Jag måste nog börja skriva riktiga blogginlägg igen. Det här sättet är alldeles för enkelt. Men vi behöver prata om frågan! De som pratar om likvärdighet tyck inte alltid vara medvetna om den sociala bakgrundens betydelse.
Tysta tankar
Lärandet börjar där den trygga zonen upphör
Tysta tankar 
Klass har alltid påverkat eller? Funderar mycket på det när jag tänker på min egen bakgrund. Om dagens debatt skulle gälla skulle jag aldrig blivit akademiker.
Lika lite då som nu är det bara den social bakgrunden som spelar in. Du som individ måste vilja annars är det strunt samma. Idagens samhälle är det inte ytterst en ekonomisk fråga att studera som för vår föräldrageneration och dem för dem.
Därtill kan man fundera hur mycket skolan bjuder till att överbrygga sk social bakgrunder.
LikeLike
Inte heller jag skulle ha blivit akademiker. Jag kom i rätt ålder när de gamla reglerna föll och möjligheter skapades även för oss som hade arbetarbakgrund. Men det var många som gjorde klassresor under 60- och 70-talen tack vara den nya synen på samhället och människorna.
Så uppenbarligen var det något som gjorde det här möjligt för mig på 70-talet, men som verkar bli svårare idag. Men det sammanfaller med den trend av ökad segregering och stratifiering som vi upplevt sedan 90-talet. Och risken finns att det här cementeras och blir svårt att ta sig bort från.
Och när det gäller skolan, är den en del i samhället. Den står fortfarande mitt i samhället, även om det finns dom som vill hävda att den halkat utanför. På 60-talet speglade den ett mer jämlikt samhälle som var på väg. Nu har vi en annan trend. Så tyvärr hittar man nog inte några bra lösningar i skolan. Det enda som skulle kunna häva det här (om man nu vill det, vilket en del inte vill) är en annan syn på samhället. Det skulle spilla över på skolan. Du kan inte organisera om skolan för att ändra på samhället, så enkelt är det nog inte.
LikeLike
Själva tanken på skolan som en spjutspets mot framtiden har djupa förtret inom socialdemokratinnoch antagligennäven inom andra delar av det politiska fältet.
Det gör ont – mycket ont – att se hur starkt konserverande skolan är.
LikeLike
@Plura
Det är sant att du måste vilja – men under ytan arbetar dolda strukturer.
Vem släpps in?
På vems villkor?
Ibland möternjag klassresenärer som resonerar:
– Om jag kunde ta mig över den här barriären borde väl de också kunna göra samma sak…
Jag tror det är alltför lätt att använda sin egen framgång som måttstock på hur andra borde vara!
LikeLike
Mats, jag skulle vilja säga så här med min erfarenhet. Du släpps in utbildningssystemet problem uppstår efter studierna.
På det privata planet har hör du inte hemma i din gamla bakgrund. Du kan för mycket och därmed minns en mindervärdighet.
När det gäller det professionella livet är det väl problemet om du är en nätverkare eller inte. Bildningen i sig är inte avgörande för om du lyckas utan hur du lyckas skapa kontakter. Här har du fördelen hos de barn som föds på Östermalm i Stockholm eller Danderyd. De går i samma skola hela uppväxten. Fast de har ett bekymmer och det är enkelspårigheten.
En annan intressant fråga är var finns begåvningspälorna och hur trycker t ex akademiker med doktorsgrad ner begåvningspälor i 16 17 års ålder som inte har någon utbildning men är fena på att programmera och lyckas sälja sina skapelser.
Det är väl här funderingarna ligger i hur du skapar jordmånen för klara olika begåvningspälor oavsett klasstillhörighet.
LikeLike
Att vi rensat skolan på akademiker är förödande för arbetarklassens barn. De har inga akademiska förebilder om inte de råkar titta på Frasier på TV. När man till det lägger den segregation som kom med skolvalet och friskolorna har vi åstadkommit en skola som ökar snedrekryteringen istället för att minska den.
LikeLike
Möjligen har också de tuffa återbetalningskrav, som infördes för studielån tagna efter 2001, haft en negativ inverkan på dessa ungdomars vilja att söka högre studier.
LikeLike
återbetalningskravEN ska det vara.
Komparativa studier med andra nordiska länder, där likvärdigheten inte alls urholkats som i Sverige, borde väl kunna hjälpa till att ringa in vilka förändringar inom svensk skola som de facto bidragit till den försämrade likvärdigheten.
LikeLike
Ja, jag tycker också att man rensat skolorna på akademiker även om det dolts av att många eftergymnasiala utbildningar kallas högskola. De fina bildningsideal akademiker stod för urvattnas allt mer och det finns allt färre förebilder för resan till den djupa gedigna kunskapen. Jag tycker dock att det håller på att skapas en ny överklass med nätverkande istället för kunskap som sitt signum.
LikeLike
Jag tänkte fråga vem du menar är “man” men anar att den gamla ramsan om SKL vevas ytterligare ett varv.
LikeLike
SKL är bara en liten del av det scenariot, det är inte så att det varit en stor uppslutning kring värdet av riktiga akademiker i skolans värld.
LikeLike
Frågan är vad som hände? Hur gick det till när den kompensatoriska ansatsen såldes ut?
Kanske handlar det om självbild. Vi vill så gärna se skolan som möjlighetsskapare – inte sorteringsmaskin!
LikeLike
När såldes den ut. Verkar fortfarande som den skulle vara det om man läser styrdokumenten. Är det skillnad mellan teori och praktik?
LikeLike
Skojar du?
LikeLike
??
LikeLike
Jag menar nog att det är oceaner av skillnad!
LikeLike
Jag tycker nog att kompensatorisk bytts ut mot en kunskapsgaranti med rättighet till resurstillskott. Mer avgränsat förstås men kanske bättre och mer realistiskt?
LikeLike
Det låter som en vacker tanke! Jag är skeptisk mot den formen av “rättigheter”.
LikeLike
Varför var du inte skeptisk till kompensatorisk, vad var det som skulle kompenseras?
LikeLike
Det talas nog fortfarande om kompensation. Jag läste en artikel i DNs kulturdel. Den handlade om synen på barn i barnböcker. Intressant läsning, tyvärr hittar jag den inte på nätet. I alla fall hävdas det där, att även den mest hårdhudade ännu inte kan komma runt barnen, utan måste ömma för dom. Så skruvar vi dagens samhälle och ser 10 år framåt, då får nog alla skylla sig själv, hur samhälle än ser ut. Om vi nu inte gör något åt den bilden av samhället,förstås.
LikeLike
Inte bara klass utan även förnekelsen av det biologiska könet skapar brister i skolans kunskapsfördelning:
http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/krig-och-brott-nar-man-valjer-bocker
LikeLike
Tack för tipset – det blev ett eget inlägg!
LikeLike
Klass och klassskillnader har alltid funnits men jag funderar kring vilka egenskaper har kännetecknat överklassen. Skråväsendets ärvda specialiseringar, stormaktstidens krigarideal och 1900-talets akademikerideal har passat väldigt olika grupper. Kanske ett skäl till stt överklassen byts ut i stor omfattning.
Hur blir nästa överklass skapad i dagens nätverkande mediesamhälle?
För övrigt hittade jag ett trendigt uttryck via Twitter: “Överklassen har för mycket frukt”
LikeLike
Jag skulle nog vända på det och säga att överklassen inte har några egenskaper.
Just genom sin priviligerade ekonomiska situation kan de vara lite som de vill. Vi andra som vill upp ochnmåste konkurrera lider av ett större anpassningstryck.
LikeLike
Kanske inte men både på vägen dit och för att hålla sig kvar där värderas vissa egenskaper och jag ser hur yrken med starka akademiska ideal som bibliotekarie har den lägsta statusen och löner av i stort sett alla yrken. Det finns inget likhetstecken mellan akademiker och överklass, det är då alldeles säkert och trenden fortsätter mot att värdera ned bildning.
LikeLike
Jag vet inte hur väl du känner till den nya bibliotekarieutbildningen, men någon direkt bildning i klassisk mening tror jag inte det är frågan om.
Vi talar serviceyrke!
LikeLike
Ja, yrkesinriktningen har svängt det kan jag tro. Jag vidhåller att det inte ändrar min slutsats om att akademiker och överklass verkligen inte är synonyma. Det är kanske hollywoodfruarna ett tydligt exempel på.
LikeLike
Vad menar du med “dem som talar om likvärdighet tycks inte…”?
Se till exempel LRs rapport från förra året “Rika barn lära bäst”. Vad jag minns blev det en hel del diskussioner kring den. Jag tycker nog att även Skolverket försökt lyfta frågan. En av de viktigaste (och mest tragiska) resultaten från t ex Pisa är ju hur mycket sämre vi blivit på just det kompensatoriska uppdraget.
LikeLike
Det kanske var en billig provokation.
Men jag är nyfiken på hur en eventuellt förstatligad skola skulle hantera omfördelningsfrågor.
I Malmö finns många erfarenheter av hur komplicerat det är att översätta tankarna till ekonomiska tal.
Samtidigt är det stadsdelar som närmar sig en gräns för solidariteten.
LikeLike
Eller så kan man fråga sig hur små kommuner klarar omfördelningsfrågor… Eller stora kommuner utan tillräckligt antal rika stadsdelar för den delen. Malmö och Stockholm har ju i alla fall “nån” att ta av, det har uppenbarligen inte Södertälje…
LikeLike
Ytterst rimliga frågor. Vi har ju utjämningsbidrag mellan kommunerna – den så kallade robinhoodskatten – men det är verkligen hisnande skillnader mellan kommunernas ekonomi.
Och det lär inte bli bättre.
Jag är inte säker på att staten skulle hantera glesbygdsproblematiken annorlunda. Har vaga minnen av någon byskola som hette Blåsjön på sjuttitalet. Idag är det nog ännu tuffare att driva små byskolor!
LikeLike
Även Stockholms stad har ju hakat på och tänker omfördela resurser från “medelklasskolor” till dem med störst behov.
LikeLike