Det ställs ganska höga krav på framtidens förskollärare. Listan från Skolverket är skrämmande lång.
Kompetensprofil för förskollärare
Mötet med barnet
- I mötet med barnet ska förskolläraren visa sin förmåga att:
- Bedöma och dokumentera det enskilda barnets behov och utforma utbildningen så att barnet får det stöd, den hjälp och de utmaningar barnet behöver
- Utforma undervisningen i enlighet med de nationella målen i läroplanen och anpassa utbildningen till såväl det enskilda barnet som till barngruppen, sammanhanget och situationen
- Ta ansvar för att stimulera och utmana barnets utveckling och lärande genom att erbjuda en pedagogisk miljö där lärandet sker i vardagliga, lekfulla och för barnet funktionella sammanhang
- Ha ett medvetet och engagerat förhållningssätt till barnets möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen för språk, matematik, naturvetenskap och teknik
- Ta ansvar för att följa upp och kommunicera barnets lärande och utveckling med föräldrarna
Ledarskap
- I sitt ledarskap ska förskolläraren visa sin förmåga
- Leda och organisera arbetet så att en trygg lärandemiljö skapas som grundar sig på ömsesidig respekt och samarbete
- Se fördelar med barns olikheter och genom detta stimulera barnens sociala gemenskap och ansvarskänsla
- Eftersträva en god relation till barnen som karaktäriseras av ömsesidig respekt, förtroendefullt förhållningssätt samt positiva förväntningar
- Skydda varje barn mot skada, kränkningar, trakasserier och diskriminering
- Låta barnen utveckla sina förmågor oberoende av könstillhörighet
Samverkan
- I sin samverkan ska förskolläraren visa sin förmåga att:
- Vara saklig och objektiv i yrkesutvecklingen och därmed kunna uppfattas som rättvis av barnen
- Ha ett nära samarbete med kollegor, föräldrar och
- Delta i förskolans kontakter med samhället i övrigt
- Delta i det systematiska kvalitetsarbetet den förskoleenhet där förskolläraren är anställd
- Respektera såväl kollegors som andra yrkesgruppers kompetens, skyldigheter och ansvar i den dagliga verksamheten
- Förstå och följa den människo- och kunskapssyn som förskollärares yrkesetik vilar på samt diskutera och bearbeta yrkesetiska ställningstaganden
Ansvar för lärande och yrkesutveckling
- Förskolläraren ska kunna ta ansvar för sitt eget lärande och sin egen yrkesutveckling, genom att:
- På ett systematiskt sätt reflektera över sitt praktiska arbete enskilt och tillsammans med andra
- Bedöma vilken effekt olika metoder har för barns lärande och utveckling och anpassa arbetet därefter
- Tillägna sig aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete
- Bedöma sitt eget behov av kompetensutveckling
Källa: Skolverket
Jag funderar över hur den här kravlistan påverkar oss. Finns det en annan lista för så kallade “dagisfröknar”?
Tysta tankar 
Ger mig inte in i nån diskussion om dagisfröknar eller inte här men du säger att listan är skrämmande lång. Listan för lärare är ungefär lika lång men något annorlunda. Det betonas att “läraren ska ha visat sin förmåga att…”. Tror du att man kan arbeta ett år som förskollärare eller lärare utan att ha gjort allt detta – och kanske lite till – det tror inte jag. Listan visar hur kompexa yrken det är, oavsett vad vi kallar dem inte minst för att vi har att förhålla oss till så mycket på en gång, individen, gruppen, föräldrar, kollegor och sist men inte minst styrdoumenten. I detta ska vi också hitta oss själva – och vår förskollärar-/lärarroll. Då tänker jag med en rysning på Gens inlägg i er skolfrontsdiskussion om att lärarens person inte ska ha betydelse. Skulle fan vilja vara lärare i hans drömvärld – då föredar jag Skolverkets!
LikeLike
Anna, så klokt skrivet!
LikeLike
Jag är ganska van vid att hantera kriterielistor och tror de kan vara användbara som underlag för samtal om yrkets komplexitet. (Kentrell har beskrivit dilemmat utmärkt)
Det blir mer problematiskt om vi använder dem för att pricka av. Då odlar vi underförstått myten om den komplette läraren. De flesta av oss har en diffus dröm om att vara “good enough”.
Skolverkets drömvärld – det var en vacker bild! ( nu gjorde jag en tolkning av Annas avslutande poäng)
Jag är också för drömmar, åtminstone så länge jag slipper kontrollera andras.
LikeLike
Hur menar du, Mats?
LikeLike
Listan påminner om engelska matriser där blivande lärare ska bedömas på 20 punkter i 17-gradig skala. Om vi ska gå in i de här bedömningsprocessern måste vi tro på meningsfullheten.
Alla vill ha bra lärare – jag är inte säker på att de här listorna hjälper oss.
På ett plan hotar mallarna mångfalden. Finns det utrymme för komplementärt tänkande?
LikeLike
På vilket sätt hotar denna beskrivning mångfalden? Den ger inga yttre ramar, utan utgör bara, såvitt jag kan se, en konkretisering av det skolverket beslutat den som har förskollärarlegitimation skall kunna. En slags minsta gemensamma nämnare, utöver vilken det finns minst lika mycket utrymme som idag för mångfald och variation.
Jag vill gärna förstå hur du menar?
LikeLike
På ett moraliskt plan handlar det om att skapa en gemensam förståelse av alla dessa ord. Samt att få ett gediget underlag.
Annars blir det fort besvärligt.
LikeLike
Kanske kan en bra början vara att prata om dem offentligt (som du ju gör här, t ex) och försöka reda ut vad det är som faktiskt finns i dokumentet och vad som är känslomässiga reaktioner och rädslor som dyker upp och trasslar till saker? Kan det vara så att det finns så mycket oro och osäkerhet i förskollärarkåren, och i lärarkåren generellt, inför detta “nya” att det gör saker svårare, tror du?
LikeLike
Det var mycket enklare på den tiden då det räckte att vara hel och ren.
Ibland skapar språket klarhet. Ibland blir det bara värre när vi försöker sätta ord på sådant som vi inte riktigt kan beskriva. Eller hur det nu var Wittgenstein brukade säga…
LikeLike
Wittgenstein gav upp i förtid. Ibland behöver man en faslig massa försök innan det blir som man har tänkt, men det går. Så småningom.
Visst var det enklare förr, innan vi upptäckte hur komplicerad världen faktiskt är, och innan någon upptäckte att den i själva verket är ännu mer komplicerad än vi trott, och att det vi förlitat oss på skulle vara välordnat och prydligt inte alls är det. Egentligen.
Men så är det. Vi rör oss ständigt mot högre entropi, och det måste vi förhålla oss till.
LikeLike
Eftersom jag säger samma sak till studenterna är jag nog tvungen att hålla med dig. Kunskap är möjlig och språket är vårt viktigaste redskap.
Det kan också vara så att den stora förvillelsen bor just i språket och att vi förväxlar bilderna med verkligheten.
LikeLike
Det gläder mig, det hade varit tråkigt om du varit tvungen att stå och säger saker du inte tror på om dagarna.
Ja, kunskap är möjlig. I somliga aspekter är den rent av oundviklig, hur vi än duckar och krumbuktar. Kan det vara en av orsakerna till att många verkar oroliga och rädda?
LikeLike
Beskrivningen av den andre är alltid riskabel. Jag skulle nog vilja gräva vidare i rätten att definiera varandra – eller lärarens rätt att definiera elevens svaga sidor.
Men det är väl vårt uppdrag? Den lojale tjänstemannen får inte tvivla!
LikeLike
Nej, det är inte vårt uppdrag, och uppriktigt talat känns det förfärligt obehagligt att höra någon i din position beskriva det så.
Att bedöma elevens prestationer i skolarbetet är att bedöma elevens skolarbete. Att sätta betyg är att redogöra för vilka kunskaper och färdigheten eleven visat upp, fram till den punkten betyget sätts.
Det är allt. Det är ett mycket tungt ansvar man har, och man måste sträva efter att så långt det någonsin går göra en bedömning enbart av elevens skolarbete. Känner man att man har svårt för detta, att man är för nära eleven, att man har svårt att sätta sina egna känslor åt sidan bör man vara så professionell att man ber om hjälp, av en kollega eller av rektor, att bedöma eleven i fråga.
Inte i någon mån definierar man eleven, eller elevens svaga sidor. Man bedömer överhuvudtaget inte eleven som person i någon mån. Det är fullt möjligt att sätta ett IG på en elev och ändå ha full respekt för eleven som en kapabel, klok och värdefull människa, och kan man inte göra den åtskillnaden missköter man sin position, och bör avskiljas från sitt uppdrag.
Det är min personliga uppfattning.
LikeLike
Det är intressant att jämföra med de krav som ställs i sista terminen
Click to access På%20_vag_mot_larayrket.pdf
LikeLike
Bedömningen av den blivande lärarens lämplighet är i någon mening svår att reducera till prestation. Tråden handlar om huruvida en person som redan har genomgått 3,5 års utbildning och 20 v VFU ska bedömas en gång till.
Din tes är att det går att instrumentalistera detta genom tydliga kriterier till en objektiv bedömning av prestation – jag bekymrar mig över dold maktutövning. Den bedömdes utsatthet skapar ett alltid anpassningstryck.
Frågan är om det är större under provåret jämfört med utbildningen?
LikeLike
Eller den senaste varianten
Click to access På%20vag%20mot%20–%20Mah.pdf
Det finns stora likheteter.
LikeLike
Nåväl, låt oss då prata om huruvida de kriterier som satts upp för att den nyutexaminerade forskolläraren ska bli en legitimierad förskollärare är rimliga eller inte, och huruvida bedömningen av dennes prestation snarare är en bedömning av dennes person.
Kriterierna tycks mig inte orimligt hårda, och tanken är, om jag förstått det rätt, att efter utbildningen bör förskolläraren klara av att uppfylla dessa. Om denne under sitt provår inte klarar av detta så förblir den, såvitt jag förstår, utexaminerad men inte legitimerad förskollärare. Har jag förstått saken rätt? Och hur uppfattar du kriterierna? Är de rimliga? Speglar de ungefär den kompetens en förskollärare behöver ha för att kunna utföra sitt uppdrag?
I övrigt: nej, det är inte “min tes”. Det man möjligen skulle kunna kalla “min tes” i sammanhanget är att det är alldeles för mycket obearbetade känslor som svallar i svensk betygsdebatt, och i svensk betygssättning i många fall. Det skulle vi behöva göra något åt.
Det finns, har alltid funnits och kommer alltid att finnas oetiska människor, även i myndighetsposition, och risken att någon missbrukar sin position finns alltid.
Därför bör det finnas kontrollinstanser, och därför är såväl transparens som dokumentation så oerhört viktigt. Det ligger i utexaminerade förskollärares intresse att kriterierna är så sakliga och konkreta som möjligt, men det ligger också i bedömarens intresse att så är fallet. Ty risken att göra en felbedömning av misstag är mindre om det är tydligt vad som skall bedömas.
LikeLike
Det här är vad vi på institutionen kallade “kursanvisningsspråk”. Ord, ord, ord utan mycket innehåll.
LikeLike
Hur menar du med mycket lite innehåll, Bertil? Kanske kan texten kräva ett par genomläsningar om du tycker den känns snårig, det förstår jag, men jag uppfattar den som osedvanligt konkret och tydlig. Vad är det du tycker är svårtolkat?
LikeLike
Vad är det du tycker är så klart?
LikeLike
Checklistor är aldrig bra då alla punkter ständigt behöver utvecklas, detta torde gälla all personal i förskolans och skolans värld. Bra att ha en lista att utgå ifrån dock som du också påpekar. Att man skulle vara fulllärd efter ett år i yrken är varken möjligt eller önskvärt.
LikeLike