Den orolige föräldern?

Jag uppskattar engagerade föräldrar som ställer krav. Privatpersonen Zoran bekymrar sig över felstavade meddelanden.

https://twitter.com/zoranalagic/status/103576577564094464

Kanske är det lite hårt att dra slutsatser om världens och förskolans tillstånd utifrån ett exempel. Jag hade nog föredragit om han hade talat med avsändaren.

Privatpersonen Zoran har också starka åsikter om vad som är förskolans (eller “dagis”, som han hellre säger) egentliga uppdrag.

https://twitter.com/zoranalagic/status/103138351535759360

LR:s presschef Zoran Alagic deltar inte i diskussionen, men det är svårt att inte se den dolda agendan bakom den folkliga retoriken. Farmödrar och mormödrar får bära upp argumentationen som utgår från tanken på att muren mellan förskolan och skolan bör förstärks.

11 thoughts on “Den orolige föräldern?

  1. På din arbetsplats skriver ni förstås inte ut privata melj… Men där jag jobbar hittar man titt som tätt veckobrev från förskola (!) och fritids i den gemensamma skrivaren. Stavfel och särskrivningar är väl en sak, men framför allt saknas ofta både sidhuvud och avsändare. Har man tur står det kanske nånstans att det berör “ekorrarna” eller nåt så att åtminstone berörd förälder har en chans att hitta rätt. Möjligen är det så att “fröknarna” eller “personalen” numera är accepterade som förnamn, vad vet en gammal magister? 🙂

    Like

    • Jag tror vi bevittnar en viss uppluckring av normer och vi är många som ryser av obehag inför talspråk och chatspråk i formella sammanhang.

      Samtidigt vill jag avråda alla felfinnare och besserwissrar från läraryrket. Det finns andra strategier att undervisa.

      Jag är övertygad om att det går att fina personer med språkliga problem i många yrkesgrupper. Idag skriver förskollärare självständigt arbete på kandidatnivå och jag anar att det överträffar de flesta äldre låg – och mellanstadielärares akademiska meriter?

      Like

    • Vad har rättstafning med saken att göra? Ett har jag lärt mig genom åren. De där stavningsnissarna är bra att ha inför att man ska trycka en tidning eller bok. Inget annat!!

      I övrigt är de fullständigt odugliga att berätta en historia.

      Så skit i språkpuritanerna. De kan hålla på med sin dynggrep efter att någon skrivit en berättelse. Men de kommer inte att sätta några som helst avtryck i historien. De är som kamrerer i ekonomin, fast i språk. Debet och kredit ska gå ihop men hur det gjort det har de noll koll på.

      Like

      • Man behöver väl inte vara språkpolis för att vilja veta vilken av ens ungar som ska ha badkläder med sig? Precis som i undervisningen är det ju skillnad på fel som stör och fel som förstör… (Avser alltså min tidigare kommentar och inte Zorans)

        Like

        • Jag tror att vi alla har en liten felfinnare inom oss och förstår skillnaden du beskriver väl.

          Men den här värderingen bör ske utifrån ett funktionellt perspektiv – inte som en värdering av avsändarens bildning eller intellektuella förmåga.

          (varför är den gode dum, varför är den kloke ond – varför är allt en trasa?)

          Like

      • Tack Plura!
        Utmärkt illustration av min tes – till sist handlar allt om kommunikation .

        Jag tänker på Tranströmer och Sonnevi – hur de brottas med det talade ordet. Sådant inger respekt!

        Like

  2. Mats, vi är så skadade i min familj att till och med tonåringen är språkpolis. Jag var på en föreläsning om betyg och bedömning i tisdags. Mannen läste högt från en powerpoint med minst ett fel på varje sida. Jag fick nästan sitta på händerna för att inte sticka dem i luften och påpeka. Men mina elever skulle jag aldrig rätta i en sådan situation. Go figure.

    Like

    • Den känslan vill jag gärna gräva i!

      Kanske handlar det om ilska över vanmakt – att vara tvungen att sitta i ett förnedrande sammanhang och lyssna på dumheter serverat utan finess och charm?

      Man kan bli arg för mindre!
      – Ska ni stjäla min tid kan väl göra det en smula mindre irriterande…

      Familjens journalist är även gammal korrekturläsare. Hon vet att stavfel renderar 100 arga läsarsamtal. Besserwissrarna ligger alltid i startgroparna!

      Like

    • Helena och Mats, förstår språkpoliserna. Förr blev jag stukad av dessa påpekande. Nu mer pekar jag finger och säger skriv bättre själv då. Och inte gört de det. Och Messersmittarna kan vi väl sända till språkkyrkogården över alla feltryckare här i livet och de som jag som ibland har hjärnkolapps och flyttar ordföljen.

      Om det ska var det högsta i livet vet jag inte vilka bar historier som skulle berättas. Tranströmmer m fl skulle aldrig bli publicerade eftersom de inte kan skriva;)))

      Like

  3. De nya reformerna som sjösätts nu betonar förskolans kunskapsuppdrag. Inte uppföljning på individnivå men på gruppnivå innebär inte svagare krav. De som vill ha dagis som en serviceinrättning behöver samla ett stort upprop medan vi andra som vill ha en förskola med kunskapsuppdrag kan känna vinden i ryggen från de som styr Sverige.

    Like

    • Zoran jämför med kampen på 70-talet. Jag har svårtnatt se hur han tänker samla massorna bakom sina krav – även om han menar att både mormor och kompisarna på FB håller med honom.

      Tanken på att förena undervisning och omsorg tycks vara mycket svårsmält.

      Like

Leave a reply to Helena von Schantz Cancel reply