SVT Debatt behandlar (under ytterst förnedrande former) TUR-teaterns uppsättning av SCUM-manifestet. Alla som deltar är förlorare, men regissören Erik Holmström kommer nog ha svårt att skaka av sig den koleriska imagen.
Jag tröstar mig med underbara programmet The trip.
Hmmmm – life is good.
Tysta tankar 
Debatt var ett otäckt program i kväll med SCUM-avsnittet.
Det var bara aggressiva feminister som pratade, begärde att få tala till punkt och sedan avbröt andra talare.
The Trip är fantastisk – vilken härlig dialog!
LikeLike
Jag är inte säker på betydelsernas ordet “progressiva” här? Hur menar du?
Programmet började olyckligt med att den kvinnliga huvudrollsinnehavaren slog fast att det var orättvist och typiskt att inte de manliga medlemmarna av teatern blivit mordhotade.
Sedan blev det värre.
LikeLike
Mats, här har vi väl en Freudiansk historia iaf!
Jag skrev aggressiv, inte progressiv.
LikeLike
Ouppps!
LikeLike
Värre, för vem då? Mycket litet sades i debatten, särskilt om det som kanske bör anses som mest bekymmersamt; konstnärlig frihet och mordhotade kulturarbetare. Ström och Billing körde gammal skåpmat om den feministiska agendan, men vad är egentligen deras agenda? Objektivism, neutralitet, kritiker? Den andra sidan naglade även dem fast sig i påståenden och påhopp som var osakliga och fördummande. Ändå borde debatten kunnat vara intressant.
Vilka är det som “tvingas” till denna teater? Elever “tvingas” till väldigt mycket i skolan, men vad mer är det då vi bör undvika i skolan? Gillar vi inte SD så ska vi inte bjuda in dem att tala, eller? Inga av motdebattörerna hade sett pjäsen, någon politisk agenda eller personliga åsikter verkar alltså inte pjäsen bygga på. Jag har heller inte sett pjäsen eller läst boken (som av någon anledning kallades manifest), men mellan allt gapande lät det ändå som om teatern inbjöd till dialog och diskussion efter pjäsen. Det räcker för mig för att kunna motivera ett besök med en av mina klasser. Konst och kultur måste få provocera och problematisera. Tolkas det bokstavligt så undrar jag vilka andra verk som ska undvikas eller hindras från kulturbidrag.
Det är anmärkningsvärt att du hävdar hon anser det orättvist att den manliga regissören inte blivit mordhotad. Sa hon verkligen så? Det uppfattade inte jag. Finns det verkligen inget allvarligt i att en kulturarbetare mordhotas idag i Sverige för en teateruppsättning? Oavsett kön? Bör inte det demokratiska samhället ställas sig upp och unisont ta avstånd från det? Nu lät det mer som ett milt raljerande från din sida.
De inblandade tävlade i att missförstå varandra. Få eller knappt någon kunde särskilja pjäs och personliga/politiska åsikter. Med den retoriken undra man vem som står näst på tur att förbjudas? Kanske Per Ragnar då han gestaltar Hitler i Hitlers bordssamtal? Ska vi tolka hans gestaltning bokstavligt och därmed slå fast att han önskar livet av alla judar i världen?
Jag som lärare har en naiv tro till debatt och dialog i demokratisk anda, men på denna nivå önskar jag inga av mina elever att behöva delta i.
LikeLike
Båda sidor var verkligen alltför angelägna om att pricka in sina poänger och det eventuellt allvarliga samtal som kanske skulle ha kunnat uppstå under andra förutsättningar fick aldrig någon chans att uppstå.
Om du tror dig kunna hantera den här debatten med din gymnasieklass är det bra – själv såg jag Tolvskillingsoperan på gymnasiet och minns Sjörövar Jennys hatfulla och hämndlystna utrop : “Döda dem alla” som yttterst motiverat i det konstnärliga samanhanget.
Ytterst få tolkade kommunisten Brechts pjäs som en uppmaning till blodig revolution – även om det kanske var det?
Men programmet var en obehaglig soppa och jag har svårt att förstå programledarens belåtna slutord.
Vad elever tvingas till är nog ett ämne för sig – jag antar att du har läst om hur publiken delas upp? Heteronormativt?
LikeLike
Mats, det finns mycket som kan ifrågasättas. Och det är väl vad en mogen diskussion/samtal/dialog måste syfta till? Just uppdelningen i hur publiken sitter måste väl också kunna bli en lämplig utgångspunkt till diskussion? Vi spelar ju allehanda rollspel om både handel och skuldkriser där förutsättningarna för deltagarna är annorlunda, och vi diskuterar just detta. Det måste kunna gå även här. Varför inte diskutera just heteronormen t.ex.?
Jag hyser inga grandiosa tankar om att jag absolut skulle lyckas att hantera debatten med mina klasser, men det är ju svårt oavsett ämne. Det är bara att släppa testballongen Israel-Palestinakonflikten så får man se. Men ska vi i så fall undvika den? Det är bl.a. det som är så obegripligt att Ström, Billing och Lindberg verkade vilja.
Kanske är jag naiv, men jag eftersöker mer diskussion och provocerande utmaningar för elever. Däremot är just Debatt ett avskräckande exempel överlag vad gäller just detta.
Och jag hävdar fortfarande att det är ytterst allvarligt att skådespelaren hade ett mordhot över sig pga en teateruppsättning. Det är synnerligen upprörande och oroväckande. Om det skulle jag kunna initiera en diskussion i mina samhällskunskapsklasser t.ex.
LikeLike
Jag tror att du kommer upptäcka att Pelle Billing visar helt andra sidor på sin blogg. Han är inte antifeminist och jag har inte läst någonstans att han vill stoppa föreställningen. Men han kan försvara sig själv.
Däremot innehåller en hel del av kommentarerna där hatiska undertoner som är besvärande på många plan. De flesta verka vara besatta av kålsuperi – “Det var dom som började”!
LikeLike
Jag tycker Billing är klart ojämn i sin samhällsanalys, men visst finns där behövliga poänger.
Angående uppsättningen skriver han: “…att bjuda in hela gymnasieklasser där ungdomarna inte själva kan avstå från att delta är oetiskt – och bör alltså inte göras.”
Jag tycker att detta är märkligt sätt att resonera. Vad mer ska skolan undvika att beröra som ungdomar inte själva kan avstå ifrån? Är det etiskt försvarbart att det folkvalda riksdagspartiet SD besöker skolan? http://www.dn.se/debatt/sds-nya-ideologiska-etikett-andrar-inte-partiets-politik
Mig veterligen känner jag inte till någon skola som tvingar någon att delta i något på gymnasienivå. Vi har ju snarare problemet att allt fler väljer att inte komma överhuvudtaget till planerade lektioner och aktiviteter.
LikeLike
Jag är också bekymrad över kopplingarna mellan genus- och samhällsanalys. För många debattörer tycks det finnas ett starkt samband mellan socialism och statlig genuspolitik. Historiskt kanske det är lätt att blanda samman de här projekten som båda andas social ingenjörskonst.
Men jag tycker att det är alltför enkelt. Kartan stämmer inte längre. Det går att vara socialist och kritisera genusvetenskap utifrån postmoderna teorier om normativitet.
När det gäller obligatorieläggning av moment finns det olika tekniker. Jag tror att det går att smyga in tvånget genom kopplingar till bedömning och betyg.
Eller skapar du garanterat bedömningsfria zoner i din undervisning?
LikeLike
Jag tror vi är överens om att all vetenskap, teori och ev. agendor bör diskuteras och kritiskt granskas.
Vad jag menar med avsaknaden av tvingande åtgärder i skolan är att det finns ingen skolplikt som tvingar elever att delta i någon aktivitet i gymnasieskolan. Däremot är det ju av förklarliga skäl väldigt svårt att uppnå målen om man inte deltar. Naturligtvis skulle jag kunna lägga in bedömningskriterier för ett teaterbesök med efterföljande diskussion och anse det vara ett obligatoriskt moment. Men mål kan uppnås på väldigt många olika sätt.
Jag vet inte om du medvetet eller omedvetet missförstår mig. “Garanterat bedömningsfria zoner”, vad innebär det? Det är klart att elevers förmåga att argumentera väger in när betygsättning till slut ska göras. Vi diskuterar många etiskt problematiska saker i skolans värld, men jag hoppas att jag kan vara professionell nog att inte belöna “de rätta svaren”. Frågar du mig om bedömning i sin helhet så anser jag personligen att skolan går allt mer mot att vara en betygs- och bedömningsindustri med gigantiskt svällande dokumentationskrav. Jag har svårt att se att skolans resultat ska höjas med hjälp av det.
Men avslutningsvis, jag förstår faktiskt fortfarande inte problemet med att skolklasser går och ser denna föreställning.
LikeLike
Andreas.
Jag vet inte om du förstått det?
Det sk mordhotet ingick enligt den konstnärliga utövaren som en del i det totala konstverket. En slags invärtes fortsättning av SCUM – manifestet.
Allt i i den moderna konstens anda. Allt kan sägas och utföras så länge man definierar sig som konstnär.
Är det det som kan benämnas postpostmodernism?
Jag lovar. På heder och samvete. Jag är ingen konstnär.
Jag är en människa av kött och blod.
LikeLike
Jag jobbar på högskolan och där försöker vi göra en strikt åtskillnad mellan undervisning och examination. I grundskolan och gymnasiet är det ofta lite vagare vad som är det egentliga underlaget och det påverkar naturligtvis barnens upplevelse av vad som är möjligt att säga. Vilka åsikter belönas?
– Hur kritiska vill du att vi ska vara?
Det är möjligt att du lyckas skapa en undervisningssituation som inbjuder till reflekterande samtal av besöket – risken finns att en del killar med stukad självkänsla tar illa upp.
Låt mig ge ett exempel – när jag jobbade på förskolan hade vi julfest på stadsdelen. Vi var 500 kvinnor och fem män. Berith Åhs föreläste om manliga härskartekniker och höjdpunkten var när vi reste oss och höll varandra i hand sjungandes “å å å tjejer, vi måste höja våra röster för att höras”.
Jag har ganska stabil självkänsla med det var faktiskt med blandade känslor jag deltog.
Allvarligare är nog problemet att de få män som söker till lärarutbildningen ofta har en väldigt negativ bild av maskuliniteteten och att en del av litteraturen förstärker det mönstret. De förväntas liksom ta ansvar och ta avstånd från något som jag menar är ganska komplicerat.
Att vara ensam man bland 20 kvinnor inbjuder till många utmaningar och jag är inte säker på att botgörarpositionen är särskilt funktionell.
LikeLike
Anders, vad menar du att jag inte har förstått? Hotet riktade sig som svar på uppsättningens handling. Namn, adress och dylikt hängdes ut. http://svt.se/2.27170/1.2603784/turteatern_polisanmaler_hot
Resonerade du på samma sätt kring hoten mot Vilks? Är det försvarbart, får dem skylla sig själva?
Mats, distinktionen mellan undervisning och examination är av förklarliga skäl annorlunda mot högskolan. Här handlar det ju om att allt tillgängligt material ska tas i beaktning vid betygssättning, målen kan nås på en rad olika sätt. På högskolan gäller endast seminarier, tenta och uppsats.
Jag förstår och håller med att man alltid måste avväga hur saker kan uppfattas. Dina exempel är tydliga exempel på när detta inte verkar ha tagits i beaktning överhuvudtaget. Men frågan kvarstår vad mer vi ska avstå från för att det kan stuka elevers självkänsla? Ingen elev ska behöva uthärda aktiviteter som starkt negativt kan påverka den elevens välmående, det är helt klart. Jag vet inte om denna teaterföreställning gör det, gör du?
Jag har just nu ett stort moment om rasbiologins historia och har då elever med funktionsnedsättning som skulle kunna känna sig väldigt utsatta för det material som presenteras från bl.a. Levande historia. Skulle jag ha undvikit detta avsnitt? Jag har en väsentlig andel elever med utländsk bakgrund. Ska jag undvika att resonera kring SD:s politik och önskan om kulturell homogenitet? Våra historieböcker behandlar till 90-95% mäns historia, på vilket sätt kan det påverka kvinnliga elever?
Det finns ingen som helst anledning med att skuldbelägga gruppen pojkar/män någonstans i vårt samhälle. Jag har ingen anledning att försvara någon teateruppsättning som jag inte har sett, men jag har svårt att förstå att en pjäs ska tolkas bokstavligt och att diskussioner om könsroller efter en pjäs inte skulle kunna vara positivt? Nu förs diskussionen om hur vi bäst undviker att diskutera detta. Eller det kanske inte är ett ämne som ska diskuteras? Jag tror inte att folk kommer att vallfärda till Kärrtorp, så risken är att detta ändå är ett storm i ett vattenglas.
LikeLike
Den där pjäsen har snurrat några varv för mycket i debatten och jag hoppas att antifeministerna lägger ner intresset för den. Låt oss betrakta konsten som ett frirum och då blir det också frivilligt att uppsöka detta.
Mordhoten mot föreställningen blir kanske en del av installationen – på samma sätt som rättegången mot Wilks är en del av Nimis? Nja – det verkar vara ett alltför komplicerat och riskabelt spel, Det finns alltför många dårar och för mycket våld i världen.
När det gäller skuldbeläggning är det svårt att inte se mönster. Idag är dagen då våldet mot kvinnor ska avskaffas och jag menar att den här personen laborerar med ett riskabelt “vi män”.
Jag är engagerad i frågan om pojkars skolprestationer och idag har jag lyssnat på SMDI-licentiander som berättar om hur de ska få pojkar att läsa. Den gängse förklaringen om antipluggkultur börjar bli lite urvattnad.
LikeLike
Rakel Chukri skriver en underlig text i Sydsvenskan
http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article1581516/Ursinnets-ursprung-.html
Såg vi verkligen samma program?
Vem var det som tuggade fradga?
LikeLike
Mats, väljer du inte att både missförstå fradgan, som jag mer uppfattade som en metafor på det ursinne som trots allt flödar runt denna teateruppsättning, och essensen i artikeln?
Ingenstans nämner hon programmet Debatt utan för, vad jag anser, en nykter och intellektuell granskning av denna uppskruvade och urspårade debatt. Lysande är hennes retoriska fråga: “Ska man idka den typen av bokstavstrogen läsning på annan konst måste man också hävda att Lars Vilks utmålar muslimer som hundar.”
Jag antar att vi ser olika saker helt enkelt.
LikeLike
Jag tycker nog att hennes text är en del av ställningskriget och positioneringen.
Chukri är lite för angelägen om att slå fast vem som är de goda och avslutningen är ganska retorisk:
“I det vidunderliga förordet till den svenska översättningen av ”Scum-manifestet” skriver Sara Stridsberg: ”Valerie våldtogs av sin pappa när hon var liten. Valerie levde under stora delar av sitt liv som prostituerad. Det som sägs om patriarkatet från den platsen är det enda som är värt att veta om patriarkatet”.
När jag såg pjäsen i veckan sa kvinnan bredvid mig att det nog är dags att hitta nya texter. Hon har förmodligen rätt. I pjäsen på Turteatern säger Andrea Edwards peppande att akt ett snart är slut. ”Akt två är resten av era liv”. Jag kan inte låta bli att tänka på vilket slags manifest som vår tids Valerie Solanas hade skrivit idag. Ett traffickingoffer som har sålt sex på Aquakul, på pizzerior, ute i radhusidyllerna, på Triangeln. En av alla Lilja 4-Ever som lever nära oss. Vilken bild har hon av svenska män? Hur ser det flämtande svarta hålet av kvinnohat ut just här och nu? Något säger mig att alla inte vill veta svaret på den frågan.”
Med det perspektivet är det naturligtvis helt ointressant om de pojkar som ser pjäsen blir kränkta eller inte.
Men nog är det att baxa fram den stora kanonen?
LikeLike
Det här med hets mot grupper är intressant. En fråga som ingen vågar fullfölja är om pjäsen handlat om judar eller eskimåer på samma sätt. Då skulle bedömningarna ha blivit helt annorlunda, skulle jag tro. Vad säger debattörerna?
LikeLike
Antifeminister har vädrat den här parallellen till leda. Men det tål att tänka på.
Frågan är hur den här paragrafen om hets mot folkgrupp ska tolkas. Är män en folkgrupp?
LikeLike
Som lagen är formulerad idag är det fullt tillåtet att hetsa mot män, tyvärr, men frågan är väl snarare om det ska vara tillåtet/ok att hetsa mot någon grupp i samhället på det sättet oavsett om det är en folkgrupp eller inte.
Det är ju inte tillåtet att hetsa mot homosexuella eller pga hudfärg o.s.v., men är det (speciellt) vita, heterosexuella MÄN så blir det tydligen ok igen.
LikeLike
Lagen utgår från att människor som tillhör en grupp med makt inte behöver skydd. Det är ett riskabelt antagande!
LikeLike
Även att endast på förväg definierade grupper ska åtnjuta sådant skydd, oavsett om grupperna har makt eller inte.
LikeLike
Du beskriver den omvända diskrimineringens förtryckande logik. Ingen ska behöva eefinieras som offer.
LikeLike
Det finns t.o.m. en motsägelse i det systemet, lagstadgat stöd/rättigheter som inte ges andra grupper är också en form av makt.
LikeLike
Maktens natur glider mellan fingrarna – men att med lag försöka definiera vem som är utsatt på en kollektiv nivå måste vara ett hopplöst projekt.
Sexköpslagen är kanske det värsta exemplet.
LikeLike
Att på kollektiv nivå definiera vem som är utsatt för att sedan tillämpa detta i form av skuldbeläggande på individnivå…
Ja, sexköpslagen är ett prakt(eller snarare botten)exempel på detta.
LikeLike
Hetsdebatten är möjligtvis intressant och den kanske måste luftas. Frågan är hur Vilks hade tolkats om han hade riktat sig mot judar?
Om man ska utgå från att Chukri har rätt måste man fråga sig om det existerar ett hat mot kvinnor i dagens Sverige? Man måste också fråga om det existerar ett hat mot män? Hur ser detta i så fall ut?
Man kan möjligen hävda att Chukri tar ställning i debatten, men vi tar alla ställning, det gör även Johan Lundberg, Ström och Billing. Och Edwards. Men dem når inte varandra utan de anstränger sig kraftfullt och seriöst för att missförstå och misstolka varandras argument. Det samma gäller pjäsen. För det är en pjäs, det kan vi väl slå fast? Ska vi då tolka Dramatens uppsättning Misantropen bokstavligt också, om den människohatande Alcestes?
LikeLike
Jag tror inte att det råder några tvivel om att pjäsen är en pjäs.
Huruvida manifestet är ett manifest råder delade meningar om.
Om mordhoten (och det lär ha förekommit från båda sidor) är en form av installationer så är det naturligtvis en mycket olustig form av konstnärligverksamhet.
Om recensionen är en recension eller en partsinlaga som avser att hälla bensin på brasan – ja det kan vi också diskutera. Jag lutar åt den senare åsikten.
Om det finns kvinnohat och manshat i samhället? Jo, jag har stött på båda formerna och vill gärna undvika att vara delaktig i de här rörelserna. Min tes är att de legitimerar varandra. Kampen har blivit som en livsluft och den ömsesidiga demoniseringen är grundregel. När det gäller Debatt var det ingen vacker uppvisning från den feministiska sidan – det är ingen fotbollsmatch.
LikeLike