Nästa vecka börjar en kurs om ungdom. Jag är inte säker på att studenterna förstår den här bildens populärkulturella referenser.
Tysta tankar
Lärandet börjar där den trygga zonen upphör
Nästa vecka börjar en kurs om ungdom. Jag är inte säker på att studenterna förstår den här bildens populärkulturella referenser.
Tysta tankar 
Det gör väl inget, så länge de förstår dem när kursen är över? Grafitti är en mycket intressant konstform!
LikeLike
Jo – men de här referenserna är så komplexa! Man måste liksom ha levt i dem för att uppleva djupet.
Det är ungefär lika besvärligt som att förklara en del rockvideor från 90-talet. Då tävlade regisörerna i att trycka in referenser till andra filmer.
Jag har vaga minnen från mina litterära studier av en riktning som kallades New critisism och försökte beskriva kvalitet som summan av symbolerna – och om det gick att göra en konsistent tolkning av delarna?
Det var liksom ett modernistiskt försök att kriteriebasera “god litteratur”. Det var ganska misslyckat och elitistiskt projekt. Antagligen mer för kritikernas egen skull än läsarnas.
LikeLike
Det gäller väl i det mesta? Förväntar ni er att kunna ge studenterna djupgående förståelse för alla genrer ni presenterar för dem, eller är det mer än orientering ni ger så att de har någonstans att börja?
Jag minns en person jag mötte en gång som förväntade sig att kunna få en halvtimmes introduktion i genren hiphop för att kunna “imponera” på ett gäng unga män i denna kultur med sina kunskaper. Hur just den historien slutar lämnar vi därhän, det här är trots allt en familjevänlig blogg.
Min poäng är istället att ingen kan vara expert på allt, men med ett öppet sinne, nyfikenhet och viss ödmjukhet (snarare än en strävan att imponera) kommer man långt, och berikar både sig själv och sin tillvaro en del på vägen.
LikeLike