Mera svampmetaforer

Det går inte så bra med plockningen. Jag förbannar sniglarna som är snabba och mumsar i sig det mesta.

20110813-050136.jpg

I år är det gott om oätligheter och oidentierbara skönheter i skogen. Jag tänker på mitt nya favoritprogram “Oförnuft och känsla” som i morse handlade om njurtransplantationer. Försiktigheten segrar över nyfikenheten.

Det blir kött i kväll!

9 thoughts on “Mera svampmetaforer

  1. Helena von Zweigbergk är min radiogudinna.

    En helt underbar radiomänniska.

    Tänk: Hon kan prata hur länge som helst utan att svamla feministiska floskler.

    Och hon har en mental kompis. Även hon helt underbar:

    Jessika Gedin

    Hon bara ÄR.

    Och jag mår för ett ögonblick (sällan) jävligt bra.

    Vore jag inte samlevande med Jessika Gedins gravatar sedan 37 år – vore livet väldigt torrt att leva.

    I den feministiska dogmens extremt astigmatiska tidsera.

    Lyssna på dessa äldre surkartar.

    Skulle en man häva ur sig dessa generaliserade dyngor om kvinnor så skulle samhället Sverige erhålla kollektiv mental TBC.

    http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=3143

    Stenberg. Originalet för den ultimata Bitterfittan, fullständigt befriad från kunskapen i den naturvetenskapliga insikten om normalfördelning.

    Damerna är överens om att män inte pratar känslor.

    Hmm. Tänker jag. Min gravatar som ständigt tycker att jag skall tona ned känslolivet och istället bygga en dragster och blåsa skiten ur skallen.

    Like

    • Din gravatar verkar vara både vacker och klok. Jag delar din beundran och uppskattar särskilt något okynnnigt och oförutsägbart (blev det sexistiskt nu ändå?) hos Gedin som lyfter de flesta program hon är med i.

      Stenberg…. hmmmm…. Varför gör du så mot dig själv?

      Like

      • Jag lyssnar på P1. Den kanal /media som jag avkräver icke narcissistisk dumhet. Men det blir svårare och svårare.

        Kanalens chefskap släpper mer och mer in icke godkänt kärnvirke. (osorterat utskott för att använda sig av en virkesmätarmetafor.)

        Narcissisterna växer numera som årets kantarellskörd.

        Dvs: Frysen bågnar.

        Like

        • Metaforer har en tendens att stöka till det!
          Om narcissisterna är som svampar – då är det bara en mycket liten del av dem som syns. Frågan är om den underjordiska delen av narcissisterna verkligen är narcissister?

          Oj – nu drog det iväg…

          Like

        • Du har rätt. Det där med underjordisk blir fel.
          Det är det som ligger i frysen som är metaforen. Dvs i media sker en sk selektionsprocess. I myllan bor en större andel icke narcissister. I frysen (media) har densiteten selekterats fram via svårförklarliga processer.

          När vi sa OK till kommersiell TV/Radio visste i vart fall mina hjärnceller den efterföljande effekten.

          Narcissisterna skulle omöjligen kunna bekämpas.

          Nu lever vi i detta samhälle.

          Och mina barn (som är präktiga) klarar inte av att se den känslomässiga nyansskillnaden mellan Monica Zetterlund och Lady Gaga.

          Same shit liksom!

          Like

        • Menar du att media har den formen av inbyggd logik?

          Det är svårt att säga emot.

          Samtidigt värjer jag mig mot den uppenbara cynismen. Det måste finnas ett oskyldigt uttrycks- och kommunikationsbehov som inte enbart handlar om vårt omedelbara behov av bekräftelse.

          Jag har svårt med den där skillnaden mellan högt och lågt – äkta eller syntetiskt.

          I många år trodde jag att det enbart var svarta som kunde spela jazz. Jag tror du får ge Gaga chansen en gång till!

          Like

        • Gaga en chans till???

          En omöjlighet. Föraktet vet inga gränser

          HEN är och förblir en internationell känslolös produkt. Dvs ett företag med mängder av förljugna mixade mänskliga representationer.

          Vem är kompositör, ljudtekniker, trummis, programmerare, vem sjunger?????????, vart är det akustiska rummet,.

          Dvs vart tog människan / människornas själar vägen.

          Jag kan inte höra en enda biologisk synaps.

          Det är liksom robot-artat tvärdött.

          En efterdödenupplevelse.

          Like

        • OK – jag fattat!

          Kanske är dina preferenser inställda mot det äkta och mänskliga?

          Det är en bild av hur musiken kan vara. Men hur gestalta kylan i det moderna samhället?

          Like

        • Det gör man i skräckfilmer med efterföljande psykoterapeutisk kurs/behandling.

          Eller via Intreat-ment som du gillar.

          Hur fan rensar man skiten ur hjärnan – och sen går vidare.

          Jag har i vart fall väldigt svårt att lyssna på musik som beskriver den skit som jag visste skulle komma innan skiten kom.

          Like

Leave a reply to Mats Cancel reply