En del texter från Strindbergs Blå bok tycks mig märkligt välbekanta i skoldebatten.

VÄXELUNDERVISNING

När läraren vandrade i Kvalhem kom han till en
skola, som kallades växelundervisningen, därför att
rollerna här voro förväxlade, så att de okunniga
eleverna sutto i katedern och undervisade sina kunniga
lärare. – Nå, min gosse, sade eleven till lektorn i
matematik, hur mycket är 6 gånger 8? – Det är jämnt
48, svarade lektorn. – Nej, sade eleven, det är 78.
– Lektorn protesterade. – Jaså, du svarar snäsigt,
sade eleven, då skall du få! – Men jag kan bevisa att
6 gånger 8 är 48, protesterade lektorn, jag kan bevisa
det med addition. – Lärarekollegium sammankallades
och tillspordes hur mycket 6 gånger 8 var. Som
ingen visste det, upplyste lärare-eleven att det var 78.
Lektorn var överbevisad om sitt misstag, men icke
övertygad, därför sattes han i stryk-klass. – Den
vandrande läraren kom in i en avdelning, där det
undervisades i moral. Eleven, utexaminerad från en
ankarsmedja, satt i katedern med en rotting i handen.
– Sjunde budet? frågade ankarsmedjan. – Du skall
icke stjäla! svarade lärjungen. – Det är gamla texten,
som är en övervunnen ståndpunkt. Vår
lärobokskommission har utvecklat dekalogen efter modärna
begrepp, så att sjunde budet numera lyder så, efter
regeringens förslag: Du skall icke stjäla när någon ser det!

Den vandrande läraren utbrast: Detta är ju
helvetet! – Ja visst är det, svarade ledaren.