Jag försöker skaka liv i min akademiska sida och läser trogne bloggkommentatorn Bertil Törestads text med gillande. Min grundreflex är annars att försvara lärarutbildning mot alla angrepp, men här måste jag medge att det finns utrymme för förbättring. Många har blåst upp förväntningarna på att den vetenskapliga sidan av utbildningarna ska stärkas och att detta med automatik ska höja kvaliteten på framtidens skola. Bertil Törestad driver testen att de kvalitativa studierna dominerar och att det är få studenter som behärskar kvantativa metoder.
I värsta fall blir följden är att dessa metodiska begränsningar styr vilka forskningsfrågor som ställs. Risken att bli avslöjad som klåpare är större om man ger sig ut i den statistiska våtmarken. Därför väljer många att göra några intervjuer. Resultatens vetenskapliga värde är tveksamt.
Till hösten handleder jag studenter i examensarbeten – det är hög tid att börja tänka framåt!
Länk till Newsmill – missa inte de pompösa kommentarerna
Allt måste tolkas...
Tysta tankar 
Mats, som jag svarade Bertil. Du behöver kvantitativa för att se samband och mönster. Utifrån den kartan kan du djupdyka med kvalitativa metoder.
Annars blir den forskning som bedrivs blomman för dagen som i konsultbranschen. Helhet och detaljer är viktiga för att förstå sakers samband. Annars blir det bara solitärer. Och hur kul är det på en skala på 10.
Sedan kan jag väl ge hela pedagogiksvängen en känga av att långvarig brist på logisk stringens som vi naturvetare fått öva oss i. För det som blir mätt blir gjort.
LikeLike
och jag kompletterade hos Bertil med att man kan börja med kvalitativa för att se vilka problemställningar som är intressant för att sedan gå vidare med kvantitativa studier för att kunna formulera sambanden som blir till riktig praktisk nytta.
LikeLike
Men Jan det är helt fel ordning. Utan att du vet kartan kan du du inte djupdyka. Det är därför det blir så fel. Läs mina kommentare hos Bertil.
LikeLike
Jag hävdar att kvalitativa studie också ger en kartbild som behövs för att man ska kunna undersöka detaljerade samband. Jag hävdar att inom mitt forskningsområde fysiken så är det faktiskt vanligast med kvalitativa undersökningar före kvantitativa.
Sen hävdar jag att i inom all riktig djup forskning så vävs kvantitativa och kvalitativa undersökningar samman i ett så intrikat växelspel så att skillnaden blir svår att se.
LikeLike
Jo, men det är en ö i akripelagen. Vad vet du för grund och djupa havs djup som ska överbryggas för att se en helhet i ölandskapet?
Ska jag bemöta din och mitt naturvetenskapliga område så är öarkelagen oftast känd. Men barriärbrytande upptäckter har gjorts utanför djupet i en displinen och den kända arkepilagen. Ett bra exempel jag brukar använda är Alberts upptäckt av relativitetsteorin.
LikeLike
Jag retar upp mig på termerna. Flummiga och subjektiva. Kvantitativ låter dåligt och kvalitativ bra och ingendera ordet är en lyckad och informativ etikett. Vad man använder för metod måste bero på vilken tes man försöker pröva eller vilken fråga man har som utgångspunkt. Metod betyder mindre än förmåga att sakligt granska evidens.
LikeLike
Jo – jag inser att svarsalternativen i enkäten inte är helt lyckade!
LikeLike
Helena jag skulle vilja byta ut orden med helhet och område/djup.
LikeLike
Och jag hoppade raskt upp på min käpphäst – ovetenskaplig forskning. 🙂
LikeLike
Frågan är väl om det verkligen är forskning då?
LikeLike
Ovetenskaplig forskning kan ju bedrivas av den som kallar sig forskare utan att sen använda vetenskapliga metoder. Fast det var väl inte det du försökte dig på? 😉
LikeLike
Eller som jag brukar säga om undersöknar som inte har ett syfte. Som man ropar får man skar. Samma gäller i forskning.
LikeLike
Oops iställer för skar ska det va svar.
LikeLike
Jo – sådana uppsatser har jag läst. Entusiastiska studenter som försöker bevisa något de är övertygade om genom att intervjua andra som tycker samma sak.
Inte så kul.
LikeLike
Mats
Jag som är en korkad Chalmerist examinerad 1980 förstår inte begreppen “Kvalitativ och Kvantitativ” metod.
Jag som i min korkade enfald burit föreställningen att utbildningssystemet skall maximera ett lands långsiktiga välstånd kan inte förstå konflikten mellan dessa begrepp.
Är det inte så att välstånd maximeras när man magiskt kombinerar kvalitativ och kvantitativ metod och att denna kombination varierar graduellt beroende på efterföljande yrkesutövning.
Som akustiker tvingas jag ha en jäkla bra kvalitativ kunskap i läran om ljud samtidigt som jag tvingas ha en jäkla bra kvantitativ kunskap om samhällets samtliga beståndsdelar där luftmolekylernas dynamiska vibrationer i frekvensbandet 10-20 000 Hz påverkar människors livskvalitet.
LikeLike
Så korkad är du inte!
Konflikten handlar delvis om traditioner och revirstrider. Men i den bästa av världar befruktar metoderna!
LikeLike
Men förklara gärna lite så att jag förstår vad det handlar om. (seriös önskan utan minsta form av ironi)
LikeLike
Det riskerar att bli förenklat och förvirrande. De kvantitativa metoderna (statistik och verifierbara mätningar) hade länge hög status som ren vetenskap. Kritiken antydde att den var reduktionistisk – dvs enbart mätte sådant som var enkelt att mäta.
De kvalitativa metoderna gör anspråk på att beskriva komplexa processer. Ofta hånats för storslagna slutsatser utifrån litet antal “djupintervjuer”.
LikeLike
Hmmm
Det måste vara något som tillhör en annan bransch än min egen.
Inom naturvetenskapen blandas varannan rad av det en och det andra.
Annars så går det ju inte att förstå verkligheten.
Ingen bil som trafikerar jordytan hade annars existerat.
LikeLike
Alternativt
För en naturvetare är det utopiska (ständigt existerande) att omforma varje enhet av sk kvalitativa enheter till bevisbara kvantitativa (repeterbart beräknings och provbart bevisbara enheter.
Är det inte just detta som är vetenskap?
LikeLike
Ett helt annat stickspår:
Vart tusan har din snygga “brickwall” i blogghuvudet tagit vägen.
Medveten eller omedveten destruktion.
LikeLike
Oj – tack för påpekande!
Verkligen ingen avsiktlig destruktion. Ska kolla.
LikeLike
Nu har jag lagat – återvunnit!
Murning är fint. Just min bild är nog mer konstverk. (som om någon brydde sig!)
Bilden är tagen på Moderna museet i Barcelona.
LikeLike