Nu börjar de som arbetar där tröttna på politikernas utspel:
Slutklämmen är svår att värja sig mot:
“MALMÖ. Det säger språklärare Camilla Weiger på Värner Rydénskolan. Hon och flera av hennes kollegor reagerade starkt på uttalandet från Rosengårds stadsdelsfullmäktiges ordförande i Sydsvenskan i slutet av juni.
Konstantinides sa att lärarna förklarade bort elevernas svaga resultat med oroligheter i området och den socioekonomiska situation som råder i många familjer.
– Det handlar inte om bortförklaringar utan rena fakta. Skolverket slår fast att social bakgrund får all större betydelse för elevers kunskapsutveckling. Och att hävda att kravaller och bråk inte skulle påverka våra elever negativt är mycket naivt, säger hon.
Bediz Pekgöz är också lärare på Värner Rydénskolan och fackligt skyddsombud för Lärarnas riksförbund. Han menar att Konstantinides uttalande är ett bevis på hur långt från verkligheten han befinner sig.
– Han kan omöjligt veta under vilka förutsättningar skolpersonalen arbetar under. Han har uppenbarligen inte heller läst revisionsfirman Ernst & Youngs rapport från i fjor som riktade kritik mot förvaltningens alltför många chefer.
– Istället för att satsa på fler lärare och specialpedagoger, som Skolinspektionens rapport tydligt visar att många av våra elever är i behov av, väljer politikerna att omorganisera och anställa ännu fler nya chefer. Problemen finns ju kvar, hur ska dessa åtgärder förbättra elevernas måluppfyllelser, säger Bediz Pekgöz.
Såväl han som Camilla Weiger ställer sig även frågande till hur den nya profileringen av stadsdelens skolor ska förbättra elevernas möjlighet till högre betyg när politikerna, enligt dem, inte satsat tillräckligt med pengar på profileringen.
– Konstantinides säger att skolors väg till framgång inte handlar om pengar. Det är sant, till viss del. Men att genomföra en profilering utan pengar är tämligen meningslöst. Vi ska kalla oss IT-skola. Skolan har sammanlagt fjorton gamla datorer, placerade i ett rum där man inte får plats med en hel klass. Hur ska vi konkurrera med andra skolor utifrån dessa förutsättningar, säger Camilla Weiger.
Bediz Pekgöz konstaterar att det är uttalanden som Konstantinides som gör att lärare känner att det kvittar hur mycket de anstränger sig.
– Varför ska vi fortsätta kämpa?”
Tysta tankar 
En viss typ av uppgivenhet lyser igenom. Men som jag envetet har hävdat och kommer att hävda, befinner sig skolan i ett systemfel.
Då är det befängt att försöka kasta skit på varandra. Här gäller det att gräva ner stridsyxorna och kavla upp skjortärmarna och göra något åt eländet.
Bevisligen har andra lyckats. Ta bara Haninge kommun.
LikeLike
Uppgivenhet är aldrig bra. Men den där äppelkäcka trosvissheten uppifrån äter upp det äkta och långsiktiga engagemanget!
LikeLike
Så är det. Men att sitta och tycka syn om sig själv är detinitivt nyttigt. Då finns det två alternativ.
1. Kavla upp ärmarna och göra något.
2. Ge upp och dra.
LikeLike
Det kan vara så att ett “inte” försvann på vägen, Plura, ty aldrig har jag hört dig säga att det är nyttigt att sitta och tycka synd om sig själv?
LikeLike
Nej, tycka syn om sig själv har jag aldrig gjort. Gissar att det är pkt 2 du syftar på i din kommentar. Den skulle givitvis förtydligas på följande sätt:
Om du inte vinner framgång med förbättringen lämna då skutan och låt den sjunka. Använd energin till att förbättra någon annanstans.
Tyvärr Morrica finns det totalt hopplösa situationer där inget hjälper hur mycket man än försöker.
LikeLike
Nej, ber om ursäkt att jag uttryckte mig luddigt, jag syftar på de inledande raderna av din kommentar, där du skriver “Men att sitta och tycka syn om sig själv är detinitivt nyttigt” där jag tror du snarare vill säga “Men att sitta och tycka synd om sig själv är definitivt INTE nyttigt”, tolkar jag dig rätt?
Punkt 1 och punkt 2 är klockrena som de är.
LikeLike
Då är jag med. Så ska det vara.
LikeLike
Det var väl det jag trodde!
LikeLike
Jag kan bli rent mordisk när någon uppifrån använder den “äppelkäcka trosvissheten”. Jag minns från tidigare yrkesliv hur ett projekt fick en “helig tidplan” när alla visste att det inte hade chans att bli klart i tid. Sen fick den kreativa projektledaren hitta en metod att avsluta projektet med stor fest utan att något var färdigt och starta ett nytt projekt för att göra färdigt. Blå dunster för att ingen ska hittas med byxorna neddragna.
Konstantinides kombinerar de totalt orealistiska kraven med att sparka neråt och skylla från sig på de som kämpar med direktiven uppifrån. Djupt osjysst! De som redan har kavlat upp skjortärmarna så långt det går tappar bara lusten.
De som ledde förändringen i Haninge sparkade inte på de som skulle genomföra förändringarna utan gav dem realistiska verktyg. Osjyssta ledare som Konstantinides är de som skapat skolans problem.
LikeLike
Varför det lyckades i Haningen beror på två saker.
1. Alla politiker oavsett färg var överens om tagen.
2. Skolchefen Mats Öhlin fick fria händer.
Läs gärna intervjuen med Mats Öhlin i senaste Skolindicatorn http://www.skolindicator.se/skolindicator/view.cfm?oid=1233&sat=no
LikeLike
Ett förtydligande av punkt 2:
Skolchefen Mats Öhlins klokskap, kunnande, mod, ihärdighet och intresse av vad forskningen faktiskt hade att säga gjorde all skillnad.
LikeLike
Det är ganska stora skillnader mellan Rosengård och Haninge.
http://www.malmo.se/download/18.d2883b106e53ae64c80001627/20.Roseng%C3%A5rd.pdf+2005
Särskilt om vi går ner på delområdesnivå och tittat på t.ex. Herrgården.
LikeLike
Det finns likheter också, och det finns poänger med att lära sig av andras erfarenheter, även om förhållanden inte är identiska.
LikeLike
Jag ser fram emot att se vilka åtgärder Malmökommissionen föreslår. Den innehåller en del intressanta namn.
http://www.malmo.se/kommission
LikeLike
Om segregationens dynamik:
http://www.malmo.se/Kommun–politik/Om-oss/Statistik-om-Malmo/B-Rapporter/Segregationens-dynamik-och-planeringens-mojligheter.html
LikeLike
Man kan höra den, segregationens dynamik. Om man åker buss ut mot Jägersro kan man blunda och höra den i kvalitén i asflaten.
LikeLike
Jag håller med om att det finns stora och viktiga skillnader mellan Haninge och Rosengård och jag tror att en av de viktigaste lärdomarna att dra från Haninge är ledningens attityd till sina medarbetare. Där är Konstantinides ute och flyger och far så att man blir pessimistisk till den startade förändringsprocessen trots att den även har flera positiva inslag.
LikeLike
Men bästa vänner, har ni aldrig hört talas om Brandbergen, Jordbo?
Var och är till vissa delar lika drabbade som Rosengård. Det är väl bara så att de inte varit i media lika ofta som just Rosengård.
Ta bara Jordbrodalskolan som nu läggs ned för att du har samma prpblem som i Rosengård. Skillnaden är att i Haninge är det politisk enighet över partigränserna med en ledande sosse som pådrivare, Robert Noord. (Inom partitoppen är han väl en avfälling.) Samtidigt som du har en skolchef som vågar ta i obekväma frågor. Läs intervjuen en gång till med honom.
LikeLike
Malmö har låtit segregationen gå längre än Stockholm och Haninge är långt ifrån att vara det ställe i Stockholm som har störst andel invandrare. Tiden har gått längre och skolan förändrats, behandlingen av medarbetarna har skapat en helt annan lärarkår i Rosengård än vad Haninge hade. Jag är inte pessimist om Rosengård men menar att medvetenhet om olikheterna är en viktig förutsättning för att lyckas. Malmö måste börja lyssna på sina medarbetare.
LikeLike
Det kanske är så.
Men det viktiga lärdommen av Haninge är att du måste ha politisk samsyn över hela färgskalan så att maktskifte inte rubbar arbetet. Det är det som är unikt i Haninge. Det var sossarna som började med Robert Noord i spetsen och 2006 blev det borgligt i Haningen och inget ändrades.
Säg mig den kommun du har det så?
Definitivt inte i Malmö som haft en sosseregim alldeles för länge. Maktfullkomligheten blir då total på gränsen till korrupt.
LikeLike
Ja, Konstantinides är för mig en symbol för att Malmö har problemet att “Maktfullkomligheten blir då total på gränsen till korrupt” och vi är helt överens om vad som är det viktigaste skälet för att känna sig pessimistisk om Rosengård. Nu är det bara att hålla tummarna för att det går bra ändå.
LikeLike
Kommunledningen behöver ge en duktig skolchef frihet att hitta lösningar i samklang med sina medarbetare. Sen fodrades också mycket mod för forskningen var ingen entydig hjälp.
LikeLike
Förklar det senare Jan. Förstår inte riktigt.
LikeLike
Det var ett antal Karlstadsforskare som var mycket kritiska till det de gjorde i Haninge under hela processen. Svensk skolforskning hade inte nått en nivå som gjorde att resultat kunde ge tydlig vägledning. Vi har mer nu med John Hattie mfl men fortfarande ingen säker vägledning. I forskningsvärlden är det hårda tag mellan olika synsätt. Haninge kände sig verkligen inte som att de hade omvärldens stöd utan de fodrades stort mod hos Mats och många av hans medarbetare.
LikeLike
Då är jag med. Scharp och den andra tomten till professor, som för övrigt var gd för Skolverket och fick sparken därifrån, är väl den värsta sorten. Deras flumsnack om djupkunskaper som viktigare än något är på ren svenska dravel. Utan fakta och ytkunskaper kan du inte få några djupkunskaper.
Dessutom är det slående att på väggen hos Mats finns det en Sverigekarta som är fullsållad med knappnålar över vilka som besökt dem. Men som du riktigt säger ingen från forskningen. Det säger en hel om dem som jag inte ska uttrycka i skrift.
Det är ju också intressant att kommunen har anställt en sådan kändis som Anne-Marie Körling för att utveckla detta med bedömning.
LikeLike
Vi är innerligt överens om Karlstadgängets “forskning” och problemet var att det inte fanns tillräcklig forskning för att säga emot dem tydligt. Nu finns det betydligt mer och till och med gurun för många flumpedagoger, Peter Gärdenfors, är mycket tydlig i att man behöver djupa kunskaper som bygger vidare på tidigare kunskaper.
LikeLike
Samtidigt har du ett gäng på Stockholms Universitet som är framåt. Grosin &Co.
LikeLike
Pingback: Osjyssta ledare har skapat skolans kris « Jans Syrliga KaramelLer