30 thoughts on “Här börjar och slutar diskussionen om skolan

  1. Hur svårt kan det bli? Har man inga fakta tokar det till sig. Det är väl i hela friden bara att begära in statistik om frågan eller att kommunerna själv har uppföljningsystem så de på agregerad nivå vet hur många som förväntas missa målen i alla ämnen.

    Like

    • Nu förstår jag inte? Var har jag blandat in föräldrarna i detta.

      Man behöver inte har några sofistikerade socioekonomiska system. Det är snarare skit enkelt att skaffa sig fakta genom att skapa system för hur du agregerar skriftilga omdömen och betyg på klass-, arbetslag-, skol- och huvudmannanivå.

      Hur svårt kan det va?

      Like

    • Vi kan beskriva förutsättningarna utifrån sociologiska data – menar du att stödet ska bygga på skolans resultat?

      Att belöna svaga prestationer tycks mig riskabelt.

      Like

      • Menar du att man belönar svara prestationer om man satsar extra resurser på de skolor där det tycks behövas mer resurser för att eleverna skall ha möjlighet att få de kunskaper styrdokumenten föreskriver?

        Like

      • Självklart ska det bygga på skolans resultat. Vad är det för något annat det ska bygga på?

        Tramset om socioekonomisk bakrund köper jag inte. Om det skulle gälla skulle jag inte vara akademiker.

        Resultatet skapas i klassrummet och görs det av lärare som inte har fundamentala kunskaper i ämnet eller dålig didaktisk kunskap är det inte undra på att det är låga kunskaper hos eleverna.

        Hur det nu än är Mats är problemet liggande i knät på er som utbildar framtidens lärare;)

        Like

        • Det fattas en del i nätversionen av ursprungsartikeln. Dör redogörs för hur olika kommunerna tolkar det kompensatoriska uppdraget. Det är relativt få som utnyttjar möjligheten att omfördela och det går väl inte att budgetera för förväntade misslyckanden?

          Vi kan inte heller bryta ner till individnivå? Hur menar du och Plura att den här fördelningspolitiken skulle se ut? Jag ser inte att Skolverket eller skolinspektionen pekar utnågon väg. Som vanligt är de bäst på att anmärka och klaga på bristen på utvärdering.

          Like

        • Jag diskuterar med min dotters engelska som är relativt nyutbildad lärare på tuff skola. OFSTED inspekterar skolorna och graderar varje lärare på individnivå.

          Det är kul för henne att bedömas som outstanding men jag tror att systemet skulle vara svårt att översätta tillsvenska förhållanden. Här satsar vi på formalia som handlingsplaner och legitimation.

          Kanske är den engelska vägen effektivare och ärligare? Inspektion med två timmars varsel.

          Like

        • Åter Mats, hur svårt är det?

          Den enkla frågan är ju: “Hur många elever riskerar att inte nå målen”?

          Följd frågan blir: “Varför fick eleverna de resultat som de fick när vi tänkte och gjorde som vi gjorde”?

          Vad f-n har detta med fördelningspolirtik att göra?

          För mig är det sund faktabaserade beslut för att styra bugetresurser till skolan. Fattar inte kommenalpolitiker detta är det nog dags att syssla med annat;)

          Like

        • Du tänker en sorts budgetstyrning under läsåret då skolorna tilldelas resurser utifrån IUP och diagnostiska prov? Om skolorna lyckas höja snittet i åttan förlorar de resurser och om de har många F rycker kommunen (och superpedagogerna) ut med brandbilen ?

          Det låter liter ryckigt – de flesta rektorer vill nog kunna planera lite mer långsiktigt. De här pengarna har vi; vad gör vi med dem?

          Like

        • “De här pengarna har vi – vad gör vi med dem? Om det är så att det visar sig att det behövs extra resurser utifrån enskilda elevers behov så äskar vi dessa pengar, det är kommunen som tar ansvar för att de finns, och vi behöver alltså inte budgetera för detta från början”

          Vet du Mats, jag tror få rektorer skulle ha invändningar mot detta.

          Like

        • Jo, så går det säkert till ofta. På många såtällen tror jag att detta leder till strider mellan rektorsområden där det gäller att motivera sina lokala behov på ett sätt som motiverar en omfördelning.

          Att det plötsligt skulle skjutas till nya medel tror jag hör till undantagen. Rosengårds nya ledarskap försökte det tricket i våras och fick blankt nej. Smärtgränsen för de andra stadsdelarnas offervilja var nådd. Med råge.

          Like

        • Är det en naturlag att det måste se ut som det gör idag? Är det en naturlag att andra skolor, eller andra stadsdelar, skall avstå?

          Nej, det är ingen naturlag, det är inte ens svensk lag. Det är kommunpolitik. Den går att lägga upp annorlunda. Det går att prioritera om.

          Det jag pratar om är inget “trick”, Mats, det är ett annat sätt att leda en kommun.

          Like

        • Ja, Mats. Det handlar om mer, eller prioriteringar, eller annorlunda, eller alltsammans på en gång. Det handlar om att det system som inte ger eleverna en god skolgång behöver göras om, på olika sätt på olika ställen, istället för att kallt räkna med att hälften eller en tredjedel eller ens en fjärdedel av eleverna berövas sina möjligheter att erhålla de kunskaper de har rätt till.

          Like

        • Jo – något behöver göras. Jag väntar fortfarande på att någon ska beskriva ett alternativt och konsistent resursfördelningssystem.

          Staten är nog bäst på att ställa krav och kontrollera. Som utförare tror ag inte att de har rätta förutsättningarna.

          Like

        • Huvudman som huvudman – för eleverna kvittar det lika om det är kommunen, staten, skolledningen eller läraren som klantar till det. De som får ta smällen är eleverna som står där utan vare sig kunskaper eller behörigheter.

          Like

    • Menar du att det skulle finnas barn som riskerar att INTE nå målen?

      Resultatet vet vi efter avslutad kurs. Då sätts betyget.

      Innan dess kan vi göra mer eller mindre kvalificerade gissningar.

      Like

      • Jag tror jag missförstår dig, Mats – betygen kommer väl inte som en överraskning för läraren och skolan? Ser man inte under läsåret om en elev halkar av banan eller dansar fram mot målet?

        Like

    • Ursäkta Mats, säger du att det bara finns en mätpunkt?

      Om, är det inte undra på att det går snett i skolan. Alla proffsiga ser till att eleverna eller studenterna peppas att nå målen. Det är det IUP är till för. Har du och dina gelikar missat detta?

      Like

      • Budgetarbete sker ofta på en högre nivå. Många stadsdelar har centrala resursteam som ska sättas i på skolor med många barn som har särskilda behov.

        Men här talar vi väl om skolor (inte barn) i behov av särskilt stöd? Organisationer som svajar och som utsätts för kritik och hot om stängning?

        Like

      • Det går naturligtvis att se skolan som en form av peppningsverksamhet, men jag är rädd att det innebär en form av banalisering. Lärare undervisar och jag tror det blir bättre på sikt om motivationen kommer inifrån eleverna.

        När studenterna möter högskolan förväntar vi oss att de har ett eget driv. Jag tvekar inför rollen som hejaklack och är hellre den krävande och utmanande läraren.

        Like

      • Vi använder inte IUP på högskolan och kunskaperna examinerad ofta vid kursavslut.

        “gelikar”? Har jag några gelikar?

        Om du avstår från den typen av nedsättande omdömen lovar jag att aldrig tala illa om kringresande utbildningskonsulter.

        Like

      • Asch då, jag funderade bara på byråkraterna i hastigheten. De är inga gelikar till dig Mats.

        Ibland pratar vi nog utifrån olika förutsättningar. När jag tar upp detta beror det på den kritik som finns inom skolväsendet som regleras av skollagen.

        Din tillvara på lärosätet har ju helt andra förutsättningar. Och jag håller fullt med dig att studenterna ska ha eget driv när de läser på akademisk nivå. Det är väl egentligen bara två saker som ska driva: klara av tentorna och det på tid som utbildningen stipulerat. På vägen är det bra att man snappar någon teori.

        För när man fått examen är det ju dags att lära sig på LHS.

        Like

      • Juridiken är på ett plan alltid ren, medan politik och ekonomi oftast smutsig. Samtidigt ska de här storheterna mötas och oftast sker en olycklig polarisering mellan de goda idealisterna och de onda realisterna som ska hantera budget på ett ansvarsfullt sätt.

        Den här dikotomin kan vi välja om vi vill förstärka eller bryta ner till vardagliga dilemman.

        Like

Leave a reply to Ulla Cancel reply