Jag lyssnar på ministerns förklaring till elevernas dåliga resultat och häpnar över den förenklade analysen.
Vi är helt överens om att det är ett problem att barnen sitter tysta och räknar sida upp och ner i boken.
Jag är chockad över att han tror att katederundervisning är lösningen.
“Regeringen går därför in med sin satsning och styr själva den pedagogiska metoden — didaktiken — i skolorna. Det ska bli mer “katederundervisning”, där läraren undervisar och förklarar mer.
– Det är nytt att staten går in och påverkar didaktiska metoder, men det är av så stort nationellt intresse att vi inte stillatigande kan titta på när det har slagit så fel, sa Björklund.”
Det finns fler metoder att öka barnens matematiska kunskaper.
Många fler!
Jag uppskattar engagemanget men bekymrar mig över att matematik utses till det viktigaste ämnet. Hur påverkar det synen på den övriga undervisningen?
Tysta tankar 
Björklund dömer ut den pedagogiska metod som
Skolverket har dömt ut. Konstigt? Det konstiga är
i stället att elevernas “forskande” blivit som en folk-
rörelse bland Sveriges lärare. Utan eftertanke och
utvärdering. Onödigt att feltolka
begreppet katederundervisning om det endast betyder
att läraren leder klassen i helklassundervisning.
LikeLike
Förlåt men – vem feltolkar vad?
LikeLike
Björklund får nog akta sig för att betona katederundervisning alltför hårt. Risken är annars att han undergräver vissa skrivningar i ämnesplanen för matematik, där det bland annat står:
“Undervisningen ska innehålla varierande arbetsformer och arbetssätt, där undersökande aktiviteter utgör en del.”
En del skulle nog påstå att Björklunds återkommande betoning på katederundervisning visar att han inte riktigt är i synk med vad som faktiskt står i ämnesplanen. En invänding häremot är att Björklund egentligen menar lärarledd undervisning vilket skulle kunna inbepripa andra arbetsformer och arbetssätt än att mässa framme vid tavlan och visa hur man ska räkna. Men när man läser Björklunds egna ord blir man fundersam på om begreppet katederundervisning i Björklunds tappning egentligen är så elastiskt som vissa låter påskina. Från Lärarnas nyheter:
“Lärare ska förklara, berätta, intstruera och repetera i helklass. Lärare ska dessutom leda diskussioner och samtal i helklass för att säkerställa att eleven förstår det matematiska tänkandet och de matematiska begreppen.”
Jag är inte ute efter att knölfotssåga Björklund utan pekar bara på att vissa skrivningar i ämnesplanen inte helt tycks ligga i linje med vad han säger.
LikeLike
Jag tror inte att läroplaner är ministerns bästa gren.
Tack för klargörandet!
LikeLike
Jo, det gör den för på betygsnivån E är det fakta som ska kunnas. Men detta är även basen för betygsnivån C och A plussat med en progresion mellan betygsstegen som läggs ovanpå faktakunskapen.
Dessutom är det så att betyget E innebär att du måste ha uppfyllt alla kunskapskrav i just den nivån för att få betyget. Då hjälper det inte att du kanske taget dig upp på nivå D på vissa delar.
LikeLike
Ledsen, men jag förstår inte riktigt poängen med ditt inlägg.
Ska det vara en invändning mot mitt inlägg, eller?
Jag känner till hur kunskapskraven fungerar.
LikeLike
För de av oss som jobbat med frågorna känns det underligt att tala om vad som kommer först och koppla till betygsnivåer.
Om vi ska få någon ordning på vad förståelse är måste vi nog lämna den politiskt retoriska nivån och dyka ner i fenomenografin.
Click to access blooms-activity-analysis.pdf
http://edorigami.wikispaces.com/Bloom's+Digital+Taxonomy
LikeLike
Jag tycker ministern redan har omdefininierat k-ordet så det fungerar ihop med läroplanen. Samtidigt tycker jag att ett ord med 100 tals betydelser och en uppsjö med olika känsloladdningar blir meningslöst i kommunikation. Sådana ord har skolskan alldeles för många av.
LikeLike
Håller helt med – språket är redan tillräckligt komplicerat! Vi behöver inte ministrar (och fackförbund) som hittar på nya betydelser!
LikeLike
Läser man vad Björklund säger och sedan läser ämnesplanen så är det svårt att säga att Björklunds ord direkt stammar ur läroplanen. Björklund betonar ingalunda variation i arbetsformer och arbetssätt, med undersökande inslag. Vad han vill är att vi lärare ska tolka ämnesplanen i enlighet med hans syn på hur undervisningen bör se ut, och därmed inte utnyttja ett tolkningsutrymme som innebär att läraren har en mindre framträdande roll i undervisningen. Man kan ju då undra varför inte det skrevs fram med en gång i ämnesplanen.
LikeLike
Majoren kan orera om saker och ting, som att använda k-ordet. Men det tillhör avdelningen retorik och inte verklighet. Den hittar du i skollagen. Där stipuleras att skolan är mål- och resultatstyrd utifrån nationella mål.
Alltså kan inte ministern, hur gärna han än vill, lägga sig i HUR ni gör. Men han kan tala av VAD ni minst ska uppfylla.
LikeLike
Hallå Mats! Jag säger bara MAKIS.
Sluta larva om det här med matematik. Räkna kan vilken soppa som helst. Frågan är att förstå och prata matematik. Hur tänker du när du ska lösa ett problem. De tal du till slut får ut går det att bevisa att det är riktigt och rimligt.
Ursäkta, men hur motiverar du att en språklärare har kunskap att undervisa i matematiken och logikens värd?
LikeLike
Öh – hur menar du?
Hur jag motiverar att språklärare har kunskap?
Hmmmm….
Om de verkligen har kunskap behöver jag väl inte motivera det!
Vi kan diskutera den där tokiga uppdelningen i språkmänniskor och mattemänniskor – men det är väl inte det du menar?
Språk är logik!
LikeLike
Språk är logik ja, fast inte matematisk logik.
Språket använder du för att formulera problem så alla har en gemensam bas att stå på. Utfrån den basen börjar du formulera problemet.
Låt mig ta ett exempel från mitt forna liv som byggfysiker. När jag undervisade på KTH bad jag mina elever utifrån en bunt byggmaterial konstruera en vägg. Den skulle både skydda mot fukt och mot kyla.
När teknologerna ritat och förklarat hur de tänkt var fuktspärren skulle sitta bad jag dem att ta och fundera över fuktvandringen i väggen. Vad hände om den satt på utsidan eller insidan. Hur skulle de beräkna detta utifrån en differnetialekvation.
Jag lover då började vi prata matematik. För det var inte bara att ta en färdig formel och peta in några värden utan man måste fundera hur du tog dig fram till en sådan beroende på hur fuktvandringen gick.
Detta exempel är givetvis långt över vardagsmatematiken men illustrerar att man måste prata matematik utifrån ett problem man ska lösa. Och matematik är definitivt inte att räkna.
Samtidigt är jag skrämd över rädslan för lärarledd undervisning i ljuset av nya betygsystemet. Om det kan du läsa här http://www.skolkvalitet.se/index.php?option=com_myblog&show=trasmattan-ger-besked.html&Itemid=66
LikeLike
Vem är rädd för lärarledd undervisning?
LikeLike
Kan det vara mattelärare eller de som kallar sig mattelärare?
LikeLike
Ursäkta Mats
Denna inlaga förstår jag inte.
Kan det bero på din bristande matematiska förmåga?
Kanske bevistar vi i detta ögonblick särskillnaden mellan de som vill veta hur verkligheten fungerar och de som fortfarande bär på föreställningen att konstruera verkligheten.
Matematik beskriver verklighetens gränser.
Pedagogens förmåga är för flertalet allt.
Tyvärr har flertalet inte haft “tur”.
LikeLike
Jag vill nog inte kännas vid någon bristande matematisk förmåga. Naturvetenskapligt gymnasium med hyfsade betyg i ma, fy och kemi på 70-talet var en ganska hård väg att vandra.
Verklighetens gränser? Menar du att universum har en gräns? Vad händer bortom den?
Vad har “tur” med det här att göra?
LikeLike
Med språk konstrueras religioner.
Med matematik dess motsats.
LikeLike
Anders inte bara religioner utan även demokratier, sociala miljöer, politiska ideologier mm. Men framför allt det skrivna språket ger makt att tolka verkligheten vilket inte matematik gör på samma sätt. Matematik formar verklighet för tekniken ska hjälpa oss i vardagen som i utvecklingen av nya varor och tjänster.
LikeLike
Inte bara tekniken.
Evolutionsläran, astronomin och en stor del av den kunskapsmassa som bildar fundament för existensens gåta härledes numera med stöd av avancerad matematik.
LikeLike
Det finns många sorters språk. Bilder, musik, rörelser, siffror och symboler – allt är tecken som vi använder för att kommunicera.
Ibland är dessa ikonografiska och lättare att knyta till det som åsyftas, matematikens tal är mer abstrakta och kräver överenskommelser för att fungera.
Den nya matematiken beskriver delvis matematiken som ett diskussionsämne som syftar till att barnen ska utveckla sin problemlösningsförmåga och då duger det naturligtvis inte att se det som ett färdighetsämne där du ska drillas individuellt i tysthet.
LikeLike
Är det nåt fel på att läraren “undervisar och förklarar” mer, som Björklund säger enligt ditt citat?
Men jag tror inte heller att det är där skon klämmer. Vad är ditt eget recept?
MAKIS är jättebra, mer sånt.
LikeLike
Jag är också för MAKIS och tror på varierade undervisningsformer som utgår från kursplanerna.
LikeLike
Oops, vad sa du nu?
Kursplanen talar bara om VARFÖR, VAD och betygskriterier. Inte vilken utbilningsmetod du ska använda.
LikeLike
Det finns ett samband mellan de didaktiska frågorna som möjligtvis låter sig beskrivas som olika aspekter – men vi behöver teorier som beskriver sambandet mellan mål och metod!
LikeLike
Det finns förstås alternativ för att höja matematikkunskaperna men i realismens namn finns det pengar nog att ordna exempelvis laborationsgrupper. Jag tycker redan Björklunds förslag om mer matematiktid är svårgenomfört när behöriga mattelärare är en sådan bristvara. Bättre ledarskap i stora grupper känns som enda realistiska vägen och det åstadkoms genom ökning av ämneskompetensen.
LikeLike
Håller med – vi har ett akut rekryteringsproblem.
Historiskt har vi ett innehållsproblem. Bristen på intresserade studenter går att förklara utifrån att ämnet har vandaliserats av formalister…
LikeLike
“vandaliserats av formalister…” vad menar du?
LikeLike
Det finns många tolkningar av ämnet. För en del är det viktigt att snabbt lämna det konkreta och funktionella.
Jag tror att det finns en romantisering av matematikens rena och abstrakta sidor. Då finns det en uppenbar risk att barn som letar efter meningsfullhet tappar sugen onödigt tidigt.
LikeLike
Är det lektortjänster du pratar om eller införandet av ämneskollegiet istället för dagens arbetslag?
LikeLike
Nej – jag tänker allmänt!
LikeLike
Mats,
Du väljer ständigt att definiera katederundervisning som om det vore att dra tillbaka skolan till 50-talet och att ha en lärare som står och håller monologer. Du väljer ständigt att tillskriva Björklund denna definition av katederundervisning. Varför?
Tror du på fullt allvar att det är det som Björklund menar? Eller kan det vara så att det är lärarledd undervisning som Björkund menar, det vill säga lärare leder diskussionerna, lyfter problemen, problematiserar och fördelar ordet?
LikeLike
Jag har inte definierat ordet.
Vi kan diskutera olika tolkningar ur olika perspektiv. Jag uppfattar det som att Björklund försöker skapa en ny betydelse och utmana invanda föreställningar.
Tyvärr gör han det på ett förenklande sätt och den polaritet han utgår ifrån är olycklig. Att välja mellan självstudier i bok och föreläsningsformen är en grund beskrivning av undervisningens villkor.
Kanske borde ministern avstå från att ge metodiska direktiv – särskilt när de inte har stöd i kursplanerna.
LikeLike
SAOB beskriver ett motsägelsefullt ord:
– (2 b) KATEDER-VISDOM.
[jfr t. kathederweisheit]
(föraktligt) om ensidigt teoretisk, värklighetsfrämmande kunskap l. visdom; ofta motsatt: sundt förnuft; jfr KAMMAR-VISDOM. ATTERBOM PhilH 236 (1835). Giv oss .. en finanspolitik obesudlad av nationalekonomisk katedervisdom. 6HT 1934, nr 9, s. 9,
LikeLike
Utan att gå in på exakt vad Björklund säger och inte säger är det väl ändå inte fel att påtala att det är dags att gå ifrån att eleverna får “klara sig själv” i skolan, i form av räkna på, söka kunskap själv, kopiera text och så vidare. Man behöver inte polarisera när man menar att det måste vara läraren som leder eleverna, att läraren är ledare i klassrummet, att ha lärarledd undervisning. Vad är motsatsen till lärarledd undervisning? Vad är motsatsen till “katederundervisning”?
LikeLike
Motsatsen torde vara att läraren handleder, vilket har varit ett motto hos diverse förståsigpåare under en lång tid. Läraren ska handleda, inte undervisa.
LikeLike
Vi kan diskutera på metodnivå och ledarskapsniva. Risken finns att det blir lite banalt – vi vill alla ha lugn och struktur.
Jag är säker på att du hellre vill se ett samtal som utgår från mål och kunskapssyn. Vad vill vi att barnen ska lära sig – och väljer metoder utifrån det.
Antagligen är du bekant med olika lärandeteorier och jag menar att det är svårt att undvika den här lite skrämmande nivån. Många pratar hellre om vad barnen gör än vad de lär sig.
Vi har ett yrkesspråk som ger oss möjlighet att beskriva lärande utifrån teori. Låt oss använda det.
Just nu är jag inspirerad av Piaget och konstruktivismen som förutsätter hög elevaktivitet. Baksidan är att den också är beroende av att barnen vill lära sig och då glider vi över till ett möjligt samtal om barnsyn. Vilka belöningar bygger vi in.
Svåra frågor – ytterst olämpliga för politisk styrning.
LikeLike
Det blir lite motsägelsefullt att jag argumenterar mot katederundervisning och förmedlingspedagogik. Idag ska jag föreläsa för 300 studenter i fyra timmar och behöver övertyga mig själv om att det är en effektiv undervisningsform.
LikeLike
Mats,
Håller med dig om att politiker inte ska styra metoder, men jag upplever inte att Björklund gör det. Han säger att det måste bli mer katederundervisning och menar då att det måste bli mer lärarledd undervisning. Det innebär att läraren är det som sköter verksamheten i klassrummet. Hur det ser ut och vilken teori man tillämpar spelar ingen roll, lärarledd undervisning går att tillämpas i alla former. Det är ju det som är andemeningen i det Björklund säger.
Och jag tror att föreläsning fungerar på studenter, men inte på små barn, knappast ens på gymnasieelever (kanske NO-elever). Därmed inte sagt att katederundervisning är detsamma som föreläsningar, eller monologer. Du får läsa min bok, där redogör för katederundervisning – eller det jag har valt att kalla det: Seminarieundervisning.
LikeLike
Jag funderar på om t ex en rektor inte skulle kunna klämma till med argumentet “katederundervisning kräver att det finns lärare i klassrummet” när det ska äskas pengar för lärarlöner?
LikeLike
På högskolan diskuteras begreppet “garanterad undervisningstid” – det inbjuder till storföreläsningar.
Ibland funkar det även om jag själv är tveksam till att predika närhet och dialog för 300 studenter samtidigt.
LikeLike
Tilläggas kan att Skolförordningen har krav på en strukturerad undervisning.
LikeLike
Det återstår nog att tolka. Kaos bor väldigt nära Gud.
LikeLike
Jag tänjer nog en del på föreläsningsbegreppet – de sista timmarna var vi i idrottshallen och försökte använda teorierna genom att analysera danser.
Det kanske finns ideologiska aspekter men jag är pragmatisk – vilka resurser har vi och hur får vi ut mesta möjliga?
Jag ser fram emot att läsa din bok.
LikeLike