarna. Men gör vi det?
Vi ska istället bli rejält oroliga om Svensson har rätt och Björklund har fel. För då är vi på väg ner i avgrunden! Då har vi, våra barn och barnbarn problem. Det finns ännu inga kurvor som pekar uppåt, som ett tecken på att Björklund har rätt.
LikeLike
Otålighet är ingen bra egenskap hos en skolpolitiker.
Men de här svartmålningarna skapar en förväntan på snabba förändringar som ministern antagligen kommer att få äta upp.
LikeLike
Problemet i den politiska branschen är att det sällan är helt klart om något är fel och vem i så fall som har ansvaret.
“Vi fattade helt rätt beslut! Allt hade gott bra om inte om hade funnits”
Men oss emellan 😉 så hoppas jag han får äta upp det! Jag förlåter honom aldrig för den nya skollagen, förskollärarlegitimation m m.
LikeLike
Oss emellan känner jag samma sak. Attentatet mot den förra lärarutbildningen är svårsmält.
Forgive and forget?
LikeLike
Oops Maths, nu blir jag bekymrad vad är bekymret med nya skollagen?
Ska jag vara petig är det inte Björklunds egena baby utan Alliasens. Det var mycket kohandel inom regeringen innan utbildningsdepartemetet kunde släppa skollagsberedningens förslag sommaren 2009. De tre övriga parterna var aktiva med att få sina saker in. Dit hör valfriheten (M). Hade JB fått bestämma hade det varit betydligt mer kontroll än vad det blev. Dessutom var han och regeringen i lagrådsremissen tvungen att backa från den efter kritik från lagrådet på att man klampade över grundlagen och regeringsformen. De delarna försvann i proppen till riksdagen.
Ska jag var ytterligare petig är det inte regeringen som beslutat om lagen utan riksdagen efter magnlande i utbildningsutskottet där slutjusteringen av lagen gjordes innan den togs 22 juni 2010.
Inom parantes kan man säga att skulle de rödgröna fått igenom sina motioner i utskottet hade detaljstyrningen av skolan varit betydligt hårdare än vad nu gällande lag har.
LikeLike
Bekymret med skolagen? Att barnomsorgen räknas som skolform. Signalen är helt fel!
Visst, man kan inte koppla bort Alliansen och all kohandel där. Inte heller sossarn som inte vågar ha en avvikande åsikt, utan spelar det borgeliga spelet. Men ska man se det strikt, så är det utbildningsministerns sak, den person som får ta på sig det officiella ansvaret.
Det är väl också i tiden att man skyller på individen, inte “systemet” eller laget. 😉 Därför får Björklund så vid skampålen för all skit.
LikeLike
Då förstår jag. Fast det hela inleddes ju med att sossarna redan 1998 skapade Lpfö 98 för dagiset som blev en förskola. Det är bara en anpassning av verkligheten att höja förskolan till en av tre skolformer.
LikeLike
Visst var sossarna med på det tåget. Man vågade i det läget inte annat. Men så såg inte verkligheten ut i mitten på 90-talet. Mitt under alla nedskärningar i offentlig sektor vill man ändra inriktningen på barnomsorgen.
En föreläsare jag lyssnat på, påstod att det varit en vågrörelse fram och tillbaka mellan mer eller mindre “lärande” Tyvärr kan jag inte se det.
Istället ser jag ett gradvis närmande till skolan under kanske 30 år. I det Pedagogiska programmet fanns det en hel del om lärande och man hittar mycket av det som står där i läroplanen.
Sedan kom läroplanen. Plötsligt var det inte längre ett program utan lag på att (ok, en förordning) som skulle tvinga fram allt mer “lärande”. Kanske bra i sig med tanke på allt slentrianskapande som fanns. Och med lagen som piska har man sedan försökt omvandla barnomsorgen en bit till. Detta trots att man säger att arbetsmetoderna ska vara de samma.
Nu har alltså barnomsorgen fått status av skola. Vilka associationer ger det? Vad är skola för en 1-åring? Där man inom anglosaxiskt område har förskola från 3 års ålder, har vi nu skola från 1 år. Och någon (en sosse, faktiskt) har även föreslagit en obligatorisk förskola från 3 år.
Är det någon av experter och lagstiftare som förstår sig på verksamheten? Som vet omsorgsbehovet hos småbarn. Det ska förövrigt inte heta småbarn längre, utan yngre barn.
På småbarnsavdelningarna hänger det siffror och bokstäver så att man inte kan se skillnaden mot ett klassrum för år 1 i den riktiga skolan. Är det någon som har förstått hur småbarns språk- och läsutveckling går till?
Nu är vi alltså skola och ska förhålla oss till det. Det är helt klart var man hämtar inspirationen från. “Verkligheten” ser inte ut så, inte barnen heller, men den politiska viljan är sådan. Och det är ingen “höjning”.
LikeLike
Den här politiska pajkastningen har väl hållit på sedan 1842. Så vad är det för upphettsande med denna.
Hur vi än ser det är det intressant att ta statistiken till hjälp sedan den gamla betygssystemet infördes 1998 så har det över tio årsperioden har det genomsnittliga meritvärdet ökat. Däremot har både behörigheten till gymnasiet och andelen elever med betyg i alla ämnen sjunkit. Lös den ekvation.
LikeLike
Den är därför att vi lever här och nu, inte 1842!
Det är som när min yngste bror hasplade ur sig att det var väl inte så märkvärdigt att vänta barn, det var ju så människan fortplantat sig i alla år. Visst. Men jag hade aldrig väntat barn tidigare. Jag levde i den känslan just där och då, sket väl fullständigt i alla som tidigare fått barn.
Visst kan det få ett inslag av pajkastning i en politisk debatt. För debatter handlar inte bara om sakliga argument, på gott och ont, utan på trovärdigheten hos personerna som argumenterar. Och jag ger personligen inte mycket för Björklunds trovärdighet. Kanske var det en paj, men jag hoppas den träffar. 😉
LikeLike
Pajkastningen är alltid politisk och osaklig. Tyvärr tillhör jag de där tråkiga individerna som bygger argumentationen på torra fakta.
LikeLike
Du behövs!
LikeLike
Det är du värd all respekt för, Plura! Men ibland handlar dessa torra fakta också om vilka glasögon man har. Men då får man börja analysera och argumentera för sina glasögon. 🙂
LikeLike
Pajproblemet har utretts av Vi Hart:
LikeLike
Den videon förstod jag inte, men min dotter gjorde det. Hon var så pass pedagogisk i sin förklaring att jag tror jag förstår skillnanden mellan pi och tau.
LikeLike
Några år senare vidtogs i Åkarp, mitt emellan Lund och Malmö, när man fann den allmänna skolans undervisning otillräcklig, åtgärden att starta en friskola efter dansk modell. Folkhögskolor runt om i landet jobbar än i dag vidare på att ge möjligheter till dem som inte fått de kunskaper och behörigheter de behöver från den allmänna skolan att bli behöriga till högre utbildning, öka sin anställningsbarhet, öka sina möjligheter att starta en hållbar egen rörelse etc. Det är vårt bidrag till lösningen.
LikeLike
Jättebra att ni finns. Ur ett individperspektiv ska det alltid finnas möjligheter att komma tillbaka. Där spelar folkhögskolor och kommvux en stor roll.
Det jag däremot inte förstår är att det ska vara så svårt att rycka upp sig och kasta av sig “offertröjan” i skolan. Bättra att göra något istället för att gnöla om gångna tider och vem som har rätt eller fel. Det är ingen framgångsväg.
LikeLike
Offertänkandet passar bäst i avgränsade rum – som här….
LikeLike
Inte bara ur ett individperspektiv, Plura. Ur ett samhällsperspektiv gör det viss skillnad om en människa traskar runt outbildad och arbetslös eller om samma människa utbildar sig till ingenjör, sjuksköterska, lärare, industridesigner, veterinär, psykolog, fritidsledare eller med den kompetens gymnasiebehörighet vips blir anställningsbar, får en stabil inkomst, ett nätverk och en position i samhället. För att inte tala om vilken skillnad det gör när vi talar om hundratals, ja, tusentals människor.
Att lulla runt i offerkoftor, tagelskjortor och bitterkappor kan vara nog så nöjsamt och avslappnande. Ett tag. Men så värst konstruktivt är det inte, det har du rätt i, Plura. Nu har vi sett oss omkring i 1800-talet och konstaterat att situationen då på många sätt var rätt lik den vi har i dag. Nästa stopp på resan in i framtiden – Ellen Key?
LikeLike
Utbildningsoptimister – förenen eder!
LikeLike
. Dom orden gillar jag!
LikeLike
Optimism i all ära, men att hojta ‘hittills allt bra’ medan man obönhörligen faller mot marken leder till en rejäl smäll i alla fall.
En tur genom historien kommer att visa att skillnaden och framstegen gjorts genom att en eller annan sagt ‘jaja, det är jättejobbigt och jättetungt. Så låt oss sätta igång och ändra på det’ och sedan skridit till verket. Hur var det nu någon sa, framgång är 1% inspiration och 99% transpiration? Något åt det hållet.
LikeLike