Pussar förbjudna på danska förskolor

Jag läser en helt förfärlig text om att sex av tio danska förskolor har strikta regler mot pussar och doktorslekar.
Läs och lid

I går kväll såg jag femte säsongen av Mad men och ryser av obehag. Dottern ”leker med sig själv” och straffas hårt av en skoningslös mor. Plötsligt känns Nyamko Sabunis ganska spretiga text i DN om sex och samlevnadsundervisning väldigt angelägen. Jag vill inte tillbaka till 50-talets sexualsyn. det räcker med att kunna se Köpenhamn från Ribersborg.

Min favoritliberal Helena von Schantz skriver på Newsmill om det småaktiga bemötandet av Sabunis förslag. Bra förslag behöver inte kosta mycket att genomföra. Jag tror att PIM-satsningen är ett exempel på väl använda pengar.

I kommentarsfältet försöker jag lyfta den mest kontroversiella delen av Sabunis text. Ser vi en begynnande nyorientering i svenskt jämställdhetsarbete? Jag citerar mig själv:

När det gäller uppdraget är jag mycket nyfiken på Anna Ekströms tolkning?

”Därför får Skolverket i uppdrag att initiera särskilda insatser för att öka lärarnas kunskaper om könsskillnader i språk-, läs-, och skrivutveckling och om hur lärandeprocesser tar sig uttryck för flickor och pojkar. Syftet är att främja en undervisning som är optimal för alla elevers kunskaps- och språkutveckling.”

Blir det möjligt att diskutera skillnader mellan pojkars och flickors erfarenheter av skola? Det moraliserande talet om ”antipluggkultur” och ”höja förväntningar” var ett intellektuellt bekymmer i DEJA:s slutbetänkande. Är det dags att våga tala om innehåll och metoder? Om lärarkårens sammansättning?

Sabunis slutkläm:

”Med dessa åtgärder fortsätter vi arbetet med att säkra alla flickors och pojkars lika tillgång till kunskapsutveckling och lärande – från förskolan till högre utbildning – och skapa möjligheter att frångå de könsbundna utbildningsvalen”

Jag menar att Sabuni (och Helena) borde ha lyft fram problemet att 95% av de pedagoger som ska lära barnen att ”frångå de könsbundna utbildningsvalen” själva har gjort ett sådant.

Ibland ser inte debatten ut som man har tänkt och jag tror att Sabuni är väl medveten om sitt brokiga ansvarsområde. Jag hade gärna sett ett tydliggörande av vem som egentligen bryr sig om könsbalansen i svensk lärarkår.

Det är dags att gräva fram utredningen Man ska bli lärare.

20110717-015306.jpg

Om Mats

http//tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Lärarutbildare Malmö högskola Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

18 kommentarer till Pussar förbjudna på danska förskolor

  1. Tack för länken och den fina titeln favoritliberal, Mats. Jag som var övertygad om att det var Björklund som innehade den pokalen. 🙂

    Actions speak louder than words. Om skolan fungerar jämlikt och visar exempel på att man frångått könsbundna utbildningsval väger det tyngre än några predikningar. Där håller jag med dig fullkomligt. Jag står också bredvid dig på barrikaden när det gäller att arbeta för fler män i skolan – på alla nivåer.
    Men ska vi få ett samhälle där vi inte begränsas av förväntningar, kulturella koder och fördomar när det gäller kön behöver vi ägna kraft åt alla faktorer som påverkar. Lärare behandlar pojkar och flickor olika, inte medvetet, inte alla, inte hela tiden, men det är en faktor som påverkar. Det finns en antipluggkultur, inte bland alla, inte hela tiden, men även det är en faktor som påverkar. Många fronter, många faktorer. Men det är ingen anledning att sitta på sina händer. Det är tvärtom en anledning att kavla upp ärmarna och spotta i dem.

    • Mats skriver:

      Din position är ganska ohotad och jag lovar att ge dig en vink om det seglar upp några rivaler.

      Frågan om antipluggkultur är besvärlig. Vi måste gräva djupare om vi ska förstå varför en del barn tappar lusten i skolan. Min huvudinvändning är att begreppet förlägger orsakerna utanför skolan – som definierar sig som god och neutral .

      Även om det riskerar att bli komplicerat är det svårt att bortse från faktorer som klass, etnicitet och urbanitet när vi analyserar skolframgång.

      • Morrica skriver:

        Problemet ligger ju utanför skolan. Också. Precis som Helena säger, det är en mångfacetterade fråga och sådana har inga enkla snabba lösningar. Vi måste jobba med vårt sätt att förhålla oss, och det är ofta svårare än att jobba med hur andra förhåller sig.

  2. Bertil Törestad skriver:

    Min gissning är att det bir rena rama könsskilnadsrapporten av det hela!

    Så mycket sker omedvetet att det är omöjligt att fånga in med vanliga forskningsmetoder. Där har Helena rätt.

  3. Mats skriver:

    Det vore en ny vinkel! När ungdomsstyrelsen och medierådet har gjort undersökningar om pojkars och flickors vanor har de konstaterat stora skillnader. Frågan är vad vi ska göra med ideologiskt laddade beskrivningar?

    Om maktkampen sker i språket bör vi undvika att tala om dem – annars finns en risk att vi ”konstruerar dem på en språklig nivå”.

    Jag menar nog att det är svårt att göra något åt ett problem om vi inte vågar beskriva eller analysera det på andra än det moraliska planet:
    – Kom igen nu grabbar! Bättre kan ni!

  4. antipluggkultur är inte bristande motivation. Man kan lyda den och vara hur motiverad som helst – även om den givetvis mestadels skadar motivationen. Det finns ett kulturproblem som särskilt drabbar flickor också – behovet av trygghetszon och positiv feedback. Saker får inte vara för svåra, helst ska man klara allt och lyckas med allt – men det är när saker är svåra som man lär sig bäst.

    • Mats Olsson skriver:

      Frågan om individens frihet inom en kultur är svår. Vilka bestraffningar sker mot dem som prövar gränserna?

      På ett plan tar vi alltid risker om vi bryter mot normen – i just det här fallet menar jag att utredningen gör socialpsykologi (vad vi tillåter varandra att göra inom gruppen) av något som går att beskriva som ett innehållsproblem.

      Men vi har olika faktorer som hindrar oss – och andra som får oss att överträffa våra egna förväntningar!

  5. Vårt uppdrag i skolan är att medvetandegöra om den ofrihet som råder, de konsekvenser den får och därefter aktivt motverka den. Det står ju faktiskt så i läroplanen. 🙂

    Min son stoltserar en del med hur litet han behöver plugga och hur bra det ändå går. Det är klassisk antipluggkultur. Det är inget fel på att klara sig bra i skolan. Det förbjudna är att anstränga sig. Göra sitt yttersta kan man göra i fotboll – inte i plugget. Det förekommer både att man pluggar och mörkar och att man undviker läxor och provplugg som pesten.

    Kan påpeka att min son ändå har fått det här problematiserat hela livet och klarar sig bra. Utan den antipluggkultur han och hans kompisar har marinerat varandra i hela livet är jag övertygad om att han hade nått mer av sin potential.

    • Mats skriver:

      Är du alldeles säker på att du verkligen är liberal? Att medvetandegöra om den ofrihet som råder… Hmmmm… Det kallar jag en vänsteravvikelse som heter duga!

      Jag tror inte att det är medelklasspojkarna (slackersarna) som är problemet. Min son gjorde en liknande resa – fast jag tror att hans avståndstagande från pluggkulturen delvis var ett överlevnadsvillkor.

      ”fulla potential”? Vad är det? Vill vi?

      För mig var det viktigt att stå emot mina föräldrars önskemål.

  6. Lavazza skriver:

    Ehh, hur vanligt är det med ”antipluggkultur” bland pojkar när män undervisar och utbildningen är anpassad för pojkar?

    Även tränare är lärare och träningen är en utbildning.

    • Mats skriver:

      Min kritik mot DEJA bygger på att de vårdar myten om den könsneutrala skolan där lärarens kön inte spelar någon roll. Fast nu ser jag en liten spricka i muren.

  7. Lavazza skriver:

    Att med framgång undervisa på ett sätt som man själv inte skulle gilla att bli undervisad på tror jag hursomhelst är mycket svårt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s