“Vid Moderaternas seminarium i riksdagen om den lärande hjärnan var de inbjudna forskarna eniga om att alla elever har kapacitet att nå godkänt.”
Mängdläran pekas ut som en av syndabockarna bakom det svenska så kallade “haveriet”.
“Alla” är väldigt många – frågan gäller kanske vad det är för “godkänt” eleverna ska nå?

Hur menar du? Det står väl tydligt angivet i betygskriterierna vilka kunskaper som motsvarar motsvarande godkänt i respektive ämne?
LikeLike
Menar verkligen hjärnforskarna att alla barn har förutsättningar att nå godkänt i alla ämnen på alla nivåer?
Det är ett ganska djärvt påstående.
LikeLike
Det är få som inte har det – förutsatt att de får adekvat undervisning och tillräckligt med tid på sig.
LikeLike
Det är absolut väldigt många fler som har dessa förutsättningar än man trodde på 30-talet då realskolan var förbehållen medelklassens barn
LikeLike
Men personer som missbrukar ordet alla inger inte förtroende.
LikeLike
Mats nu gör du mig besviken.
Om du försökt att ta till dig något av kunskapen kring hur hjärnan fungerar skulle du veta att med rätt träning har alla förutsättningar att få kapaciteten i arbetsminnet att öka med åldern. I slutänden är det ett ytterst begränsat antal som faktisk lider av de neurovetenskapliga handikappen.
Dessutom finns det ingen biologisk skillnad mellan könen i förmågan att lära in. Bara en massa könssteriotypa mönster som belaster synen på inlärning.
LikeLike
Så är det ju – notera bör man dock att “rätt träning” ser olika ut för olika individer.
LikeLike
Men Plura – behöver vi diskutera betydelsen av “alla”?
LikeLike
Här måsta man nästan oreserverat hålla med.
Den pedagogiska forskningen är märkligt verklighetsfrånvänd, och många av dess representanter
predikar en mysskola där all oro inför prestationer betraktas som livsfarlig stress, lärarens roll som överbetonad och en demokratisk fostran det viktiga. Vad det senare innebär har aldrig preciserats.
LikeLike
Hej igen! Det var över ett år sedan jag kommenterade här senast, men läst har faktiskt jag gjort hela tiden. 🙂
Nu har jag dock nämligen en fråga. Margareta Pålsson förespråkar ju evidensbaserad pedagogik i sin artikel. Men när jag läser om den meta-undersökning hon hänvisar till, i ett PM med Skolverkets digitala stämpel, så påträffas följande fynd:
“I studien analyseras sammanlagt 138 faktorer som kan tänkas ha betydelse för elevprestationer. Hatties ambition är dock inte att göra en rankinglista över vad som funkar eller inte funkar. Tvärtemot vänder sig hans sig uttryckligen mot den fixering som råder bland många forskare vid att rada upp ett antal faktorer som ”evidensbaserade”. Hatties ambition är istället att presentera en sammanhållen och konsistent förklaring till vad som påverkar elevers studieresultat.” (Som PDF: http://bit.ly/fcSkJR)
Nu känner jag uppenbarligen inte till Hatties forskning, men det verkar ju som om udden riktas mot just detta som Pålsson i neurovetarnas kalla klor har kommit att förespråka. Därför min fråga: Kring vems bakfot har Hattie egentligen fastnat, är det verkligen min?
LikeLike
Hattie verkar låna sig för allehanda argumentation men jag håller med dig. Han förespråkar inte reduktionism!
https://lumaol.wordpress.com/2011/09/14/dagens-order/
LikeLike
Då är det Skolverket du håller med, och det är kanske som det brukar när politiker pratar pedagogik: snurrigt.
Länken var bra. Jag börjar gilla Sydsvenskan.
LikeLike
Här verkar dom ha förstått hjärnforskningens senaste landvinningar!
http://www.dn.se/nyheter/varlden/klartecken-for-kon-x-i-australiska-pass
LikeLike
Dvs samma väg som jag förordade i diskussionen om män verkligen kan bli gravida.
Sånt där som jag tycker att man skall lära ut i den svenska skolan i stället för socialt hyckel.
LikeLike
Intressant!
Och ganska svårt att förstå om man inte träffat transpersoner.
LikeLike
Nå, vad är det för ord? Elverna ska uppfylla kunskapskraven för betygsnivå E. Annars blir det F = IG. Det är det nya i grundskolan.
LikeLike
Pingback: Några länge förtryckta skoltankar – Kuniri
Håller med bloggaren. Någonstans måste man dra en gräns. Eller också förutsätter man en gräns utan att ha tänkt särskilt mycket på det. Man kanske menar alla i grundskolan under förutsättningen att resten går i särskolan?
Att referera till realskolan är i sammanhanget bisarrt. De krav som rådde där kan vi idag bara drömma om. Men praktiserande lärare kan ju skaffa en gammal realskolebok och sätta i händerna på sina elever. Gymnasielärare kan ta fram gamla studentskrivningar och ge sina elever. Gamla rättade dylika borde väl finnas någonstans så man kan jämföra rättning också?
LikeLike
Mats det är väl bara du och dina kollegor som är ute och kvackar i ämnen för forskningen som har dålig relevans för pedagogiken. Men framför allt är det skrämmande att ni inte vill ta till er de rön som faktiskt gör inom hjärnforskningen.
Samtidigt är det inte bara evidens i forskningen som behöv i skolan utan lika mycket struktur ooch system. Om det har jag skrivit här http://pluraword.blogspot.com/2011/09/inte-bara-evidens.html
LikeLike
Hjärnforskning är en högst svajig bransch.
Ein mädchen für alles
LikeLike
Är den. Det är väl den pedagogiska forskningen som är en svajig bransch.
Idiologistyrt med frälsningsläror.
LikeLike
Det är ett väldigt generaliserande påstående.
Är det någonsärskild avhandling di syftar på?
LikeLike
För att se den slags bild Plura lyfter fram krävs nog att man betraktar tendenser och riktningar snarare än enskilda avhandlingar, tror du inte?
LikeLike
Jag synar korten.
Kanske är det ett enskilt lärosäte som förtjänar denna beskrivning?
Konkretion ger trovärdighet.
LikeLike
Hjärnforskningen är svajig eftersom den har långt kvar till användbara kunskaper.
Pedagogikforskningen är svajig eftersom den inte producerar några märkbara kunskaper.
LikeLike
Ändå är Hatties metastudier ett försök att extrahera något som skulle kunna kallas “användbart” – men en forskning som pekar ut de rätta metoderna lär vi nog inte få se.
LikeLike
Åter ber jag herrarna att studer boken “Den lärande hjärnan” kanske en och annan insikt infinner sig.
LikeLike
Det har väl hänt en del sedan frenologins glada dagar.
LikeLike