När blev jag traditionalist?

Idag fortsätter Svd sin serie om mansrollen och jag spelar rollen som traditionalist.

Länk

Fler artiklar:

Det är en komplicerad diskussion och jag är rädd att en del nyanser går förlorad i artikelns försök att skapa journalistik av något som berör oss djupt. Min resa från velourman och könsbrytande förebild till en mer traditionell syn på värdet av att ta vara på det vi kallar manligt kodade erfarenheter handlar mycket om en misstänksamhet mot de nya normer som skapats inom förskolan och skolan.
Den tuffa flickan och den känsliga pojken är två nya ideal som vi måste förhålla oss till. Jag är inte säker på att dessa är mindre förtryckande än gårdagens traditionella könsmönster.
Det finns en grundläggande brist på respekt för de som ska göras om (pojkarna) som skrämmer mig. Omgörarna är lite för uppfyllda av sin egen godhet.

5 thoughts on “När blev jag traditionalist?

  1. Pingback: Den typiske pojken « Maths hörna

  2. Pingback: Nu filar jag på min image « Tysta tankar

  3. Om vi inte värjer oss mot det förtryck som finns i de kulturella koderna och i det som för tillfället ses som korrekt når vi aldrig vare sig frihet eller jämlikhet. Jag hejar på dig i denna rättfärdiga kamp, käre Mats.

    Like

    • Tack tusen!
      Ibland känns de där striderna väldigt avlägsna och med utsikt över kohagen vill jag helst bara mumsa gräs och ibland ta en paus för att idissla.

      Like

Leave a reply to Helena von Schantz Cancel reply