Flickorna mot pojkarna 63-37

Om andelen kvinnor som läser på högskolan är ett mått på framtida makt – då ser det verkligen ljust ut för jämställdhetsarbetet i Sverige. I längden kommer utbildningsförsprånget att slå igenom även på lön och makt.

63% av de nyantagna studenterna är kvinnor.

– Öh, vad var det som hände?

20110715-161129.jpg

40 thoughts on “Flickorna mot pojkarna 63-37

  1. Det där är faktiskt rätt otäcka siffror. Jag tror också att Plura har rätt i att pojkar bryr sig mer om den låga utbildningspremien.

    Medborgare X, feminist är den som vill se och arbeta för jämställdhet mellan könen. Den som vill se 100-0 är alltså inte feminist – inte den som vill se 63-37 heller.

    Like

  2. Helena!

    Det råder nog delade meningar om det. Så länge en dominerande andel av feministerna uttalar sig på helt olika sätt när det håller pojkar/män respektive flickor/kvinnor så kan jag omöjligt se att feminister verkligen vill ha jämställdhet. Vi har bara för någon månad sedan sett feministiska representanter för V respektive FI säga att de inte vill ha en jämställd/könsneutral lagstiftning. I min länk uttrycker en feminister från KD att man ska skita i pojkarnas problem i skolan.

    Överhuvudtaget agerar feminister olika när det håller mäns respektive kvinnors problem i samhället. Deras förklaring karakteriseras av att kvinnors problem beror på hemska manliga strukturer och kvinnorna är oskyldiga offer, medan mäns problem beror på den själva. Hyckleri och inte en speciellt jämställd syn tycker jag. Sådana människor förtjänar ingen som helst respekt!

    Like

    • Medborgare X du skriver “Deras förklaring karakteriseras av att kvinnors problem beror på hemska manliga strukturer”. Denna förklaring är totalt snömos från deras sida. Det är snarare det snåla systerskapet som orsakar att kvinnor inte kommer fram.

      Det sk “glastaket” existerar inte utan varför inte kvinnor kommer uppåt i samhället, frånsätt detta med att de börjar läsa på akademisk nivå, beror på deras strävan till jämviktsförhållandet. Ingen syster ska sticka ut i annat fall dyker missunsamheten och avudsjukan upp.Till skillnade från män som tävlar där konkurrensen, som en del av avunden, betraktas på ett positivt sätt och är acceptablet.

      Därför är de feminister som tillhör det sk statsfeminismen (V, FI, m fl) totalt fel ute och säger mer om dem själv om något annat.

      Like

  3. Om nu pojkarna inte pluggar vidare, var tar dom vägen då? Arbetslöshet? Eller finns det andra alternativ som håller på att dyka upp? Alternativa karriärvägar? För till slut måste även dom betala sin hyra, ha något att äta och kläder på kroppen. Sånt är inte gratis, vet ni.

    Like

    • Maths, kanske är det det klassiska mönstret från Norrlands inland som sprider sig över landet? Flickorna studerar, ty det är vägen därifrån, pojkarna trivs bra med sakernas läge och slår sig till ro, milt förvånade över att alla flickor försvinner men de klarar sig ju bra ändå.

      Like

      • Morrica
        Man måste trigga pojkarnas tävlingslust, sug efter funktionella strukturer och hjälteberättelser om man vill få hjälp av männen att bygga välfärd.

        Jag har sagt det förut och säger det igen.

        Det går inte i dagens system: Kvinnoskolan.

        Då väljer pojkar andra vägar bara för att få möjlighet att avskilja sig från det kvinnligt kodade.

        När skall man fatta detta.

        Innan det är för sent?

        Like

        • Tvärtom, Anders, du har rätt i en hel del av det du säger, men det ändrar inte det faktum att du ibland är väldigt söt. Ber om ursäkt om du kände dig förminskad, det var inte avsikten.

          Like

        • Mats
          Jag passar inte.
          Vad är den evolutionära funktionen för prepubertet och pubertet.
          Vad är det som då skall ske?
          Egentligen.
          Någonstans mitt i mellanstadiet får helt plötsligt könet en väldigt stor betydelse.

          Och det gäller inte enbart Ryska Posten.

          Det gäller i lika hög grad lärarens KÖN.

          Det gulliga barnet skall transformeras.

          Like

        • Kanske handlar det om transformering (korrektion?) och i så fall förstår jag motståndet mot att vara söt.

          Samtidigt tror jag att flera av oss lyckas vara både rara och autentiska utan att tappa i manlighet – varken inför oss själva eller omvärlden.

          Alternativet är en poserande manlighet och jag inser att den kan vara funktionell men tror att hållningen innebär en del fällor. Om alla spelar roller på partnervalsarenan alltid – vem ska då säga stopp?

          Kanske är jag lite för trött.

          Like

        • Appropå Brunberg

          Har du tänkt på att den manlighet som han längtar efter är fullständigt stigmatiserad. (men ändå extremt vanlig i tysthet.)

          Samtidigt som Gaykillarna med full kraft kan rösta fram Lady Gaga som årets artist.

          Det är ngt skruvat tunnelseende i vår kultur.

          Att vara manlig på ett traditionellt och relativt vanligt sätt anses som mögel i samhällskroppen men att vara androgyn och lite så där ovanlig bejublas med all kraft.

          Varför? Finns det någon slags ofullständig kunskap i svang.

          En okunskap om begreppet normalfördelning.

          Ett för de flesta väldigt svårt begrepp.

          Oj ! En gausskurva.

          Nej nu vart det jobbigt. Hörselpropp Tack.

          Puckon. Tänker sturska jag.

          Like

        • Bygger inte tanken på normalfördelning på en form av statisk människosyn? Man har vissa egenskaper och preferenser och hamnar på en viss plats.

          Jag tänker mig nog en betydligt mer rörlig hållning. Men så har jag också en tendens att romantisera den fria viljan.

          Nog finns det en viss frihet att experimentera med positioner?

          Like

  4. Jag har försökt samla mig för att skriva om Sabunis debattartikel
    http://www.dn.se/debatt/lararna-maste-bli-battre-pa-att-undervisa-om-sex
    Men det känns svårt att utgå från en text som blandar samman barnäktenskap, hedersförtryck, HBT-frågor och sexualundervisning med lösa funderingar om att undervisningen ska passa alla.

    Samtidigt finns det en ansats till nyorientering som faktiskt är hoppfull:

    “Svenska är ett av de ämnen där flickors och pojkars genomsnittliga betyg i grundskolan skiljer sig mest åt. Detta är allvarligt då läsfärdigheten påverkar hur väl man lyckas i andra ämnen. Därför får Skolverket i uppdrag att initiera särskilda insatser för att öka lärarnas kunskaper om könsskillnader i språk-, läs-, och skrivutveckling och om hur lärandeprocesser tar sig uttryck för flickor och pojkar. Syftet är att främja en undervisning som är optimal för alla elevers kunskaps- och språkutveckling.”

    Jag tror inte att denna tanke var möjlig att driva inom DEJA som hade en starkt likhetsfeministisk utgångspunkt. Varken barnens eller lärarnas kön fick spela någon roll då en sådan tanke skulle kunna tolkas som att det fanns olikheter.

    Sabuni igen:
    “Med dessa åtgärder fortsätter vi arbetet med att säkra alla flickors och pojkars lika tillgång till kunskapsutveckling och lärande – från förskolan till högre utbildning – och skapa möjligheter att frångå de könsbundna utbildningsvalen.”

    Problemet är att 95% av de pedagoger som ska lära barnen att INTE göra könsbundna val har själva gjort sådan ytterst könsbundna val…

    Like

  5. Jag tycker åtminstone två ting är märkliga i debatten om skolan:

    1) Att lärarfacken så sällan kritiseras. De har liksom fribrev.

    2) Att kvinnodominansen i skolan (över 70 %) så sällan ses som ett problem. Tänk om det varit tvärtom….

    Like

  6. 1) rollfördelningen är given och facken är goda per definition. Det är kommunpolitikernas som är onda!

    2) könsobalansen skulle kunna beskrivas som problem – men det skulle då kunna tolkas som både anklagande och nedvärderande. Och det vill vi väl inte?

    Like

      • Det är problematiskt att man får lov att uttala att det är ett problem att det är så liten andel män i skolan, men inte att det är problematiskt att så stor andel lärare är kvinnor. Att bara få nämna halva problemet vid namn försvårar diskussionen.

        Like

Leave a reply to Bertil Törestad Cancel reply