Geronimo och den fria utbildningen

Jag befinner mig i nedvarvningsfasen och undviker instinktiv alla böcker som avlägset skulle kunna förknippas med högskola och utbildning. Det går inte så bra. Jag tänker ganska bra i solstolen och infallen hopar sig.

Igår läste jag Geronimo av pseudonymen Peter Glas (Bakhåll förlag). Boken beskriver apachehövdingen liv och striderna mellan indianstammar och USA och Mexikos arméer. Jag visste att det inte var en vacker historia men var inte förberedd på att den vite mannens många svek var så monumentala.

Författaren reser runt i de gamla reservaten och intervjuar misstänksamma personer som tycks vara djupt ovilliga att dela med sig av sin information. Vem är han som ska försöka mjölka de här berättelserna ytterligare ett varv?

Boken försöker förstå hur apacherna tänkte vid de olika förhandlingarna. Vilka strider var nödvändiga? När gick det att lita på de vita? Hur förhöll sig Geronimo till stammen? Går det att förena en maskulin krigarkultur med omtanken om kvinnorna och barnen som stammens framtid?

Samtidigt läser jag om Svenskt näringslivs attack mot humanistiska studier och tänker att det kanske finns en likhet. Geronimo ledde sitt folk i upprepade utbrytningar från reservatens misär och långsamma undergång.

Jag tror det är dags för kulturarbetarna att lämna den skyddade tillvaron och ge sig upp i Sierra madres oländiga bergstrakter. Kanske ger vi oss ner på enstaka räder mot de självbelåtna nybyggarna i industrisamhället, men i grunden lever vi på vad naturen kan ge oss.

Civilisationens frestelser är många och för indianerna var priset skyhögt. Samhället straffade dem skoningslöst och idag är de nästan utplånade som folkgrupp.

På twitter rasar humanister och kulturarbetare mot förslaget. Antagligen sitter det andra och skrockar förnöjsamt. Nu börjar attacken mot den fria utbildningen.

20110630-151850.jpg

38 thoughts on “Geronimo och den fria utbildningen

  1. Det är mycket med det här jordiska. I boken om “avund och konkurrens” läser jag att avundsstrukturen hos män bygger på tävlan och makt. Kvinnor missunsamhet och förtal. Och fordom var det väl männen som var stigfinnarna och skyddare av stammen.

    Är det det vi ser i en diskussion som ännu inte hållits. Vår förre högskoleminister säger att debatten är en feltolkning inför en debatt på söndag i Almedalen. Ibland är de social medierna snabbare än tanken och tuggar havsmält föda.

    Like

  2. Alltför många kulturarbetare lever ett liv väl avskilt från
    vanliga människor (i så måtto hade Hägglund rätt). Därför lyckas de behålla sina svindlande uppfattningar om verkligheten. De bor utan att uppleva problemområden, de umgås i stor utsträckning med varandra och de underblåser den bristande demokratin genom att ständigt torgföra politiskt korrekta åsikter och sätta stopp för andras.
    Visst är det skönt att höra deras vänsteråsikter, men dessa har liksom aldrig prövats.

    Like

    • Det gick inte så bra för Geronimo och mot slutet av sitt liv försörjde han sig på att sälja autografer på marknader – kanske har vi humanismens framtid där.

      Jag är inte säker på kopplingen till vänsteråsikter?

      Like

      • Jag är inte säker på att den omtalade gruppen kulturarbetare vars gemensamma nämnare tycks vara någon slags stats- och teknik- fientlighet har så hemskt mycket att göra med den framtida svenska kulturen.

        Like

    • En paradox är att många av dagens indianättlingarna är reaktionära nationalister som starkt identifierar sig med de amerikanska krigsprojekten.

      Unga och söta hårdrockspojkar – ungefär lika farliga som indianerna på filmen!

      Like

      • På vilket sätt är det paradoxalt, menar du?

        Hårdrockare är sällan ute efter att vara farliga, Mats. Lånt hår må uppfattas som skrämmande i vissa kretsar men tänk sagoprinsar snarare än vikingar i bärsärk så är du på rätt spår.

        Like

    • Bra fråga!
      Är det en ny företeelse?

      Tidigare var ju kulturarbetarna sponsrade direkt av furstarna – idag finns det en del som försöker markera oberoende och kritisk position.

      Like

  3. Pingback: Sänkt bidrag till ”lågproduktiva” utbildningar | Björn – om skola och utbildning

  4. Jag tror att den postindustriella utvecklingen in i informationssamhället (eller vad det nu är?) har medfört att många smarta har gått över till reklambranschen o dyl. Kvar blir superidealister som skyr penningväldet (åtminstone på ytan) och sänker sig ner i kulturgrottorna.
    Dålig förklaring, men ändå….

    Like

    • håller med, bertil.

      saken är att i det postindustriella samhället kan vi snart inte skilja på idealister och kapitalister (för att yxa till begreppen grovt). idealisterna måste bli kapitalister och kapitalisterna kommer, hoppas jag, också tvingas bli idealister. det förekommer en sådan utveckling idag.

      Like

  5. precis som i fallet med indianerna så känner jag bedövande sorg och ledsamhet för vad svenskt näringsliv föreslår. det är synd, för egentligen vill jag explodera!

    Like

  6. Det enda som de egentligen föreslår är att vi inte skall skatteunderstödja sk “hobbykurser” om Harry Potter, vinprovning, drömtydning och annat halvskumt som tydligen erbjuds på universiteten.

    Den flora av ämnesevolution som skapats som en biprodukt till den utbildningsmarknad som genererats av alla dessa regionala universitet.

    Detta enligt Stefan Fölster när han förhördes i Studio 1.

    I andra skalan av den mänskliga artens spridning finns ju självklart individer som väldigt gärna vill ta en fil.kand i Astrologi och Homeopati.

    Då står jag närmare Fölster i min kunskapssyn.

    Like

  7. Anders, mer än så handlar det allt om. De föreslår en nyttogradering av studiemedlen. Men vad som i slutändan är till nytta vet vi inte. Turismen är en jättenäring, vi exporterar mängder med deckare, Abba och Björn Borg har gett oss en hel del stålar också. Det är en del av det.
    Men framför allt skall det finnas andra mål för ett samhälle än att tjäna pengar. Jag är trött på kurser i entreprenörskap. Fram för fler filosofer, poeter, musiker och konstnärer istället.

    Like

    • Håller med dig Helena. Entreprenörskap kan man inte gå en kurs i. Det måste praktiseras i verkligheten och bygger på individers drivkraft att förändra existerande lunk.

      Like

    • Det var inte vad Fölster sa. Han pratade om att stämma i bäcken vad gäller “hobbykurser”.
      Inget om att samhället inte hindra filosofer, poeter, musiker och konstnärer.

      Problemet uppkommer ju med nödvändighet när nästan “alla” vill leva på filosofi och konst.

      Blir det inte lite som i Grekland.

      Menar du att en liten grupp bönder, ingenjörer och arbetare skall försörja en stor del av befolkningen när dessa utövar sin konst.

      Du måste väl vara allas gemensamma insikt att det finns en destruktiv brytpunkt när det blir kontraproduktivt med en allt för stor andel navelskåderi i befolkningen.

      Jag som bor på landsorten ser det med all tydlighet. Det finns fler unga rockmusiker som vill försörjas av skattemedel än det finns unga driftiga ingenjörer.
      Befolkningsströmmarna får då en bestämd riktning – mot Stockholms förorter medan landsorten utarmas.

      Detta förlopp förutsåg jag redan i nian (1971) när jag insåg lärarnas redan då gemensamma förakt för teknik och företagande.

      Like

      • Här har vi en utmärkt summering av näringslivets syn på kultur: navelskåderi!
        Nej, börskurser, BNP och aktieutdelning är det som gäller. Och kurser i hur man får sina egna hjul att snurra.

        Like

        • Bertil
          Det var inte näringslivets syn. Det var min syn på saken när man hamnar i en situation att man inte kan försörja sig själv, sina barn och samhället på att älta och konstnärligt uttrycka.

          Vilket inträffar vid en viss brytpunkt.

          Själv älskar jag konst av olika former (helst musik) som är gjord av konstnärer som har sådana kvaliteter att de har möjlighet att leva på sitt arbete.

          Är inte denna insikt elementär dvs att det i grunden handlar om att kunna skaffa mat och överleva.

          Like

        • Anders, ibland är du så söt så jag får lust att nypa dig i kinden.

          Vännen, de där musikerna du gärna lyssnar på, hur tror du de blev så duktiga? Hur många timmar, dagar, veckor, månader och år av enträget speladen tror du det tog dem, och hur mycket slit tror du det tar för att uppehålla kvaliten?

          Alla har inte den uthållighet och det intresse som krävs, och alla har inte den talang som tarvas, men ingen blir så skicklig utan möjlighet att lära sig av de som kan, och öva öva öva öva.

          Så grå och gnisslig världen bleve om de inte hade det utrymmet, och tänk så fantastiskt ändå att vi hjälps åt att betala för det, ingenjörer såväl som språkvetare och andra flumtomtar.

          Like

        • Morrica
          Är det inte just detta som Svenskt Näringsliv egentligen diskuterar. Dvs att filtrera underlaget så att i första hand kultursektorn befolkas av folk som MÅSTE få bli konstnärer. Dvs som har en sådan där hjärna som skiter i stock och sten och bara skall över krönet på nästa berg helt oavsett hur det kostar på.

          PS! Det var väldigt länge sedan jag såg en svensk film värd att minnas till nästa dag. Ett riktigt konstnärligt stycke utan pubertala PK-budskap.
          Varför skall man behöva titta på polskt, franskt och tyskt för att få känna kvalitet och bestående värden. DS

          Like

        • Nej, Anders, det Svenskt Näringsliv egentligen diskuterar är en värdeglidning inom utbildningsväsendet, där de försöker köpa lite extra status till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar genom att studenter inom dessa fält skall ges bättre ekonomi än studenter inom humaniora och kultur.

          Like

        • Man kan bevisligen tolka saker och ting på olika sätt.

          Jag ser det mest på detta sätt.

          Vi måste hela tiden analysera vårt varande så att vi inte hamnar i samma dystopiska båt som Grekland och vissa andra länder runt Medelhavet.

          Det har betydelse för ett lands välfärd vad folk sysslar med under den vakna tiden.

          Jag har skummat igenom deras rapport. Underlaget och statistiken är faktiskt lärorik.

          Metoden med att styra studiemedlen tycker jag däremot är korkad och dum

          Metoden skall istället vara att universitet skall erbjuda kurser som håller akademisk nivå samt att antalet platser till respektive kurs skall vara anpassad till sannolikt behov av just denna kunskap. (det sista är naturligtvis en luring men som man ändå måste våga ta i.)

          Like

        • Luring är nog det minsta man kan säga – vi lever i den förlovade blandekonomins tid och jag ser också svårigheter med att kombinera individens val (jag kan bli vad jag vill!) med ett decentraliserat samhälle kaotiska brist på framförhållning.

          De goda prognoserna tid är nog över – femårsplanen kom tillbaka, allt är förlåtet!

          Like

    • Bertil, man kan inte bli entreprenör. Det är något som ligger i personligheten att viljan och våga göra det som ingen annan vågat och slå mynt av det.

      De flesta har inte den kraften det är därför de är lönearbetare. Kraften att vara entreprenör är också kraften att våga ta risker.

      Like

  8. Det dök ju upp ett ganska kompakt motstånd mot förslaget om nyttogradering av de utbildningar samhället ska pumpa in stora pengar i. Alla motståndare verkar också vara överens om att Svenskt Näringsliv skulle vilja styra in oss mot ett smalt spår utan flexibilitet. Mina erfarenhet av företagare är att de gärna håller dörrar öppna och jag tror att er oro är helt obefogad.

    Harry Potter kurser och trams är snuttifierade trender som är garanterat kunskapsskräp i framtiden. PS. Jag älskar böckerna.

    Jag tror bara att Svenskt Näringsliv vill se till att vi har lite ordentlig progression i det som kommer på högskolan. Inte något negativt om konst, musik, teater bara det handlar om att tränga riktigt djupt in i ämnena. Djupa kunskaper, det är en framtidssäkring som heter duga.

    Like

  9. Nog är det många som har tomtar på loftet både i kultursvängen och industrisvängen.

    Det intressanta är ju trots allt att både magister Fridolin och Sofia Alkesten (M) har börjat prata industri och därmed indirekt teknik.

    Inbillar sig sedan kulturtomtarna att it är något så där inihoppsan enkel som det inte kräver matematiska kunskaper eller för den del fysik, ellära, kemi så är de lost in the spayce. Utan dessa kunskaper vore det omöjligt att diskutera ämnet över huvudtaget.

    Like

    • IT är ett så brett ämne att både NO och SO är förutsättningar men det är skönt att fler börjar prata teknik och natur. Jag tycker att det finns många som skryter om sin okunskap i Ma/NO medan okunskap normalt sett inte är något att skryta med.

      Like

Leave a reply to Björn Cancel reply