Antingen är lagen tokig eller så är det någon som driver med oss.
Från Skolverkets klargörande på hemsidan:
@Detta har fått till följd att några lärare har reagerat och inte känner igen sin behörighet eller känner att de på många år inte arbetat med ett ämne som ingick i utbildningen. Ett exempel på lärare som får behörighet i många ämnen är de som har en mellanstadielärarexamen från t.ex. 1980-talet. Många mellanstadielärare med den utbildningen får behörighet i hela 14 ämnen, om dessa ingår i examensbeviset. Ofta får de också behörighet för högstadiet i två av dessa ämnen, beroende på vilka tillvalskurser som ingick i utbildningen. Detta hänger samman med hur högskolor och universitet utformat examensbevisen.”
Tysta tankar 
Vad är det som är så konstigt? Mellanstadielärare utbildades ju för alla ämnen, precis som lågstadielärarna. De kunde väl välja bort musik eller idrott men också välja ett fördjupningsämne för högstadiet. Antar att det var en “rest” från när folkskollärarna gjordes behöriga för högstadiet i något/några ämnen.
Menar du på allvar att det finns studenter som valt både inriktningar och specialiseringar helt utan skolämnesinnehåll? Vad trodde de då att de utbildade sig till och vad sa studievägledarna till dem?
Twittrar ju inte men först och främst är det ju inte Skolverket som beslutat behörighetsreglerna utan regeringen och när det gäller poängen har vi ju i alla andra ämnen accepterat både samma och mindre poängomfång i så alla lärarutbildningar genom åren. Hur många poäng i t ex historia har en 1-7-lärare, tidigarelärare eller grundlärare F-3? Ingen som har 30 och knappast 15 heller. Men i de “heliga” praktiska och estetiska ämnena är allt under 90 hp katastrof enligt vissa…
LikeLike
Förr var det vanligt att man fick körkort för alla möjliga fordon från motorcykel till tung lastbil med släp utan att någonsin ha kört något annat än en vanlig bil. Dessa har huvudsakligen rensats ut efter hand, det finns ingen anledning att hantera lärare annorlunda. Inom andra yrken där man inte har tillräcklig behörighet efter förändringar av lagstiftningen så får man antingen vidareutbildning eller begränsningar i arbetsuppgifterna. Inget konstigt där, varför skulle lärare få en egen gräddfil för att undkomma alla former av förändringar?
LikeLike
@Anna
Jag vet inte om ni menar att det är möjligt att den gamla utbildningen verkligen ger behörighet i 14 ämnen? Nog låter det väldigt generöst.
När det gäller estetiska ämnen har de länge behandlats på ett mystiskt kluvet sätt. På låg- och mellanstadiet har det varit ovanligt med musikskoleutbildade lärare. Dessa höll av oklara anledningar till på högstadiet. På lågstadiet var traditionen att klassläraren hade bild, musik och gympa med sin klass.
Och det kan nog vara så att jag har en romantisk inställning till just musikämnet. Jag är ganska förälskad i tanken på att en musiklärare ska kunna hantera ett instrument.
Men det är naturligtvis inte Skolverkets fel att lagen är konstig och tidsschemat pressat. Folket kan inte alltid lyckas i en demokrati.
@Johan
Vem vill att lärare ska få en gräddfil? Men de studenter som har läst i 3,5 år och taget en examen bör behandlas med en viss respekt. Den skola vi ser idag är inte synkad med idéerna bakom lärarutbildningsreformen 2001.
LikeLike
“Ni” – det är okej med du 🙂
För dem som utbildade sig till mellanstadielärare, och fortfarande arbetar som det, alltså som klasslärare vore det å andra sidan inget vidare att helt plötsligt inte vara behöriga för något som dels ingick i deras utbildning, dels är något de arbetat med varje vecka i 20-25 år. Sv, ma, en, hi, sh, ge, re, fy, ke, bi, te = elva teoretiska ämnen + några av de est/praktiska.
LikeLike
Förlåt den oavsiktliga artigheten (jag hatar när folk säger ni till mig)
Jag håller med om att det vore ett skamgrepp – men samma argument kan väl användas mot dem som tog examen efter 2001?
Min tes är att legitimationslagen är ett politiskt jippo med udden mot den omsorgsfullt demoniserade lärarutbildningen från 2001.
LR vill ju inte ens erkänna examensordningen som grund för vem som är lärare.
LikeLike
Mats
Respekt, självklart, men åt båda håll. Att kraven ändras när man är färdigutbildad eller bara jobbat några år är inget ovanligt i andra branscher. Att utbildningen såg annorlunda ut förr är ingen ursäkt om man inte uppfyller behörighetskraven, i så fall är behörigheten meningslös, dvs bara ett sätt att utestänga de som inte gått rätt väg oavsett faktiska kunskaper.
Möjligen är det så att kraven för behörighet är orimliga, men i så fall är det kraven som bör diskuteras, inte behörigheten.
Arbetsgivarna får helt enkelt ta sitt ansvar och organisera arbetet efter vilken behörighet lärarna har och vidareutbilda de som behöver det.
“Tyvärr” så öppnar det även för snabbutbildning av lärare med ämneskunskaper sedan tidigare, vilket lärarna och lärarfacket länge motsatt sig av någon outgrundlig anledning.
LikeLike
Det finns verkligen många dimensioner och hur man än petar i det blir det fel.
Vissa diskussioner borde man nog undvika. Blunda och hoppas att det blåser förbi.
Men det gör det väl inte.
LikeLike
Jag tror dessutom att musiklärarna ofta hade hög yrkesstolthet på grund av tuffa antagningstester.
Nu går vi efter betygen.
LikeLike
Det är väl därför det anses lite finare även idag att utbilda sig på de lärosäten som har antagningsprov.
Men jag fattar fortfarande inte det där med studenter som läst 3,5 år utan att bli behöriga i nåt. Vilken rektor skulle ha kunnat anställa dem med stöd av den gamla skollagen? Antingen är de väl utbildade för att undervisa i ämnen eller så har de ägnat de där åren åt nåt som inte jag förstår att man kan kalla lärarutbildning.
LikeLike
De största förlorarna är väl de som trodde på talet om estetiska läroprocesser och ämnesövergripande arbetssätt.
Lärare med inriktning mot fritidspedagogik (ofta med påbyggnad mot specialpedagogik) hör inte heler till vinnarna. De kan inte ens läsa in ämnesbehörighet och få legitimation den vägen.
LikeLike
Om du såg inslaget i Aktuellt är det uppenbart att tankarna bakom lärarleggen är lite grumliga. Man skulle kunna säga att det här med lärarlegg har kommit till med denna metafor: fort men fel. Det ska beskyllas JB och regeringen, inte Skolverket.
Det Skolverket gjort är väl som alla som jobbar med projekt gör, köper in kapacitet för att klara toppen och grovjobbet. Den andra vägen som ni skriker efter är mer grym: projektanställ och sparka ut dessa i arbetslöshet när projektet är färdigt.
LikeLike
Har du hört mig skrika?
Min oro bygger på att jag vet hur svårt det är. Och hur lättsinnigt beslutet togs.
LikeLike
Inte du Mats, men många högljudda som förfasar sig över att det inte sitter projektanställda på Skolverket.
LikeLike
Det där med lättsinne. Jo så blir det om man gör det fort och fel. Där har regeringen ansvaret.
LikeLike