Kanske har jag mött alltför många normativa studenter den här veckan.
Tysta tankar
Lärandet börjar där den trygga zonen upphör
Kanske har jag mött alltför många normativa studenter den här veckan.
Tysta tankar 
Jag vet inte varför men kom omedelbart att tänka på Markus Birro.
LikeLike
Bra Bertil. 🙂
Det finns sanning i citatet även om jag vänder mig mot ordet aldrig.
Men att se sig som en förebild behöver inte vara självhävdelse och inflaterat ego. Att se sig som förebild som förälder eller lärare innebär ett ansvarstagande och en begränsning i det man tillåter sig – något jag skulle vilja se mer av.
Mitt skräckexempel är när en elev fastnade med trimmad moppe i en poliskontroll utanför skolan och smet från polisen raka vägen till sin far skrikandes pappa, pappa. Pappa skulle rädda honom från den dumma polisen. Gissa vem som hade trimmat moppen.
LikeLike
Det är nog svårt att tänka sig ett föräldraskap utan den här dimensionen.
Ur mitt perspektiv kan det vara lite kvävande att möta all denna koncentrerade godhet hos studenterna. De tycks vara djupt upptagna av frågan om “hur bör man vara” och diskussionerna blir ibland lite ängsliga.
Vad får jag tycka?
Vad får jag känna?
LikeLike
Det är klart de är oroliga och nervösa, och de tycks inse att vare sig de vill eller inte så löper de risken att rätt som det är stå där och vara förebilder för inte bara ett fåtal stjärnögda adepter. Det är en yrkesrisk vi bör ta på allvar, och studenternas frågor tycks indikera att de faktiskt gör det.
LikeLike
Jag är glad så länge normativiteten inskränker sig till skolans värld. Tyvärr finns det många som även har starka åsikter om hur föräldrar bör vara.
LikeLike