Jag läser Kristian Lundbergs tokhyllade text om Malmö med en viss trötthet. Författarens litterära maner slår igenom och han är lite för angelägen om att visa upp sina erfarenheter. Jag blir inte berörd och muttrar över exotiseringen av min stad. Stockholmstidningarna tycks inte få nog av de här skräckskildringarna. Jag blir inte berörd.
I min andra hand håller jag Per Svenssons bok Malmö – världens svenskaste stad. Han är inflyttad och närmar sig ämnet med kylig journalistisk precision. Historisk bakgrund, sociologi och politiska nätverk – Svensson beskriver de komplicerade processerna och gör dem begripliga för de oinvigda. Jag räknar mig inte till dem. Snarare nickar jag ofta instämmande och läsningen blir bekräftande.
– Jojo, det vet väl alla…
Boken om Zlatan är svårare att förhålla sig till. Han är besvärlig och pendlar mellan att vara obehagligt beräknande och charmigt oberäknelig. Vi som följt honom genom åren har svårt att distansera oss från framgångssagan och anekdoterna lyser upp de ändlösa beskrivningarna av konflikter kring övergångar. Kanske lär jag mig här något om Malmö ändå.
De här tre texterna pekar åt olika håll. Just nu vill jag bara att de skall sluta skjuta.
Tysta tankar 
Gör de verkligen det? Eller belyser de tre sidor av samma sak?
LikeLike
Stilmässigt spretar de – jag har svårt att sätta ord på min irritation. Kanske handlar det om att litteraturen är bra på att beskriva – men sämre på att förändra. Just nu är jag otålig och behöver inte fler beskrivningar.
Men tematiskt kompletterar de varandra utmärkt och jag är egentligen en hopplös malmöromantiker som slukar allt med vag anknytning till staden.
LikeLike
Andra behöver dem.
Du är otålig, säger du. Den förändring du vill, hur ser den ut?
LikeLike
Jag vet inte varför jag inte kan ta till mig Lundbergs text. Det är något anklagande och självförhärligande som stör mig. En annan dag skulle jag nog bara njuta av engagemanget och det personliga anslaget.
Men jag vill väl detsamma som han – en stad utan våld och utanförskap.
LikeLike
Kanske, men jag fick höra en förklaring, riktigt var har jag glömt, att Malmö har varit först på allt genom tiderna.
Haschen kom först till Malmö på 60-talet och spreds över landet. Några fler avartade trender har startat i Malmö och spritt sig uppåt. Så det dröjer väl inte innan vapen och kriminella gäng härjar uppåt landet så småningom. Vi har ju något liknade HighCaparall i Södertälje. Fast där har det visst lugnat ner sig litet sedan man satt busset på de åtalades bänk.
LikeLike
Per Svensson beskriver processerna väl – men just den teorin känner jag inte igen.
Huvudtesen är att stadsplanering gick väldigt enkelt i en stad där bank, byggfirma, fack och politik umgicks mycket otvunget.
Wooops – så byggde vi miljonprogrammet på BGB:s villkor. Inga affärer i närområdet. Allt liv till centret. Det var ett allvarligt feltänk.
Men det är intressant att jämföra med Stockholm och slussendebatten.
LikeLike
Fundera lite på vilken skillnad det skulle innebära med en rektor som Vic Goddard på t ex Rosengårdsskolan när vi tittar på Educating Essex i kväll. Det kanske kan vara en trådända att börja nysta i.
LikeLike
Ja, det är en väg att gå.
Bokens avsnitt om Zlatans möte med skolan är hjärtskärande och jag tycker att avsnittet där han beskriver sin ilska över att de skulle placera honom på särskola är lysande och lärorikt.
LikeLike
Mats, vad har Slussen att göra med denna diskusion? Kom sedan inte och dar med miljonprogrammens byggnation. Det finns massor i Stor Stockholm. De heter Alby, Ronna, Fittja, Akalla, Husby, Rinkeby, Brandbergen och Jordbro. Det är inte förklaringen.
LikeLike
Jag har inte förklaringen till problemen – från min horisont borde skolan vara en del av lösningen.
LikeLike
Vi har rent ur hjärtat en helgalen konferens med kända människor och organisationer runt “Kan vi välkomna adhd och dyslexi som särbegåvningar istället för hinder?”
Se på http://www.uddabra.se
Jag tryckte egna pengar på tryckeriet som 7 åring tackvare min adhd. Min kollega Erik var marknadschef på Cederroths och är idag en artist som finns över hela Sverige.
Hoppas många kommer. Se föreläsarlistan
Spännande människor!
Dyslektisk underhållningen till lunchen också!
Mvh
Mikael Muhr
Skäll på mig om jag marknadsför och inte får det på denna bloggen!
Vill du skälla på mig, så är mitt nr 0769 47 88 68
Jag vill ge alla skolor i Stockholm en chans att få delta
Vi har begränsat antal.
Men hör av er så får vi se!
LikeLike
Det är något konstigt med länken. Från ipad ser det inte bra ut.
LikeLike
Click to access Konferens%20publ.pdf
Ifall hemsidan krånglar!
Hoppas det löste sig!
Mvh
Mikael
LikeLike
Hemsidan är gjord med flash!
http://www.adobe.com/se/flashplatform/
Jag beklagar att vi inte gjort den i ett format som går bra för alla!
Gick det bra?
Mvh
Mikael
LikeLike
Ipad är inte så bra på flash.
Inte alls om man ska vara noga.
LikeLike
Ok
Mvh
Mikael
LikeLike
Det kan bli bra med de tre infallsvinklarna. I skärningspunkterna kommer kanske egna insikter som du inte hade fått annars.
Jag retade upp mig på Carina Burman när jag läste hennes tegelstenstjocka Fredrika Bremer biografi. Jag tyckte att hon var pretentiös och behandlade Bremer von oben som om hon själv vore en finare och mer insiktsfull författare. Hon skröt och framhävde sig själv på Bremers bekostnad helt enkelt. Men Fredrika Bremer förälskade jag mig i i samma bok. Kan det vara en släng av samma sjuka hos Lundberg?
LikeLike
Jo, det kan nog stämma. Måste nog läsa mer av honom innan jag dömer. Alla älskar Yarden.
LikeLike