Jag har svårt att skaka av mig berättelsen om Vinnie. Dokumentären Den övervakade skolan beskriver i tredje delen hur han tappar greppet när föräldrarna skiljs och vi följer lärarnas försök att få honom att anpassa sig till skolans regler. De ser förvandlingen och vi känner maktlösheten.
Frågan om ansvar blir mycket konkret och det verkar som att skolan har svårt att fylla tomrummet efter fadern som nu följer sin nya flickväns barn till fotbollsmatcher. Det är ett sårat barn vi möter och lärarna vill, vill, vill inte relegera honom. Hur vädjar de till en vuxenhet som inte finns? Jag ser en rektor som inte har några svårigheter att leva sig in i Vinnies situation:
– Det kunde varit jag!
När vi diskuterar förebilders betydelse handlar det om något mycket djupare och svårare än imitation. Någon måste återskapa Vinnies förtroende för vuxenvärlden. Det finns hopp.
Tysta tankar 
Det finns hopp. Varje gång Vinnie söker kontakt finns någon vuxen som möter honom, han blir utslängd ur klassrummet men inte ur den gemenskap som finns i skolan, någon fångar upp honom och har tid för honom, hur mycket han än stökar och bökar. Det finns en struktur att falla tillbaka på, en handlingsberedskap som gör att man står redo när elevernas värld rasar samman.
Jag tror denna tydliga struktur och denna handlingsberedskap, att ha tänkte igenom före och ha en aktionsplan som är konkret, inte bara ett papper i en pärm, är nödvändig för att kunna bedriva framgångsrik skolverksamhet i ett samhälle där var tredje hushåll är beroende av socialbidrag. När världen kaosar behöver skolan stå stadigt?
LikeLike
Mina studenter börjar tröttna på mig – jag tjatar om att de måste se programmen. Vi diskuterar ofta ledarskap utifrån abstrakta modeller och idealistiska förenklingar om att god undervisning löser alla problem.
Här är det skarpt läge!
LikeLike
Lägg ett par lektioner på att visa avsnitten för dem då, och diskutera direkt, spontant utifrån vad ni sett, och återknyt till teorier ett par dagar senare
LikeLike
Hmmm… Du anar inte hur lite oplanerad tid det ryms i kurserna nu för tiden.
Mutter, mutter, mutter…
Tack för tipset – I might just do it!
LikeLike
Lycka till! Vore spännande att vara en fluga på väggen när ni ser och pratar
LikeLike
I’ll keep you informed…
(och upptäcker till min förvåning att jag skriver på engelska när jag försöker vara hemlig!)
LikeLike
Well, if we call it ice cream, they will never know we had some even though we said it was all gone *g*
Please do, I’m looking forwards to it!
LikeLike
The secret university!!!!
LikeLike
Pingback: Den Övervakade Skolan « You're no different to me