Hur får vi barn och unga att intressera sig för omvärlden? Ett sätt är att använda medier i undervisningen och läroplanen lägger stor vikt vid att utveckla barnens kompetens inom det här området. Frågan är vilken roll tidningen spelar för läraren? Går det att lära ut kärlek till tidningar? Romantiken verkar vara lite skör och många föredrar gratisinformation på nätet.
Samtidigt förändras medielandskapet och allt färre hushåll håller en daglig papperstidning. Jag romantiserar bilden av en familj som läser och diskuterar aktuella händelser vid frukostbordet utifrån aktuella artiklar.
För mig som lärarutbildare har det varit svårt att förklara tidningarnas magi för studenterna och jag inser att mina referenser är starkt klassbundna. För många är tidningen det första man sparar in på när det kärvar ekonomiskt.
Tidningsutgivarna har varit medvetna om betydelsen av återväxt i läsekretsen och satsat mycket på att stödja skolornas mediepedagogik genom organisationen Tidningen i skolan. För några år sedan lades skåneavdelningen ner under pinsam tystnad. På nationell nivå skapades Mediekompassen som bjuder på en del material.
Sydsvenskan live satsade lokalt på att bjuda in klasser som fick pröva på att redigera en tidning under realistiska former. Många skolor vittnar om att det har varit uppskattade och lärorika besök.
Nu läggs verksamheten ner och bloggvärlden rasar? Twitter vibrerar? Facebook mullrar?
Nähä – inte det.
Tysta tankar 
Nyheter får man på nätet. Papperstidningen har jag för den djupare studien och för att följa opionsbildning.
LikeLike
Håller med. Nyheter har fått en annan klang idag när Twitter alltid ligger före!
LikeLike
Problemet med den romantiska bliden vid köksbordet är väl att den tiden inte finns på morgonen.
Sedan är det väl inte bara en klasskillnad det här med papperstidning. Både du och jag växte upp när det bara fanns papperstidningar. Tror också det har att göra med hur läsande miljön var och hur nyfiken man var att hänga med i händelser.
Ser jag på mig själv har väl tidningsläsandet skiftat över tiden. Som student läste jag en typ av artiklar. När jag var mer i farten yrkesmässigt vara det bara rubrikern och möjligen ingresserna som lästes. För att numera djupdyka i intressanta artiklar. Allt har sin tid.
Men jag tror det är viktigt i olika ämnen att inte bara använda läroboken. Ta till pappertidningar både nyhetstidningar och magasinstidningar. Går utmärkt att använda den i svenska för språkanalyser och hur man skriver fängslande artiklar. Hur bygger man dramaturgin i artikeln. Tekniska tisdskrifter skulle man med fördel kunna använda i den tekniska undervisningen eftersom läroböcker där snabbt blir rykande inaktuella.
Det är väl bara som vanligt fantasin i lärarkåren som sätter stopp för att vänja de unga vid den tidningsväg de ska vandra.
LikeLike
Tack för inspirerande exempel. Du har rätt i att funktionen skiftar över tid. I vår familjnhade vi länge två morgontidningar och det var en dålig dag om jag inte hann läsa båda på morgonen. Till sist blev det en börda (och en massa papper att bära ut).
Men jag gillar fortfarande den lätt förbjudna känslan av att gömma sig undan småbarnsårens kaos på toaletten med en tidning…
LikeLike
Jo, visst kan Pluras exempel kännas inspirerande, men de kräver sannerligen inga papperstidningar. Artiklarna finns på nätet, och fördjupa sig går lika bra att göra via datorskärm, telefon eller läsplatta.
Jag tänker på min morgonbusstur när jag tar del av den här diskussionen: medelålders människor läser Metro eller medhavd morgontidning och muttrar och puttrar ibland över ungdomarnas ointresse för vad som händer i världen – de sitter ju bara där och pysslar med sina telefoner, helt ointresserade av omvärlden! Men via telefonerna tar ungdomarna ju del av samma nyheter. Men från flera perspektiv. Man kollar samma nyhet i olika tidningar, konstaterar vilka som klippt rakt av från nyhetsbyrå men stannar vid dem som har mer att ge, man kollar klipp med intervjuer och tar del av vad sociala media säger om saken.
Man gör samma sak, man tar del av morgonnyheterna, fast man gör det på olika sätt
LikeLike
Morrica, mediet är i sig inte viktigt.
Ser bara ett problem med den digitala varianten. Hur många lärare är förtrogen med det du skriver?
Dessutom är det ju intressant att få rörliga nyhetsklipp som man kan analyser. Skolan har betydligt större variationsmöjligheter idag än när man gick i skolan när man bara hade AV-centralen att förlita sig på.
LikeLike
Jag ser nog nät och papper som två sidor av samma sak – i det här fallet är det journalister som beskriver världen. Då blir tidningen en institution och det är omöjligt att tänka sig nätet utan pappersdelen som idag genererar intäkterna.
LikeLike
Plura, jag tror din tanke råkade hamna upp och ner – det du beskriver är inte ett problem med det digitala media. Det är ett problem med uppdateringen av lärarkåren. Att man överhuvudtaget tillåts vara oförtrogen med digitala media och ändå arbeta som lärare i svenska skolor är *diplomatisk harkling* problematiskt.
Mats, det kan se omöjligt ut utifrån vad vi vet idag. Det betyder inte att det är omöjligt.
Tänk, för bara lite tid sedan trodde vi att det var omöjligt att något skulle kunna röra sig snabbare än ljuset, t ex.
LikeLike
Det är möjligt att i framtiden är vi alla journalister och då blir medias roll som filter förlegat – “att lägga världen tillrätta” framstår redan idag som ett ganska svajigt projekt ( även om systemet med ansvarig utgivare och meddelarskydd verkar vara juridiskt hållbart)
På sikt vill vi nog veta mer!
LikeLike