Jag är inte cynisk. Jag är inte bitter. Jag är lite förvånad.

Den som tror att Skolverket har ett enkelt uppdrag bör ta del av förordningen om introduktionsperioden.

Man kanske skulle satsa på en karriär inom bemanningsbranschen. Här kommer att finnas utrymme för tolkningar.

20120116-163842.jpg

27 thoughts on “Jag är inte cynisk. Jag är inte bitter. Jag är lite förvånad.

  1. Det är egentligen inte så konstigt som det låter. Bilprovningen har blivit utsatt för detta. Förr var det de som cetrifierade och utbildade bilprovare. Idag ligger det på akrediterade utbildare.

    Till detta kan vi lägga hissprovning, sotning, kvalitetscerifiering, produktprovning mm. En mycket vanlig företeelse i alla branscher frånsett läkarna där staten tagit på sig legitimeringen via Socialstyrelsen.

    Om Skolverket skulle vara akrediteringsmyndighet skulle det kunna innebär att om man akrediterar ett antal företag att utifrån givna regler utfärda legitmiation ser jag inget konstigt i det.

    Like

    • Men det är väl inte så de har gjort?

      Alla de som tror på återförstatligande som skolans räddning skulle väl bli lite förvånade när de upptäcker att verksamheten läggs ut på bemanningsföretag?

      Dessutom brukar det vara ganska strikta regler för hur en sådan här upphandling ska gå till.

      Like

      • Jo, det är det jag säger. Ackreditering är mycket strikta regler. På det tekniska området är det SWEDAC som ackrediteringsorgan.

        Och det är inte ett dugg konstigare i skolvärlden om man satte upp kriterierna för och på vilket sätt legitimerings skulle gå till. Skillnaden mellan läkare och lärare är ljusår från varandra.

        Sedan vet jag inte vad som skulle bli bättre med en återförstaligande. Det är väl bara V och FP som vill det. Två randpartier. Det viktigare är väl att staten styr via sina myndigheter. För i slutänden styrs kvaliteten på resulltaten i förskolans barngrupper och i klassrummet. Med andra ord med förskollärare och lärare som har en kommunikativ förmåga.

        Like

    • Jag vet inte om nån trodde att Skolverket hade 50-100 proffshandläggare som satt i kllaren och väntade på nåt att göra. Huruvida de är anställda hos Proffice eller Skolverket är möjligen en ekonomisk fråga men borde inte ha betydelse för kvaliteten, om Skolverket annonserat ut tillfälliga anställningar hade väl i stor utsträckning samma personer sökt. Blir det fel i besluten beror det ju troligen på felaktiga instruktioner och dålig kvalitetsuppföljning och där är ju Skolverket ansvariga i båda fallen.

      Like

        • Jag har ju svårt att tro att vår vikarie i receptionen, inhyrd under en föräldraledighet skulle göra ett sämre jobb för att hon är inhyrd. Sen kan man absolut ha synpunkter på företeelsen, men det är ju ideologi.

          Like

        • Jag vet inte om du följer Troed Troedssons rant på Facebook? Han driver tesen om att en kedja inte är starkare än dess svagaste länk och då är det här ett mycketvkvalificerat och ansvarsfyllt arbete.

          Kanske handlar det om en besvikelse över att det som skulle bli det stora statuslyftet visade sig vara en tanska bräcklig konstruktion. LR – var är ni?

          Like

        • Jag har inte Facebook, vad är en rant? Om man anställer, eller hyr, 50-100 personer är såklart vissa mer och vissa mindre skickliga/läraktiga (det är en helt ny procedur som ska läras in relativt snabbt) Men själva beslutet ska ju tas av ansvariga på Skolverket och de är ju desamma oavsett vem som förberett ärendet.

          Like

        • @plura

          Jag vet inte om du anar vilken utmaning det är att förstå en utbildnings innehåll genom att lösa kursplaner. Även vi som har levt med de här texterna tvekar inför möjligheterna att validera kunskaperna i förhållande till de traditionella skolämnena.

          En seriös behandling är mycket krävande – alternativet är att helt lita på lärosätena.

          Like

        • För att inte tala om vilken utmaning det är att läsa examensbevis… Vad menar du med att alternativet är att lita på lärosätena? Det är ju avsikten, att lärarens examen ska ligga till grund för behörigheten, men det går ju inte att fatta ett skvatt av vad det var tänkt att bli för lärare av vissa. Har också svårt att förstå dem som lagt flera år på en utbildning utan att ha verkat fundera på vad den var tänkt att leda till. Det är väl rätt allmänt känt att skolan är indelad i både årskurser och ämnen…

          Like

        • Håller helt med om svårigheterna och det plågsamma för studenter som kommer i kläm.

          Det är väl också allmänt känt att stadier, ämnen, kursplaner, betygssystem och ämnesinnehåll är under förändring?

          Like

        • Ja, det är ju därför det är så viktigt med kompetensutveckling för lärare, så man hänger med i ämnenas förändring. Men huvuddragen är ändå rätt lätta att hänga med i och då har man på många lärosäten ingen aning om vad man egentligen menar med grundskolans “tidigare” respektive “senare” år i den utbildning som nu fasas ut. Läser man HSVs gamla utvärderingar borde knappt någon som lärarutbildat sig efter 2001 få behöriget för 4-6 eftersom dessa årskurser ofta tappats bort i lärarutbildningen.

          Like

        • Det är en grov bild du tecknar och jag tror att en del utvärderingar gjordes i hastigt politiskt övermod. Björklund var angelägen om att hitta en syndabock och lärarutbildningen var perfekt.

          Ett litet aber var att de värsta anklagelserna slungades innan de första lärarna var utexaminerade.

          Like

        • Ur HSVs utvärdering i rapporten 2008:8 R. Citatet avser särskilt utbildningen i svenska och matematik: “Den elevgrupp som oftast hamnar på undantag är eleverna i skolår 3–5/6. Det kan bero på att tiden helt enkelt inte räcker till för studenternas egen ämnesutveckling relaterad till mellanåren och den ämnesdidaktik som avser mellanåldersgruppen eftersom tyngdpunkten ligger på de tidigaste åldrarna. Det kan också finnas en okunskap om lärandets speciella villkor för gruppen 9–11/12 år. Situationen förvärras om lärosätena inte väljer adekvata behörighetskrav till inriktningarna, utan väljer den lägsta behörigheten. Bedömargruppen har sett många exempel på utbildningar som inte kan anses hålla tillräcklig kvalitet för blivande lärare i skolår 3–5/6 i ämnena svenska och/eller matematik. Antingen är den egna ämnesfördjupningen otillräcklig eller ämnesdidaktiken inriktad nästan enbart på yngre barn.”

          Like

        • Den utvärderingen 2008 uppfattar jag som betydligt mer saklig och genomarbetad jämfört med den första som kom 2004/5 (?). Och det beror inte enbart på att malmö kom helskodd igenom den.

          Jag håller med om grundkritiken – det fanns en lucka för det åldersspannet och en oklarhet vad som gällde. Bristerna när det gäller matematikämnet är väl ett större och väl känt problem. Den krisen handlar om mer än organisation.

          Nu tar vi ett nytt varv med mellanstadiet som bärande princip. det känns tryggt för oss som vuxit upp med det!

          Like

Leave a reply to Anonymous Cancel reply