Nu kommer jag ut – igen

För några dagar försökte jag stjäla lite uppmärksamhet från Pridefestivalen genom att komma ut som färgblind. Jag blev brutalt nedtagen av Janis (Metabolism) som avslöjade att det vara gamla nyheter och utmanade att komma med något nytt.

Därför har jag bestämt mig för att röja min stora hemlighet – jag saknar sinne för proportioner. Denna defekt yttrar sig i att jag kan bli oresonligt glad över bagateller och rycka på axlarna åt katastrofer.

För oss proportionsblinda är varje dag ett äventyr – ska vi lyckas prestera en socialt acceptabel reaktion på tillvarons mångfald?

Är det elefantgräset som har vuxit - eller har min fru krympt?

Är det elefantgräset som har vuxit - eller har min fru krympt?

9 thoughts on “Nu kommer jag ut – igen

  1. Jag upprepar informationen om min mötesallergi som jag ännu inte fått klassad som arbetsskada. Det är helt enkelt så att när någon person med mycket makt och status börjar prata om “viktiga” saker, som hur duktiga h*n är, så faller jag i djup sömn.

    Like

  2. Mycket ledsen för “det brutala nedtagandet”! Som en liten tröst vill jag tipsa om ett annat av Vetenskapsrådets program, det om råkan Pluto, om du inte redan hört det:

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=412&artikel=4099067

    Kognitionsvetenskap och en härlig bild av lärivriga råkor som står på kö med favoritstenar i näbben för att göra nya roliga experiment. Om experimenten är tråkiga så lyfter de inte en fjäder – de verkar fattat nyttan med kunskap och nöje i lagom proportioner!

    /Janis

    Like

Leave a reply to janlenander Cancel reply