Många sätter stora förhoppningar till att ett förstaligande av skolan skulle skapa ge bättre förutsättningar. Svårigheterna att skapa rättvisa modeller är stora och jag anar att en del skulle vilja använda den enkla principen “lika till alla.
Nytt sätt att fördela resurser i staden
Tanken med kommunledningens nya förslag är att Malmöbornas behov av social service ska tillgodoses på ett bättre sätt.
Enligt förslaget ska pengar fördelas utifrån sju variabler:
1. Utomnordisk bakgrund.
2. Disponibel inkomst.
3. Sjuk- och aktivitetsersättning.
4. Förgymnasial utbildning.
5. Arbetslöshet och arbetsmarknadsåtgärder.
6. Ensamboende äldre.
7. Behov av förskolor.Husie
Med knappt 20 000 invånare är Husie en av Malmös minsta stadsdelar. Barnfamiljer och pensionärer är i majoritet, och de flesta bostäder är småhus.
Husie är en utbyggnadsstadsdel. Det finns planer för bostadsbyggande såväl som för handel och industri.
Konsekvenserna för den kommunala skolan inom det relativt välbärgade Husie är stora. det är en komplicerad fråga och jag citerar Sydsvenskan långt:
Stadsdelschefen Alf Merlöv beskriver Husies dilemma: När det gäller arbetslöshet, inkomst, utbildning och andra socioekonomiska faktorer ligger Husie på normalnivå jämfört med hela riket.
Men i jämförelse med Malmös andra stadsdelar räknas Husies förutsättningar som goda. Stadsdelarna ansvarar för den största delen av den kommunala välfärden: förskola, skola, äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, individ- och familjeomsorg samt lokal fritidsverksamhet.
Efter flera nedskärningsår får Husie svårt att klara uppdraget om budgeten krymps ytterligare, konstaterar nu såväl tjänstemännen som politikerna.
– Vi har redan exempel på klasser där det går trettio elever på en lärare. Det förekommer på lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet, säger stadsdelschef Alf Merlöv.
Drygt var femte grundskoleelev i Husie går i friskola. Friskoleeleverna får ett genomsnitt av ersättningen till de kommunala grundskolorna i Malmös stadsdelar.
Men ersättningen till eleverna på Husies kommunala grundskolor är lägre än genomsnittet. Och eftersom det främst är elever med högutbildade och resursstarka föräldrar som väljer friskolor går mest pengar till dem som har bäst förutsättningar, konstaterar Husies tjänstemän och politiker.
Detta, tycker de, strider mot hela grundtanken med Malmö stads resursfördelningsmodell.
Hängde ni med?
Tysta tankar 
Statlig finansiering av både kommunala och fristående skolor..?
LikeLike
Jo – men de här omfördelningstalen? Vem pratar om dem?
LikeLike
På nationell basis finns ändå ett större utrymme för omfördelningar. I te x Södertälje är det svårt att se vilka man kan omfördela ifrån och i Djursholm vilka man ska omfördela till. Det är ju uppenbart att dagens utjämningssystem inte klara att hantera detta, inte minst för att alla pengar (skola, soc mm) läggs i samma påse. Att en friskola får 60 000 för en elev som kommer från en kommun och 100 000 för en som kommer från en annan är inte rimligt. Det skulle man slippa med statlig skolpeng.
LikeLike
Anna då pratar vi om att göra om den statliga och kommunal budgeprocessen. Då är vi lite tillbaka till det länsskolnämnderna sysslade med en gång i tiden på SÖs uppdrag. Att fördela statsbidragen.
En annan konsekvens av det hela är att då måste vi göra om skattesystemet. Idag betal vi som inkomstagare ringa eller ingen statlig skatt. Och hur tror du det skulle tas emot om man började inse att det kommer att kräva mer skatte ur plånboken. Den politiska viljan finns nog inte hos befolkningen bara för att man skulle skapa någon slags rättvisa i kostnaderna för skolorna.
LikeLike
Ja, någon form av skatteväxling skulle behövas. Huruvida den sker via skattsedeln, höjd statlig och sänkt kommunalskatt, eller via ett interkommunalt system är en intressant fråga. För de flesta av oss är nog det totala skatteuttaget på vår lön det intressanta. Med tanke på skolans betydelse för hela landets utveckling skulle kanske finansiering via statlig skatt vara ärligare och tydligare. Det är ju mindre troligt att vi accepterar att betala för andra kommuners simhallar och kulturhus än för att alla elever ska ha rätt till en god skolgång.
LikeLike
Jag är på seminarium och lyssnar på kommunalrådet som beskriver vilka redskap de äger. Det är en del bitar som saknas för att kunna vända samhällsutvecklingen. Skatte- , bostads- och arbetsmarknadspolitiken hänger samman. Jag tänker att det finns en risk i att utbildningspolitiken inte bör ses som skild från dessa delar.
LikeLike
Det är som sagt lätt att föra resonemanget kring statliga medel till skolan i någon slags likvärdighets tänkande. Bekymret är att jag inte tror det finns någon folkligt stöd för att höja den statliga skatten. För ingen ska inbilla att kommunerna frivilligt ser sin beskattningsrätt försvinna. Den politiska viljan finns inte.
Samtidigt är det ett större komplex. Kommunernas två stora kostnadsposter är skolan (41 %) och socialtjänsten (38 %) det övriga är försumbara storheter.
LikeLike
Staten som räddare – det är en gammal fin tanke. Å andra sidan finns ett ultraliberalt marknadsträsk där alla krigar mot alla.
Det kan bli en spännande politisk fråga.
LikeLike
Blander de ihop socialbudgeten och skolbudgeten?
Dessutom är skolan inte finansierad av staten mer än till 12 % genom generella statsbidrag och endast 4 % är specialdestinerade statsbidrag som kommunen inte fritt förfogar över. Men i allt väsentligt är det kommuninvånarna själva som betala “sin” skola via kommunalskatten.
LikeLike
Nej – så tolkar jag inte de här siffrorna. Men skolan får den oracksamma uppgiften att kompensera bristerna i uppväxtmiljöerna.
Så frågan kvarstår – skulle det bli mer och bättre fördelade pengar med en återförstatligad skola?
LikeLike
Svar nej!
LikeLike
Tänkte nog det…
LikeLike