Under några dagar har vi diskuterat nödvändigheten av att basera en yrkesutbildning på forskning. Vi är väl inskolade och ingen vill på allvar ifrågasätta nyttan av systematiserad erfarenhet och kritiskt tänkande.
När jag möter studenten som har svårigheter att formatera kommentarer på kommentarer i det avslutande examensarbetet säger han glatt:
– Äsch jag går hem och kollar på Youtube, det finns säkert någon film. Jag kan faktiskt inte komma på någonting som inte går att lära sig på Youtube!
Jag försöker komma på luckan i hans tes. Hur ska jag argumentera?
Tysta tankar 
Orsaken till att “allt” går att lära sig på Youtube är att där finns en skrälldus olika instruktioner om “allt”. Somliga tillförlitliga, somliga av annat slag. Somliga som många kan lära sig av, somliga som passar ett fåtal. Somliga som man kan lära sig lite grann av, somliga som man kan komplettera detta med. Det kommer att ta en stund för studenten att hitta en instruktion som passar för just detta tillfälle, men går, det gör det sannolikt.
När studenten själv står där och ska lära ut, vill h*n ha en uppsättning metoder där det prövats vilka styrkor och svagheter respektive metod har, där det prövats och finns beskrivet under vilka omständigheter den ena eller den andra metoden är att föredra och hur h*n tar reda på vilka omständigheter som gäller på raskast möjliga vis; eller föredrar h*n att fnatta runt och pröva sig fram medan veckorna går och riskera att gruppen kaosar omkring eftersom de metoder h*n prövar inte passar under förhållandena?
Hur vet h*n för övrigt att den instruktion h*n hittar och använder faktiskt är så bra som den utger sig att vara? Kommentarerna i kommentarsfältet kan vara skrivna av den som gjort filmen och dennes mormor, för allt studenten vet.
Ungefär så skulle jag sagt.
LikeLike
Jag vet inte! På ett plan är jag full av beundran inför inställningen. Han är antagligen medveten om att det är fullt av skräp (det här med att pussa grodor…) på nätet och han kalkylerar att se en del irrelevanta filmer innan rätt.
Men det är något kaxigt självmedvetet över inställningen. Samtidigt är jag glad över att kirurger inte utbildar sig själv.
Eller lärare.
Det är nog mer en inspiration att pröva själv än det i brukar kalla “källa”?
LikeLike
Varför söker du då argument mot? Prova själv och se vad du finner!
LikeLike
Jag försöker motivera min egen existens. Det går nästan.
Antagligen förutsätter Youtubelärandet ett starkt inre driv. Du får belöna dig själv – eller rättare sagt – kunskapen är sin egen belöning.
Du känner säkert igen citatet “om en lärare kan ersättas av en dator så bör han också ersättas av en dator”. På ett plan gillar jag den här krassa inställningen. Vi har en tendens att romantisera mänskliga möten som en avgörande kvalitet i utbildning.
LikeLike
Jag är mycket förtjust i den formuleringen, den är väldigt viktig och ställer krav på lärarna att uvecklas och vara relevanta. Finns en kommunpolitikervariant också (jag har själv hittat på den) “en kommunpolitiker som kan ersättas av en rockhängare bör ersättas av en rockhängare”
LikeLike
En lärarutbildare som kan ersättas av en floskelsamling bör ersättas av en floskelsamling.
Inte riktat till Mats förstås.
LikeLike
Tack – tror jag!
LikeLike