I en annan tråd diskuterar Jan och jag betydelsen av koncensus. Flickan i den här berättelsen är hjälte i USA.
Länk
Jag har vaga minnen av egna barn som protesterade mot lärarens outsinliga förråd av arbetsblad.
Bergakungens orkester?
Tysta tankar
Lärandet börjar där den trygga zonen upphör
Tysta tankar 
Mats!
Vilken underbar historia. Jag förstår att lilla Emma är hjälte i USA. Där uppskattar man ju människor som står upp för sig själva och visar en egen vilja. Tvärtom mot den undfallande svenska attityden.
För övrigt är det ju självklart att hon gillar K-State över KU. K-State kommer ju från “The little Apple” (Manhattan, KS)!
LikeLike
Det är svårt att uppmuntra till civil olydnad, men jag tror att alla människor behöver fundera över var deras gränser går.
Vad är jag beredd att ställa upp på för gruppens och karriärens skull?
LikeLike
Jag brukar emellanåt säga till eleverna att säga något positivt om Västra Frölunda, Maxibåtar, Blåvitt etc. Resultatet är mycket svårberäkneligt med mycket varierande uppslutning och en vansinnigt rolig diskussion för det finns väl alltid någon galning som kan med att hålla på Elfsborg eller något lika absurt.
LikeLike
Fniss!
Vi får nog ta det där med koncensus en gång till. Du menar att det finns fler lag än Malmö FF?
LikeLike
Min farmor var en stor fan av IFIF men det var ju för att hon inte var tillräckligt bekant med fotbollens huvudstad.
LikeLike
Mats: Det finns bara ett lag i fotbollen. Det laget heter Helsingborgs IF och kommer från sundets pärla! 🙂
LikeLike
Sen är beslutsformer, konsensus etc. en oerhört viktig diskussion. Våra samhällstrukturer behöver både bevaras och utvecklas och vi medborgare behöver både vara lojala och ifrågasättande.
LikeLike
Att vara ifrågasättande är för mig den yttersta formen av lojalitet – men det är en ganska påfrestande hållning för omgivningen!
LikeLike
Jag tror att du gör det för enkelt för dig. Lojalitet innehåller fler dimensioner än att vara ärlig med problem man ser.
LikeLike
Någonstans behövs det också att vi förädlar det andra kommer med fastän vi själva har en annan åsikt.
LikeLike
Någonstans behövs det också att vi utför uppdrag som någon annan har definierat.
LikeLike
Lydnad är A och O för att högkvalitativ inlärning ska ske. Den som tror något annat bedrar sig.
LikeLike
Jag är glad att du använder ordet inlärning – för verkligt lärande krävs en kritisk inställning till egna och andras föreställningar.
LikeLike
För mig innehåller lydnad alldeles för mycket passivitet för att jag ska se det som något som är entydigt bra för lärandet. Inlärning kräver aktivitet och intresse för att vara lyckosam. Sen tror jag förstås att någon typ av skötsamhet behövs när det gäller att lära in från den guldgruva som byggts av andras tankar. Ifall man inte kan respektera sina klasskamrater så att man stör dem i deras inlärning har man kanske inte tillräckligt intresse för andras fina idéer.
LikeLike
“Inlärning kräver intresse”
Det beror på vad du menar. I grundskolan är det ständigt så att det alltid finns någon elev som inte är intresserad av det som du gör just nu. Men det finns ju något som heter yttre motivation. De flesta går på mellanstadiet för att deras mamma vill det.
LikeLike
Det är nog klarlagt att de elever som går på mellanstadiet av fler skäl än att mamma vill det har lättare att lära sig.
LikeLike
Väldigt många fler skäl!
LikeLike
“För mig innehåller lydnad alldeles för mycket passivitet”
Det förstår jag inte alls. Kan man inte beordra elever att göra uppgifter av alla de slag?
LikeLike
Är du ironisk?
I dagens svenska skola finns det inte en chans att beordra elever “att göra uppgifter av alla de slag”.
LikeLike
Så är den inte högkvalitativ heller.
LikeLike
Jag vill ha mer struktur och ordning i svensk skola och tror det höjer kvaliteten men den här betoningen på lydnad får mig att fullständigt baxna. Att elever gör allt utan att ifrågasätta kommer garanterat sänka kvaliteten.
LikeLike
Skollagen är ganska tydlig – våra möjligheter att tvinga barn till attbgenomföra t.ex. Nationella prov är mycket begränsade
LikeLike
“Det är nog klarlagt att de elever som går på mellanstadiet av fler skäl än att mamma vill det har lättare att lära sig.”
har det lättare är inte samma som
“Inlärning kräver intresse”
Tag inte lätt på denna nyansskillnad. Livet är inte alltid roligt och skollivet inte alltid det heller.
LikeLike
Ifall vi har fokus på kunskap så kommer en majoritet av eleverna tycka att det är riktigt roligt. Det är ganska många som upptäcker att arbete är roligt och njuter av kunskapsarbete. Mamma behöver bara hjälpa dem den svåra stunden på morgonen när allt känns pest.
LikeLike
Varför skulle det sänka kvaliteten (nu svarar jag alltså på något längre upp, som det inte gick att svara på där)? Vad vinner eleven, eller någon annan, på att ifrågasätta lärarens kunskaper eller arbetsmetoder? Uttrycker jag mig otydligt, jag menade inte att eleverna aldrig någonsin skulle ifrågasätta eller ställa frågor. Men för mig är det ett sällsynt undantag. Kort sagt vill jag ha ett utförligt och preciserat svar från dig varför olydnad skulle vara något bra. Vad tycker du att de ska ifrågasätta?
LikeLike
När eleverna ifrågasätter och kräver svar på varför de ska göra en viss sak dyker det upp ett helt fantastistiskt tillfälle att lära dem något. Att öka deras förståelse, att använda deras perspektiv för att ge de andra eleverna ett ytterligare perspektiv på ett problem så att deras förståelse också ökar.
Ständigt dumt ifrågasättande är förstås störande men samtidigt kan ifrågasättande var något aktivit hos eleven som ger dynamik åt lektionen.
Det amerikanska exemplet med tjejen som inte ville fylla i färgerna visar på en lärare som inte utnyttjar möjligheterna som ges. Tänk vad spännande att ge den lilla flickan en uppgift som hade varit svårare och övat hennes färdigheter ett steg extra istället för att surna.
LikeLike
Om lydnad hade varit en central förutsättning för framgång i yrkeslivet hade din tanke varit helt rimlig. Idag menar många att självständighet och kritisk reflektion är viktigare kompetenser.
Frågan är om skolan är rätt plats att öva upp detta?
Svårt att bedöma….
LikeLike
Lenander: då är jag med. Jag tolkar dig alltså så att någon frågar varför vi ska lära oss prioriteringsregler (i matematik) och jag då tar ett exempel på hur tokigt det kan bli annars. Fast det kräver ju att läraren har en mycket större kunskapsbakgrund än vad som är det vanliga. Denna kunskap kommer säkert med åren. Ganska vanligt är dock att eleven inte ifrågasätter utan snarare bara vill göra det den har lust till. Eller att ett tydligt svar på frågan om varför man ska lära sig något, kräver att den som får svaret kan mycket mer för att förstå svaret. Dessutom har man ofta inte tid att svara på frågan eftersom läroplanen är ganska mastig.
LikeLike
Jag har nog en bild av att lärares kunskapsbakgrund borde vara tillräckligt stor för det.
Jag har nog en bild av att ifall läraren är duktig på att möta elevernas ifrågasättande och vända det till ett lärande så kan eleven lätt lära sig att göra det andra ber om leder ofta till mer spännande saker och ha lust att vara skötsam.
LikeLike
Vi talar delvis förbi varandra. Du ger utmärkta metodiska råd och tråkmagisterns sätt att betona effektivitet är också rimligt.
Men berättelsen handlar om något annat än vem som har störst kunskapsbakgrund.
LikeLike
Jag tycker att berättelsen handlar om tillräcklig kunskapsbakgrund hos läraren och ett fokus på kunskap i mötet med eleven.
Tanken om att det behövs mycket kunskap för att inse att man saknar kunskap har jag växt upp med. Jag använder den dock inte för att flytta bort kunskapen från centrum utan ser kunskap som det centrala.
LikeLike
Jag ser inte kunkapsinnehållet i det här momentet. Antagligen är jag misstänksam mot de här arbetsbladen som ofta fyller en mer disciplinerande och tidsfyllande funktion än att vara en del av det vi kallar lärande eller kunskapstillväxt.
LikeLike
Den här amerikanske läraren verkar ha totalt noll koll på ämnet bild och vad det är för kunskaper eleverna behöver skaffa sig. En bildlärare hade garanterat haft koll på vilka kunskaper och färdigheter som skulle övas istället för att fastna i undervisningsmetoden. Okunnigt och dumt.
Inget exempel på kunskapen i centrum.
LikeLike
Den här paradoxen tål att tänka på:
Är vi alla korkade?
LikeLike
Mats: Hur menar du nu? Skulle lydnad inte vara en förutsättning för framgång i yrkesivet? Tror du att det tidningsbud som, med vilje, delar ut till fel adresser blir långvarig i sitt yrke?
Självständighet och kritisk reflektion är viktiga. Är de motsatser till lydnad? Det skulle jag väldigt gärna vilja se dig utveckla.
LikeLike
Kärnan i en lärarutbildning är att våga tänka själv och ta snabba beslut i komplicerade situationer. Det kräver både självförtroende och analytisk förmåga.
En del studenter är extremt duktiga på att läsa av omgivningens förväntningar. Jag tror de har tränat upp den förmågan genom 12 år i skolan. Tyvärr blockerar den andra färdigheter.
LikeLike
Att läsa av omgivningens förväntningar kallas EQ och är ytterst eftertraktat i jobbannonser. Att kunna läsa av elevernas förväntningar är mycket centralt för en lärare.
Att odla kritiskt tänkande känns ibland som att det flyter över i någon slags uppfostran som känns olustig för mig. Jag tror att fokus på kunskap och förståelse hos studenter/elever öppnar upp för självförtroende och analytisk förmåga mycket bättre. Vi ska inte trycka dit någon elev utan de ska känna möjligheten att ifrågasätta men så fort vi börjar odla så ligger vi farligt nära att kväva det vi önskar.
LikeLike
Att inte fångas av andras förväntningar kallas integritet och är en förutsättning för att kunna stå framför en grupp utan att gå under.
Den viktigaste kritiska förmågan är självkritik.
LikeLike
Jag tror dock att integritet byggs bäst genom att bara få slippa kränkningar.
Lärare har återigen sitt uppdrag om att att skapa kunskap och förståelse även när det gäller självinsikt. Målet är självinsikten, inte det kritiska.
LikeLike
Det är komplicerat…
https://twitter.com/nietzschequotes/status/170708370028892160
LikeLike
Nej, det är inte särskilt komplicerat. Det finns inget motsatsförhållande mellan lydnad och “att våga tänka själv och ta snabba beslut i komplicerade situationer”. När man t.ex. lär sig köra bil måste man lyda bilskolläraren och trafikregler. Ändå övar man upp “att våga tänka själv och ta snabba beslut i komplicerade situationer”. Dessa komplicerade situationer lär man sig stegvis, även som lärare, att bemästra. Samma sak med de som doktorerar. De följer en både formell och informell mall som de lärt sig genom flera år av studier och uppsatsskrivande. Likväl åstadkommer de självständiga arbeten.
Jag påminns om det prat som var förr om japaner och Hong Kong. “De kan bara göra kopior för de är så osjälvständiga i sin utbildning”, hette det. Nu kan vi avfärda den kritiken. Men är det gammal marxistisk revolutionsromantik eller rossauansk enfald som lurar i bakgrunden?
LikeLike
Det avgörande är att lydnaden inte får vara av den slaviska motsträviga slaget utan att följsamheten bygger på ett gemensamt uppdrag. Ifall vi studerar skolorna i Japan och Hongkong så har de genomgått en avgörande utveckling sedan den tid då dessa länder plagierade. Jag rekommenderar Children full of Life för en inblick i en japansk skola där i och för sig följsamheten är stark men där det absolut inte handlar om någon blind lydnad.
LikeLike