Helena von Schantz skriver en modig och tankeväckande artikel på Newsmill. Utifrån Anders Behrang Breviks manifest försöker hon beskriva hur könskriget i Sverige har urartat till ett slagsmål om offerrollen och positionerna tycks vara ohjälpligt fastlåsta.
Jag har tidigare ofta häpnat över den hårda tonen i kommentarsfältet där arga antifeminister antagligen skrämmer bort eventuella debattörer. Helena sår en del förvirring i leden och det tycker mycket jag om.
Susan Faludis bok Ställd var en avgörande läsupplevelse för mig. Hennes sätt att närma sig könskampen utifrån Pietámyten gjorde stort intryck. När Jungfru Maria sitter med Jesus döda kropp i famnen känns det småaktigt att diskutera vem det är mest synd om.
Tysta tankar 
Könskrig är en oundviklig konsekvens vid migration av sexuella statusarenor.
En slag friktionsenergi.
LikeLike
Kan vi ändra oundviklig till svårundviklig?
LikeLike
Ja!
Genom att förstå hur människan fungerar och se till att män får känna sig stolta samtidigt som kvinnor får blomma som dom vill.
Hur gör man det.
Jag känner mig ganska säker.
Vi måste acceptera manliga, kvinnliga och queera arenor.
Just nu handlar det mesta i den rådande diskursen om att det kvinnliga och queera skall få besegra det manliga.
Helena skrev på Newsmill om vad som då kan hända.
Vi lever i en schizofren kultur.
Feministerna klagar på manligheten.
Kvinnorna tronar efter Persbrant.
Sånt är skruvat.
Gå till psykdoktorn säger jag.
LikeLike
Jag tror vi borde pröva några vägar innan vi ställer oss i kön till doktorn.
Det som är slående hos antifeministerna är den där förorättade tonen som samtidigt är så ankalagande:
– Nu har jag försökt vara precis som jag trodde att ni ville, och ändå är ni inte nöjda!!!!
Många män tycks fortfarande tro att livet är rättvist och att det är en rättighet att bli älskad. Då ligger besvikelsen nära. Jag hör till dem som analyserar ABB:s dåd utifrån den här privatpsykologiska vinkeln.
Han är arg på livet!
LikeLike
Om ABB är vi överens.
Jag tillhör de fåtal som inte analyserat hans beteende.
(Inte min fru heller. Hon gör inget annat på jobbet så hon vill hellre springa i skogen.)
Det är i grunden meningslöst. Hans handlingar är ett statistiskt utfall.
Precis som denna skruvade parrelation:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13556822.ab
Läs och begrunda. Hjärnas komplexitet kan endast jämföras med universums oändlighet.
LikeLike
Jag ångrar att jag läste Aftonbladsartikeln. Efter SVTdebatt blev det för mycket. Min kvot är fylld.
LikeLike
Vilken fin sammanfattning Mats. Jag blev glad när jag läste den och också det där om att så förvirring. Jag har precis beskrivit det som att jag istället för att välja sida väljer skyttegraven. 🙂
Jag blev också intresserad av Faludis bok. Ska försöka få tag på den.
Anders, problemet med att vinna är förstås att någon måste förlora. Gör vi halva befolkningen eller halva mänskligheten till förlorare kan vi inte få en bra värld.
När jag skrev artikeln var det inte Breivik som intresserade mig i första hand. Vad som händer med oss andra när en Breivik dyker upp på scenen är en viktigare sak att analysera.
LikeLike
Jo så är det – först distanserar vi oss från ondskan. Sedan kommer de där ängsliga men viktiga frågorna:
– Hur blev han sådan?
– Hur annorlunda är han?
LikeLike
Det är en mycket viktig bok som jag tror delade feminismen i två läger.
En militant falang var mycket besvärad över tanken på att hysa medkänsla för män. Faludi beskriver mäns förvirring när de drabbas av arbetslöshet. Plötsligt går den kristna högern att förstå.
LikeLike
Det Faludi skriver kan sättas in i ett större sammanhang.
Ta Haiti tex. Där är männen bundna till sina mödrar hela livet.
Ingen fungerande kärnfamilj. Mannen tyr sig till mamman medan den befruktade kvinnan och den gemensamma avkomman bildar ett nytt litet matriarkat.
Hur fungerar kulturen på Haiti. Har man lyckats bygga välstånd?
I Debattprogrammet som gjorde dig trött satt ett antal tigerkvinnor som gärna vill genomföra Haitis kultur även i vårt land.
Död åt kärnfamiljen.
Dom får gärna visa mig en kultur som byggt välstånd utan idealet en fungerande minsta enhet.
Det är bara att studera kartboken och familjekulturer över klotet så börjar hjärnas logiska centra att dra vissa slutsatser.
Män behöver en kvinna och barn för att bygga långsiktiga värden.
Det vill vissa arga damer rasera.
Det dom inte förstått är att alla solidariskt får dela på biprodukterna – även om dessa kommer fördröjda med några decennier. Dom arga damernas barn får betala priset.
Har dom fattat detta?
LikeLike
Jag är inte så glad för antropologiska djupdykningar i främmande kulturer och brukar avstå från att dra några slutsatser från sådana exempel. Men jag förstår din poäng – även om misären på Haiti även kan beskrivas ur andra perspektiv.
Kolonialismens härjningar är ett sådant.
LikeLike
Hur gör du då för att försöka förutsäga det framtida utfallet?
Lite som Rysk Roulette.
LikeLike
Vi kan inte använda historien som facit – även om det har hänt att enstaka individer har dragit vissa slutsatser från sina erfarenheter!
LikeLike
Inte som facit men som hjälpreda.
Är det inte just det som historiker använder som argument för att försvara sin egen existens.
LikeLike
Touché!
LikeLike
Jag ögnar igenom kommentarstråden och upptäcker att diskussionen har gått över styr. De värsta syndarna är ett antifeministiskt gäng som frossar i gamla oförrätter. De tycks ha svårt att gå vidare från Solanas bok och ett gäng hejaklacksledare på FI:s kongress.
Just nu blev jag övertygad anti-antifeminist!
LikeLike
När man läser kommentarerna på Newsmill börjar man fundera hur det står till i skallen på en del människor.
Some people are full of shit…
LikeLike
Tack!
Jag vet inte om mina försök att vara allvarlig i den tråden är något annat än patetiska.
George Carlin säger det mycket bättre!
LikeLike
Som högsensibel överempatisk naturvetare kan jag personligen bara tillbedja två ismer.
1) Funktionalismen
2) Humanismen
(Läs gärna om min diagnos: HSP)
http://en.wikipedia.org/wiki/Highly_sensitive_person
LikeLike
Hur ser du på industrialismen?
LikeLike
Industrialismen är vårt gemensamma trygghetsfundament.
Utan denna epok inget postmodernistiskt sladder.
Men nu byter vi mod:
Könskrig med humor.
Frugan i stugan förmedlade följande attribut i könskrigets tidsålder:
1) Vad får man om man korsar PMS med GPS ?
Svar: En förbannad käring som hittar dig!!!
2) Det gamla paret skulle ha sex men gubben hade svårt att få in den. Till slut gick han ut i hallen och hämtade ett litet skohorn som han lade den skrynkliga gossen på och förde in den försiktigt i den kvinnliga kusinen.
Då säger den ena äggstocken till den andra:
– Nu är det nog sista gången – För nu kommer den fan in på bår!!!
PS! Info endast förmedlat via den mentala kanalen : 12 års högskoleutbildade fruntimmer med inriktning psykoterapi. (inom Landstingets försorg)
LikeLike
Tack!
Jag har jobbat på kvinnodominerade arbetsplatser i många år och slutade rodna efter ett tag. Vi måste nog sluta romantisera de där väna varelserna. Jag tror de flesta kvinnor är trötta på oskuldsfullheten och min tes är enkel – fräckast vinner.
Är “flasig” skånska?
LikeLike
Mats, jag blev glad över dina kommentarer, små sansade resonemang mitt i brölet. När man står i lera upp till knäna känns det så trösterikt med kärt sällskap.
Trofinios, den var välfunnen.
LikeLike