På grund av familjens nya körkort åker jag numera buss. Sval och punktlig anländer 579:an och jag njuter av färden. Min karriär som kollektivresenär börjar bra.
I Tomelilla passar jag på att besöka Österlens modecentrum Eckerlunds. Jag är ingen expert, men om 50-talet blir modernt igen sitter ägaren på en guldgruva.
Och just nu börjar besvärligheterna:
– Ett meddelande till våra resenärer…
Tysta tankar 
Aj då.
LikeLike
Vem har snott bilen. Frun?
LikeLike
Punktlig och sval, det är ju strålande! Låt oss för ett ögonblick låtsas att det är regel, inte undantag. Miljön och framtiden tackar dig för att du väljer att åka kollektivt istället för att införskaffa ytterligare ett bensindrivet fåpersonersfordon till familjen!
LikeLike
Morrica du läste kanske inte cliffhangern: “Och just nu börjar besvärligheterna:
– Ett meddelande till våra resenärer…”
LikeLike
Helena, jag läste den. Det är samma Skånetrafik som jag svär ve och förbannelse över på Twitter flera gånger i veckan under skolåret. Förseningar och krångel är legio, men det för minskar inte Mats insats för miljön när han väljer att åka kollektivt, snarare tvärtom. Han minskar djupet i sitt ekologiska fotavtryck och han gör det tappert, eftersom det är Skånetrafiken han reser med.
LikeLike
Tack alla för uppmuntran!
Ett litet tågbyte i Ystad förändrar inte det positiva helhetsintrycket.
Jag kan ha haft tur.
LikeLike
Det är, i rättvisans namn, en hel del som fungerar, och jag hoppas du fortsätter på den inslagna vägen.
LikeLike
Idag har jag hämtat bilen och återvänt till idyllen – men lite smak för det kollektiva har jag nog fått!
LikeLike
Cykel, buss och tåg är min melodi. Men på lördag blir det bil och färja för det årliga Finlandsbesöket. 🙂
LikeLike
Pingback: Isande Rosling « You're no different to me